Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder ett digitalt hjälpmedel som ger auditiv feedback. Det visar Britta Hannus-Gullmets forskning.

Britta Hannus-Gullmets
Britta Hannus-Gullmets

Född 1948
Bor i Närpes, Finland

Disputerade 2020-01-31
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Scaffolding writing. Four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är speciallärare i grunden och har jobbat många år med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Jag var med när datorerna kom till skolan, först till högstadiet och sedan till lågstadiet. Vi började fundera på hur datorerna kunde vara till hjälp i skrivundervisningen. Jag fick kontakt med Irene Dahl i Umeå som hade utvecklat ett datorprogram som gav direkt feedback med hjälp av syntetiskt tal. När man skrev en bokstav uttalades ljudet, och när man skrev ett ord eller en del av ett ord uttalade datorn det. När man skrev fel, blev också det syntetiska talets uttal av ordet fel. Jag blev intresserad av att undersöka hur man skulle kunna använda den talande datorn som ett hjälpmedel i skrivundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en fallstudie med fyra pojkar som alla har någon typ av läs- och skrivsvårigheter. Avhandlingen handlar om hur de fyra barnen utvecklar sin läsning och skrivning och på vilket sätt de kunde använda den talande datorn som hjälpmedel. Vi använde datorn under en termin och barnen fick skriva ord och texter individuellt och jag dokumenterade arbetet med fältanteckningar och videoinspelningar. Jag studerade också hur läraren, i det här fallet jag själv, stöttade barnens skrivande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var olika ålder på barnen som deltog i studien, två var sju år och två var nio år och jag kunde se att datorn fungerade bra som hjälpmedel både för barn i början av skrivutvecklingen och för barn som har kommit lite längre. Genom att studera hur de använde den talade datorn kunde jag göra en detaljrik analys av deras läs- och skrivutveckling och se vilka svårigheter de hade. Jag kunde följa processen när de yngsta barnen lärde sig bokstäverna, vilket var ganska svårt för dem, men också deras arbete med att skriva ihop och läsa ut korta ord.

– De två äldre barnen arbetade med att forma satser och använda punkt och andra skiljetecken. Båda använde det syntetiska talet för att hitta rätt skrivsätt och jag kunde se att de gjorde tydliga framsteg. Programmet ger också feedback efter punkt och andra skiljetecken, vilket hjälpte barnen att förstå vad en mening är och var man ska sätta punkt. Något som man har konstaterat är viktigt när man ska lära sig att stava rätt. Jag kunde konstatera att barnen gjorde framsteg eftersom jag testade deras läs- och skrivfärdigheter före och efter projektperioden.

– När det gäller lärarens verksamhet med stöttning kunde jag konstatera att det är svårt att hitta rätt mängd stöttning. Även om läraren för det mesta verkade ha anpassat sin stöttning relativt väl, så fanns det också exempel både på för lite och för mycket stöttning. Det var svårt när jag i efterhand hittade tokiga saker som läraren hade gjort eftersom det var jag själv som var läraren. Ett problem som blev tydlig är att läraren var mer intresserad av skrivningens formaliteter är själva innehållet i texterna.

Vad överraskade dig?

– Att barnen visade en så stor kreativitet när de ljudar ord. De hittade på ramsor och gjorde olika associationer. Det som överraskade i mitt eget beteende som jag märkte på videoinspelningarna var just det att jag var mer intresserad av rättstavning än av själva innehållet i texterna. Jag kunde också se i mina fältanteckningar att jag skrivit negativa uttalanden och att jag fäste mig mer vid det negativa än vid att se barnens framsteg och kompetens.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar med läs- och skrivsvårigheter, i synnerhet med barn som har stora läs- och skrivsvårigheter som behöver öva mycket. Att använda det här hjälpmedlet är ett sätt att variera sin undervisning. Men även forskare har nytta av resultaten och hur man som lärare kan stötta i läs- och skrivutvecklingen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-30 13:11 av
Sidan uppdaterades 2020-04-17 14:26 av


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Göteborg

Årets konferens för dig som möter elever i behov av särskilt stöd! Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder, Stockholm

Ta del av föreläsningar om bl.a. att skapa lärmiljöer för ökad studiemotivation för både flickor och pojkar, hur du arbetar framgångsrikt med läsning för barn i lässvårigheter, undervisning av elever i matematiksvårigheter, samt elever med talrädsla - hur stödjer vi dem? Välj att delta på plats eller via webben, välkommen!

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stort plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi av högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.