Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder ett digitalt hjälpmedel som ger auditiv feedback. Det visar Britta Hannus-Gullmets forskning.

Britta Hannus-Gullmets
Britta Hannus-Gullmets

Född 1948
Bor i Närpes, Finland

Disputerade 2020-01-31
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Scaffolding writing. Four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är speciallärare i grunden och har jobbat många år med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Jag var med när datorerna kom till skolan, först till högstadiet och sedan till lågstadiet. Vi började fundera på hur datorerna kunde vara till hjälp i skrivundervisningen. Jag fick kontakt med Irene Dahl i Umeå som hade utvecklat ett datorprogram som gav direkt feedback med hjälp av syntetiskt tal. När man skrev en bokstav uttalades ljudet, och när man skrev ett ord eller en del av ett ord uttalade datorn det. När man skrev fel, blev också det syntetiska talets uttal av ordet fel. Jag blev intresserad av att undersöka hur man skulle kunna använda den talande datorn som ett hjälpmedel i skrivundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en fallstudie med fyra pojkar som alla har någon typ av läs- och skrivsvårigheter. Avhandlingen handlar om hur de fyra barnen utvecklar sin läsning och skrivning och på vilket sätt de kunde använda den talande datorn som hjälpmedel. Vi använde datorn under en termin och barnen fick skriva ord och texter individuellt och jag dokumenterade arbetet med fältanteckningar och videoinspelningar. Jag studerade också hur läraren, i det här fallet jag själv, stöttade barnens skrivande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var olika ålder på barnen som deltog i studien, två var sju år och två var nio år och jag kunde se att datorn fungerade bra som hjälpmedel både för barn i början av skrivutvecklingen och för barn som har kommit lite längre. Genom att studera hur de använde den talade datorn kunde jag göra en detaljrik analys av deras läs- och skrivutveckling och se vilka svårigheter de hade. Jag kunde följa processen när de yngsta barnen lärde sig bokstäverna, vilket var ganska svårt för dem, men också deras arbete med att skriva ihop och läsa ut korta ord.

– De två äldre barnen arbetade med att forma satser och använda punkt och andra skiljetecken. Båda använde det syntetiska talet för att hitta rätt skrivsätt och jag kunde se att de gjorde tydliga framsteg. Programmet ger också feedback efter punkt och andra skiljetecken, vilket hjälpte barnen att förstå vad en mening är och var man ska sätta punkt. Något som man har konstaterat är viktigt när man ska lära sig att stava rätt. Jag kunde konstatera att barnen gjorde framsteg eftersom jag testade deras läs- och skrivfärdigheter före och efter projektperioden.

– När det gäller lärarens verksamhet med stöttning kunde jag konstatera att det är svårt att hitta rätt mängd stöttning. Även om läraren för det mesta verkade ha anpassat sin stöttning relativt väl, så fanns det också exempel både på för lite och för mycket stöttning. Det var svårt när jag i efterhand hittade tokiga saker som läraren hade gjort eftersom det var jag själv som var läraren. Ett problem som blev tydlig är att läraren var mer intresserad av skrivningens formaliteter är själva innehållet i texterna.

Vad överraskade dig?

– Att barnen visade en så stor kreativitet när de ljudar ord. De hittade på ramsor och gjorde olika associationer. Det som överraskade i mitt eget beteende som jag märkte på videoinspelningarna var just det att jag var mer intresserad av rättstavning än av själva innehållet i texterna. Jag kunde också se i mina fältanteckningar att jag skrivit negativa uttalanden och att jag fäste mig mer vid det negativa än vid att se barnens framsteg och kompetens.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar med läs- och skrivsvårigheter, i synnerhet med barn som har stora läs- och skrivsvårigheter som behöver öva mycket. Att använda det här hjälpmedlet är ett sätt att variera sin undervisning. Men även forskare har nytta av resultaten och hur man som lärare kan stötta i läs- och skrivutvecklingen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-30 13:11 av
Sidan uppdaterades 2020-04-17 14:26 av


Relaterat

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Känslomässig berg- och dalbana att lära sig programmera

Det finns såväl sociala som emotionella faktorer i situationen som uppstår när studenter lär sig att programmera. Detta har betydelse för om eleven vill fortsätta med programmering, visar Kristina von Hausswolffs avhandling.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Ny kunskap kan lyfta elevers källhantering

Elever behöver mer kunskap om hur de kan hantera källor och orsaksresonemang. I sin forskning har Anders Nersäter designat lektioner med syfte att utveckla elevernas kunnande, och som genomförts i samverkan med en grupp gymnasielärare. Resultatet visade på en stor förändring.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.