Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

När lärarna i Karin Forslings studie skulle skapa skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgick de främst från de behov barnen i behov av stöd hade. Det bidrog till att överbygga klyftor och skapa jämställdhet.

Karin Forsling
Karin Forsling

Född 1953
Bor i Liljedal, Värmland

Disputerade 2017-06-09

vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Att överbrygga klyftor i ett digitalt lärandelandskap: design och iscensättning för skriv- och läslärande i förskoleklass och lågstadium

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som lärare och specialpedagog i 37 år, på alla stadier från förskola till vuxenutbildning. När jag arbetade som specialpedagog och pedagogisk ledare på en friskola i Solna där alla elever i årskurs 4 till 9 hade diagnos dyslexi, föddes frågorna som ledde till mitt forskararbete. I grunden handlar det om att erbjuda alla elever en jämställd utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läs- och skrivlärande med digitala verktyg i förskoleklass och lågstadium på en vanlig svensk kommunal grundskola. Jag har studerat lärmiljöer och lärsituationer där lärare har designat för läsande och skrivande med digitala verktyg, för att alla elever ska bli delaktiga i lärandet. Lärarna i studien hade som intention att alla elever ska lära sig att läsa och skriva inom den ordinarie undervisningen och att man därigenom skulle kunna minimera specialundervisningen. Jag studerade situationer där lärarna använde sig av digitala verktyg i läs- och skrivundervisningen. De använde sig av datorer, lärplattor, bloggar och Skype för att arbeta med elevernas språkutveckling.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– När lärarna designade och iscensatte läs- och skrivsituationer med digitala verktyg utgick de från alla elever, även elever i behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en jämställdhetssträvande ansats och en intention att överbrygga klyftor.

– I andra studier där man har undersökt implementeringen av digitala verktyg i skolan konstateras ofta att genomförandet inte har uppnått önskade resultat. I min studie hade initiativet att arbeta med digitala verktyg kommit ”ovanifrån” (från skolnämnden) och den typen av projekt blir inte heller alltid så lyckade. Trots det så trodde lärarna på arbetssättet. Det jag kunde se i min studie är ett spontant kollegialt lärande. Rektorn på skolan såg även till att det fanns fortbildning för lärarna, både i specialpedagogik och inom det digitala området, vilket ledde till skolutveckling.

– Lärarna beskrev att eleverna i trean utvecklade en språklig medvetenhet tidigare än de upplevt med andra klasser som inte hade använt digitala verktyg på samma sätt. Det var intressant att se. Lärarna menade att det exempelvis var klassbloggsarbetet som ledde till en tidigare språklig medvetenhet. Eleverna fick möjlighet att i det gemensamma sammanhanget se texten på en större yta och de fick möjlighet att diskutera texten tillsammans.

Vad överraskade dig?

– Att lärarna i början av studien designade och iscensatte lärsituationer för att eleverna skulle använda digitala verktyg och arbeta i par eller grupp. Men i slutet av årskurs 3, under den sista delen av studien, designade de lärsituationer där eleverna skulle arbeta enskilt med papper och penna. Denna förändring hade sin grund i de nationella provens utformande och krav. Lärarna visade på en pedagogisk flexibilitet. Jag kallar det för transformationskompetens – en förmåga att använda olika lärverktyg vid olika lärtillfällen och skeden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Resultaten är viktiga för att synliggöra klyftor. Lärarna i förskoleklass som deltar i studien hade inte tillgång till digitala verktyg i samma utsträckning som lågstadielärarna – vilket skapar digitala klyftor som inte lågstadielärarna var medvetna om. Resultaten är intressanta för alla som är verksamma i skolans värld, från elever till lärare och lärarutbildningen har nytta av dem. Det finns olika dimensioner och man kan ta fasta på olika aspekter.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-19 12:47 av
Sidan uppdaterades 2017-11-20 15:42 av


Relaterat

Svårt att förverkliga en skola för alla

Trots politisk enighet är det svårt att i praktiken genomföra en skola för alla. Det konstaterar Inga-Lill Matson som forskat om en kommuns erfarenheter av ett beslut om en skola med total inkludering.

