Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Det är i praktiken som lärare utvecklar skrivdidaktisk kunskap snarare än under lärarutbildningen. Helen Winzell är bitvis förvånad över resultaten i sin avhandling.

Helen Winzell
Helen Winzell

Född 1974
Bor i Linköping

Disputerade 2018-12-07
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Lära för skrivundervisning: En studie om skrivdidaktisk kunskap i ämneslärarutbildningen och läraryrket

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som gymnasielärare i svenska i många år, främst på yrkesprogram och dåvarande individuella programmet där många elever inte är så intresserade av att skriva. Det fick mig att fundera på vad kunskap om skrivande är och hur det kan brytas ned till undervisning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Övergripande om skrivdidaktisk kunskap hos lärarstudenter och nyexaminerade lärare, mer specifikt när den kunskap som behövs för att undervisa i skrivande utvecklas i lärarutbildningen och i yrket. Jag har gjort tre delstudier, en där jag har intervjuat lärarstudenter under två olika skeden under deras utbildning , samt lärare som varit i yrket upp till tre år, om deras syn och förhållningssätt till skrivundervisning. Utifrån frågan hur framträdande skrivundervisningen är, har jag granskat kursplanerna vid samtliga 19 lärosäten som erbjuder lärarutbildning i svenska för gymnasiet. I den sista delstudien har jag följt nio nyblivna lärare under deras första år och intervjuat dem vid tre tillfällen, i september, februari samt juni, om hur de arbetar med skrivundervisning, vilka problem de ser och liknande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen. I intervjuerna med lärarstudenterna framkom att de har ämnesteoretiska kunskaper men de vet inte hur dessa kan omvandlas till skrivundervisning. Det tycks också som att lärarna utvecklar mest skrivdidaktiska kunskap i arbetet tillsammans med eleverna. Det är med andra ord i de konkreta klassrumssituationerna som lärarna utvecklar sin skrivundervisning. Men det räcker inte med att göra det en gång, resultaten visar att lärarna bygger upp sina kunskaper i cykler genom att pröva sig fram i en ständigt pågående process. Detta innebär att det är svårt att under vfu hinna med att utveckla skrivdidaktisk kunskap. Vad gäller kursplanerna visar resultaten att skrivundervisning inte är särskilt framträdande. I kursplanerna uttrycks skrivundervisning ibland som arbete med textproduktion och kommunikation.

Vad överraskade dig?

– Att lärarstudenterna har så lite kunskap om skrivundervisning jämfört med de lärare som jobbat två till tre år. Skillnaden är frapperande och pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är. Jag menar att det inte räcker med enbart ämnesteori för att kunna undervisa i skrivande. Jag förvånades också över de nyblivna lärarnas vaga uppfattning om vad skrivande är och hur de tänker kring undervisning av skrivande. Flera av de intervjuade lärarna blev mer eller mindre mållösa av frågan.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med skrivundervisning på ett eller annat sätt. Jag tänker att avhandlingen kan vara intressant även för lärare i andra ämnen utöver svenska. Praktiserande lärare kan kanske få sig en tankeställare, liksom lärarutbildare. Jag tror även att lärarstudenter, handledare och skolledare kan ha nytta av resultaten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-01-08 12:02 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2019-01-30 16:16 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Forskningsutblick: Tidiga insatser i förskolan, att vara nära men med nya ögon

Tidiga insatser i förskolan är socioekonomiskt lönsamma eftersom det kan bidra till att minska utanförskap och misslyckande i skolan.

”Forskningen har svårt att hitta riktigt lyckade chefer”

Organisationers stora satsningar på ledarskapsförbättring förstärker en olycklig ledarcentrism. Bättre då att låta chefer och medarbetare ge ärlig och genomtänkt feedback för förbättring. Och mobilisera medarbetarna mindre som bihang till ledare och mer som medskapare av organisering och som delansvariga för verksamheten, skriver professor Mats Alvesson.

Tidiga insatser i förskolan. Erfarenheter från ett utvecklingsarbete i Vara kommun

Denna kortrapport är skriven av Lena Nilsson, docent i pedagogik och lektor i pedagogik med inriktning mot hälsofrämjande arbete vid Högskolan Väst, och Daniel Olof Wiedel, fil.mag. i socialt arbete och socialpedagogik och adjunkt vid Högskolan Väst (pdf).

Forskare: Bilden av läsning förr behöver nyanseras

I debatten om barns och ungas läsning framstår det ofta som att läsvanorna i och med den teknologiska utvecklingen har gått från koncentrerad djupläsning till ytlig och fragmentarisk läsning. Men var det verkligen annorlunda förr? Det har forskare vid Högskolan i Borås undersökt.

”Ta time-out från striderna om skolan”

Allmänheten har fortfarande stort förtroende för skolan som institution liksom för lärarna som yrkesgrupp. Detsamma kan man inte säga om skolans organisation där missnöjet är stort med skolans omstrukturering. Det skriver Sverker Lindblad, professor emeritus i pedagogik, i en debattartikel i Göteborgs-Posten.