Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under lärarutbildningen. Helen Winzell är bitvis förvånad över resultaten i sin avhandling.

Helen Winzell
Helen Winzell

Född 1974
Bor i Linköping

Disputerade 2018-12-07
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Lära för skrivundervisning: En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och dåvarande individuella programmet där många elever inte är så intresserade av att skriva. Det fick mig att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare, mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket. Jag har gjort tre delstudier, en där jag har intervjuat lärarstudenter under två olika skeden under deras utbildning , samt lärare som varit i yrket upp till tre år, om deras syn och förhållningssätt till skrivundervisning. Utifrån frågan hur framträdande skrivundervisningen är, har jag granskat kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet. I den sista delstudien har jag följt nio nyblivna lärare under deras första år och intervjuat dem vid tre tillfällen, i september, februari samt juni, om hur de arbetar med skrivundervisning, vilka problem de ser och liknande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. I intervjuerna med lärarstudenterna framkom att de har ämnesteoretiska kunskaper men de vet inte hur dessa kan omvandlas till skrivundervisning. Det tycks också som att lärarna utvecklar mest skrivdidaktiska kunskap i arbetet tillsammans med eleverna. Det är med andra ord i de konkreta klassrumssituationerna som lärarna utvecklar sin skrivundervisning. Men det räcker inte med att göra det en gång, resultaten visar att lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process. Detta innebär att det är svårt att under vfu hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap. Vad gäller kursplanerna visar resultaten att skrivundervisning inte är särskilt framträdande. I kursplanerna uttrycks skrivundervisning ibland som arbete med textproduktion och kommunikation.

Vad överraskade dig?

– Att lärarstudenterna har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med de lärare som jobbat två till tre år. Skillnaden är frapperande och pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är. Jag menar att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande. Flera av de intervjuade lärarna blev mer eller mindre mållösa av frågan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med skrivundervisning på ett eller annat sätt. Jag tänker att avhandlingen kan vara intressant även för lärare i andra ämnen utöver svenska. Praktiserande lärare kan kanske få sig en tankeställare, liksom lärarutbildare. Jag tror även att lärarstudenter, handledare och skolledare kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-01-08 12:02 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-01-30 16:16 av Susanne Sawander


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.