Läsutveckling för döva och hörselskadade behöver stärkas

Döva och hörselskadade elever som har starka teckenspråkskunskaper är också bättre läsare. Det visar Emil Holmer i sin avhandling, som handlar om kopplingen mellan teckenspråkskunskaper och läsning.

Förhandlingen om Nordens historia i läroböckerna

Henrik Åström Elmersjö har undersökt föreningarna Nordens historieläroboksrevision från 1919 till 1972. "Syftet med hela revisionen var att avpolitisera historiebeskrivningen och istället lyfta fram en mer vetenskaplig diskussion. Likväl hade historikerna inom historieläroboksrevisionen svårt att se de andra nationernas perspektiv", säger han.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Olika barndom för barn till psykiskt sjuka

Man kan inte tala om en slags barndom för barn med psykiskt sjuka föräldrar. Det är många faktorer som spelar in, som socialt skyddsnät och vilken av föräldrarna som är sjuk. Barnen lägger upp strategier för att hantera situationen, oavsett ålder, visar Annemi Skerfvings avhandling.

Regionala utvecklingscentrum som ”mellanrum” för skola och lärosäte

Hur ska lärosäte-skola samarbeta, och vem har tolkningsföreträde? I sin avhandling har Lena Öijen studerat det statligt sanktionerade fenomenet Regionalt utvecklingscentrum, RUC – varför det kom till och varför det sedan upphörde.

Förskolans arbete med hållbar utveckling ifrågasätts

Eva Ärlemalm-Hagsér har forskat om hur man i den svenska förskolan arbetar med lärande för hållbarhet. Hennes studie visar att personalen förbiser de inneboende motsättningar som finns i begreppet hållbar utveckling.

Perfekt svenska inget måste för att undervisa

Forskaren Aina Bigestans har studerat en grupp utländska lärare som har avslutat en kompletterande lärarutbildning och fått behörighet som förskolelärare, klasslärare och ämneslärare i svensk skola.

Teckenspråk och svenska stärker NO-undervisning

I undervisningen i NO för döva och hörselskadade pendlar lärare och elever fritt mellan teckenspråk och det skrivna svenska språket. De flytande gränserna mellan språken fördjupar lärandet, konstaterar Camilla Lindahl i sin avhandling.

Undervisningens ”svarta låda”

Vad är det som gör skillnad för om en grupp elever utvecklar ett visst kunnande eller inte? Rebecka Florin Sädbom har forskat om hur lärare omsätter läro- och kursplanen i undervisningen och vad det innebär för elevernas måluppfyllelse – det som ibland kallas undervisningsgapet, eller undervisningens "svarta låda".  

Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Måluppfyllelsen högre när barn sätter egna mål

Mål som barn med funktionshinder sätter upp för sig själva skiljer sig från målen som deras föräldrar sätter. Måluppfyllelsen är också högre när barnen sätter sina egna mål, visar Kristina Vroland Nordstrand i sin avhandling.

Utslagning finns även inom idrottsskolor

Idrottsskolor vill vara ett alternativ till föreningsidrotten och attrahera alla barn. Verksamheten bygger på lek men det finns även en viss form av tävling och en tyst ranking. Det visar Peter Carlman i sin avhandling om barns upplevelse av idrottsskolor.

Stora förändringar i rekrytering till läraryrket

Emil Bertilsson har kartlagt vilka som söker till lärarutbildningar. Hans forskning visar att elever med höga betyg eller höga poäng på högskoleprovet alltmer väljer bort lärarutbildningar.

Så stimuleras elevernas matematiska kreativitet

Matematikuppgifter som ger eleverna möjlighet att resonera matematiskt och kreativt ger bättre lärande för alla elever. Det visar forskaren Yvonne Liljekvists avhandling.

Tekniken både hjälper och stjälper döva och hörselskadade elever?

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

What teachers in China have learned in the past month

An American whose classroom in Beijing is now online shares what she and her team have learned since the coronavirus hit, just as U.S. teachers make the same shift.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

How to use teacher authority to make a difference

Teacher authority should primarily be focused on creating an educational environment that supports learning and offering healthy adult-child connections, according to Naphtali Hoff, president of Impactful Coaching & Consulting. In this blog post, Hoff shares several strategies to help teachers assert their authority to improve conditions for students.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.