Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Gunilla Nordin

Ewa Bergh Nestlog
Ewa Bergh Nestlog

Född 1959
i Johansfors

Disputerade 2012-11-23
vid Linnéuniversitetet

 


AVHANDLING
Var är meningen? Elevtexter och undervisnings-praktiker

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Tidigare forskning har upptäckt att svenska elever är bra på att skriva berättande texter, men högre upp i åldrarna kan de få problem med att skriva utredande och argumenterande texter. Jag blev intresserad av hur 10-12-åringar kan argumentera för sina åsikter och utreda sina tankar i text om de får en kvalificerad skrivundervisning.

– Jag har också ett personligt intresse av hur språkliga strukturer fungerar. Hur kan man undervisa om språk på ett funktionellt sätt?

Vad handlar avhandlingen om?

– Skrivundervisning och argumenterande och förklarande elevtexter i årskurs 4-6. Ett parallellt spår i avhandlingen är utvecklingen av metoder för analys av undervisningen som kommunikativ verksamhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skrivundervisningen är avgörande för hur texterna blir. I en kvalitativ skrivundervisning är det viktigt att texterna som eleverna skriver och läser är inbäddade i samtal om texters innehåll och strukturer. Det är också viktigt att eleverna ser innehållet i sina texter som meningsfullt och värt att kommunicera med en läsare.

– Jag fann två kategorier av texter: sekvenskopplade och hierarkikomponerade. I hierarkikomponerade texter tar eleven makt över texten i sin helhet. Den byggs upp genom en textmedvetenhet, med olika delar som tillhör genren. I sekvenskopplade texter läggs textdel till textdel utan en överordnad struktur som successivt fördjupar förståelsen. Exempel på sådan text är fråga-svar-texter där ordningen på frågorna egentligen inte spelar någon avgörande roll eftersom varje fråga är fristående.

– Även i undervisningspraktikerna fann jag samma kategorier. De delar av undervisningen där eleverna arbetade med sina egna texter och fördjupade sina kunskaper om text och skrivande var hierarkikomponerad. Där styrde och fördjupade lärare och elever arbetet tillsammans.

– Det verkar som om eleverna utvecklar kunskap om ämnesinnehåll och textuella strukturer genom att skriva hierarkikomponerade texter. Dessa texter stödjer skribenten att skapa mening under skrivandet eftersom textstrukturen hjälper dem att tänka djupare. Eleven blir tvungen att utveckla sina tankar systematiskt. Därmed blir texten också lättare att förstå för den som läser.

Vad överraskade dig?

– Eleverna upptäckte själva att hierarkikomponerade texter kunde hjälpa dem att tänka strukturellt även i andra sammanhang. Eleverna kunde själva applicera strukturen i andra ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på alla stadier. Även den som är intresserad av text, skrivande, textfokus och att förstå kommunikativa verksamheters uppbyggnad, som till exempel undervisning. Vissa delar i avhandlingen är praxisnära, där man kan få idéer om hur man kan lägga upp skrivundervisningen.

Sidan publicerades 2013-01-31 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-01 14:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta med argumenterande text

Tack vare ett forskningsnätverk kunde fem lärare tillsammans utveckla sina elevers skrivande. I en utvecklingsartikel berättar lärarna om sitt arbete med argumenterande text.

Första mötet med skolan

Förskoleklassen förbereder barnen att börja skolan. Men bristande kontinuitet mellan läs- och skrivaktiviteter mellan förskoleklass och årskurs ett påverkar barnens lärande, visar Gunilla Sandbergs avhandling.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer