Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder ett digitalt hjälpmedel som ger auditiv feedback. Det visar Britta Hannus-Gullmets forskning.

Britta Hannus-Gullmets
Britta Hannus-Gullmets

Född 1948
Bor i Närpes, Finland

Disputerade 2020-01-31
vid Åbo Akademi


AVHANDLING
Scaffolding writing. Four children explore written language with auditory feedback from speech synthesis

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är speciallärare i grunden och har jobbat många år med elever som har läs- och skrivsvårigheter. Jag var med när datorerna kom till skolan, först till högstadiet och sedan till lågstadiet. Vi började fundera på hur datorerna kunde vara till hjälp i skrivundervisningen. Jag fick kontakt med Irene Dahl i Umeå som hade utvecklat ett datorprogram som gav direkt feedback med hjälp av syntetiskt tal. När man skrev en bokstav uttalades ljudet, och när man skrev ett ord eller en del av ett ord uttalade datorn det. När man skrev fel, blev också det syntetiska talets uttal av ordet fel. Jag blev intresserad av att undersöka hur man skulle kunna använda den talande datorn som ett hjälpmedel i skrivundervisningen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har gjort en fallstudie med fyra pojkar som alla har någon typ av läs- och skrivsvårigheter. Avhandlingen handlar om hur de fyra barnen utvecklar sin läsning och skrivning och på vilket sätt de kunde använda den talande datorn som hjälpmedel. Vi använde datorn under en termin och barnen fick skriva ord och texter individuellt och jag dokumenterade arbetet med fältanteckningar och videoinspelningar. Jag studerade också hur läraren, i det här fallet jag själv, stöttade barnens skrivande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det var olika ålder på barnen som deltog i studien, två var sju år och två var nio år och jag kunde se att datorn fungerade bra som hjälpmedel både för barn i början av skrivutvecklingen och för barn som har kommit lite längre. Genom att studera hur de använde den talade datorn kunde jag göra en detaljrik analys av deras läs- och skrivutveckling och se vilka svårigheter de hade. Jag kunde följa processen när de yngsta barnen lärde sig bokstäverna, vilket var ganska svårt för dem, men också deras arbete med att skriva ihop och läsa ut korta ord.

– De två äldre barnen arbetade med att forma satser och använda punkt och andra skiljetecken. Båda använde det syntetiska talet för att hitta rätt skrivsätt och jag kunde se att de gjorde tydliga framsteg. Programmet ger också feedback efter punkt och andra skiljetecken, vilket hjälpte barnen att förstå vad en mening är och var man ska sätta punkt. Något som man har konstaterat är viktigt när man ska lära sig att stava rätt. Jag kunde konstatera att barnen gjorde framsteg eftersom jag testade deras läs- och skrivfärdigheter före och efter projektperioden.

– När det gäller lärarens verksamhet med stöttning kunde jag konstatera att det är svårt att hitta rätt mängd stöttning. Även om läraren för det mesta verkade ha anpassat sin stöttning relativt väl, så fanns det också exempel både på för lite och för mycket stöttning. Det var svårt när jag i efterhand hittade tokiga saker som läraren hade gjort eftersom det var jag själv som var läraren. Ett problem som blev tydlig är att läraren var mer intresserad av skrivningens formaliteter är själva innehållet i texterna.

Vad överraskade dig?

– Att barnen visade en så stor kreativitet när de ljudar ord. De hittade på ramsor och gjorde olika associationer. Det som överraskade i mitt eget beteende som jag märkte på videoinspelningarna var just det att jag var mer intresserad av rättstavning än av själva innehållet i texterna. Jag kunde också se i mina fältanteckningar att jag skrivit negativa uttalanden och att jag fäste mig mer vid det negativa än vid att se barnens framsteg och kompetens.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som arbetar med läs- och skrivsvårigheter, i synnerhet med barn som har stora läs- och skrivsvårigheter som behöver öva mycket. Att använda det här hjälpmedlet är ett sätt att variera sin undervisning. Men även forskare har nytta av resultaten och hur man som lärare kan stötta i läs- och skrivutvecklingen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2020-03-30 13:11 av
Sidan uppdaterades 2020-04-17 14:26 av


Relaterat

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström.

Skriv- och läslärande med digitala verktyg – ett sätt att överbrygga klyftor

Karin Forslings studie visar att när lärare skapar skriv- och lässituationer med digitala verktyg utgår de från alla elever, även de som har behov av stöd. Utifrån ett specialpedagogiskt perspektiv kan det ses som en intention att överbrygga klyftor.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Skolan viktig för barn i samhällsvård

Barn i samhällsvård upplever betydligt mycket mer otrygghet och det är vanligt med mobbning och skolfrånvaro. Rikard Tordöns forskning visar att interventioner kan stärka elevernas skolresultat.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Want to rethink education after Covid-19? Creative solutions mean taking more risks”

Act like entrepreneurs and avoid missing opportunities. Educational leaders should be less risk averse, seize opportunities and try out new ideas, even if you only have 50 percent of the information, writes Henry M. Smith, assistant professor at the Johns Hopkins School of Education and a former U.S. assistant secretary of education.

Annorlunda om förändringsarbete

Såväl unga som erfarna skolledare kommer att finna mycket användbart i boken. Unga, som kan få stöd och inspiration för de förändringar man själv gått och tänkt på men ännu inte hunnit sjösätta. Mer erfarna, som kan få bekräftelse på saker man genomfört och kanske också reflektera över saker man kunnat göra annorlunda, skriver Per Hällström i en recension.

Knowledge is power against hate: Online course designed to set Holocaust record straight

Initially geared to help educators, the free program was designed to help everyone from parents, grandparents, clergy of all faiths, youth-group leaders and the general public seeking a way to begin to understand what really happened.

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.