Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder ett digitalt hjälpmedel som ger auditiv feedback. Det visar Britta Hannus-Gullmets forskning.

Britta Hannus-Gullmets
Britta Hannus-Gullmets

Född 1948
Bor i Närpes, Finland

Disputerade 2020-01-31
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Scaffolding writing. Four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är speciallärare i grunden och har jobbat många år med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Jag var med när datorerna kom till skolan, först till högstadiet och sedan till lågstadiet. Vi började fundera på hur datorerna kunde vara till hjälp i skrivundervisningen. Jag fick kontakt med Irene Dahl i Umeå som hade utvecklat ett datorprogram som gav direkt feedback med hjälp av syntetiskt tal. När man skrev en bokstav uttalades ljudet, och när man skrev ett ord eller en del av ett ord uttalade datorn det. När man skrev fel, blev också det syntetiska talets uttal av ordet fel. Jag blev intresserad av att undersöka hur man skulle kunna använda den talande datorn som ett hjälpmedel i skrivundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en fallstudie med fyra pojkar som alla har någon typ av läs- och skrivsvårigheter. Avhandlingen handlar om hur de fyra barnen utvecklar sin läsning och skrivning och på vilket sätt de kunde använda den talande datorn som hjälpmedel. Vi använde datorn under en termin och barnen fick skriva ord och texter individuellt och jag dokumenterade arbetet med fältanteckningar och videoinspelningar. Jag studerade också hur läraren, i det här fallet jag själv, stöttade barnens skrivande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var olika ålder på barnen som deltog i studien, två var sju år och två var nio år och jag kunde se att datorn fungerade bra som hjälpmedel både för barn i början av skrivutvecklingen och för barn som har kommit lite längre. Genom att studera hur de använde den talade datorn kunde jag göra en detaljrik analys av deras läs- och skrivutveckling och se vilka svårigheter de hade. Jag kunde följa processen när de yngsta barnen lärde sig bokstäverna, vilket var ganska svårt för dem, men också deras arbete med att skriva ihop och läsa ut korta ord.

– De två äldre barnen arbetade med att forma satser och använda punkt och andra skiljetecken. Båda använde det syntetiska talet för att hitta rätt skrivsätt och jag kunde se att de gjorde tydliga framsteg. Programmet ger också feedback efter punkt och andra skiljetecken, vilket hjälpte barnen att förstå vad en mening är och var man ska sätta punkt. Något som man har konstaterat är viktigt när man ska lära sig att stava rätt. Jag kunde konstatera att barnen gjorde framsteg eftersom jag testade deras läs- och skrivfärdigheter före och efter projektperioden.

– När det gäller lärarens verksamhet med stöttning kunde jag konstatera att det är svårt att hitta rätt mängd stöttning. Även om läraren för det mesta verkade ha anpassat sin stöttning relativt väl, så fanns det också exempel både på för lite och för mycket stöttning. Det var svårt när jag i efterhand hittade tokiga saker som läraren hade gjort eftersom det var jag själv som var läraren. Ett problem som blev tydlig är att läraren var mer intresserad av skrivningens formaliteter är själva innehållet i texterna.

Vad överraskade dig?

– Att barnen visade en så stor kreativitet när de ljudar ord. De hittade på ramsor och gjorde olika associationer. Det som överraskade i mitt eget beteende som jag märkte på videoinspelningarna var just det att jag var mer intresserad av rättstavning än av själva innehållet i texterna. Jag kunde också se i mina fältanteckningar att jag skrivit negativa uttalanden och att jag fäste mig mer vid det negativa än vid att se barnens framsteg och kompetens.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar med läs- och skrivsvårigheter, i synnerhet med barn som har stora läs- och skrivsvårigheter som behöver öva mycket. Att använda det här hjälpmedlet är ett sätt att variera sin undervisning. Men även forskare har nytta av resultaten och hur man som lärare kan stötta i läs- och skrivutvecklingen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-30 13:11 av
Sidan uppdaterades 2020-04-17 14:26 av


Relaterat

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer