Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Gunilla Nordin

Ewa Bergh Nestlog
Ewa Bergh Nestlog

Född 1959
i Johansfors

Disputerade 2012-11-23
vid Linnéuniversitetet

 


AVHANDLING
Var är meningen? Elevtexter och undervisnings-praktiker

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Tidigare forskning har upptäckt att svenska elever är bra på att skriva berättande texter, men högre upp i åldrarna kan de få problem med att skriva utredande och argumenterande texter. Jag blev intresserad av hur 10-12-åringar kan argumentera för sina åsikter och utreda sina tankar i text om de får en kvalificerad skrivundervisning.

– Jag har också ett personligt intresse av hur språkliga strukturer fungerar. Hur kan man undervisa om språk på ett funktionellt sätt?

Vad handlar avhandlingen om?

– Skrivundervisning och argumenterande och förklarande elevtexter i årskurs 4-6. Ett parallellt spår i avhandlingen är utvecklingen av metoder för analys av undervisningen som kommunikativ verksamhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skrivundervisningen är avgörande för hur texterna blir. I en kvalitativ skrivundervisning är det viktigt att texterna som eleverna skriver och läser är inbäddade i samtal om texters innehåll och strukturer. Det är också viktigt att eleverna ser innehållet i sina texter som meningsfullt och värt att kommunicera med en läsare.

– Jag fann två kategorier av texter: sekvenskopplade och hierarkikomponerade. I hierarkikomponerade texter tar eleven makt över texten i sin helhet. Den byggs upp genom en textmedvetenhet, med olika delar som tillhör genren. I sekvenskopplade texter läggs textdel till textdel utan en överordnad struktur som successivt fördjupar förståelsen. Exempel på sådan text är fråga-svar-texter där ordningen på frågorna egentligen inte spelar någon avgörande roll eftersom varje fråga är fristående.

– Även i undervisningspraktikerna fann jag samma kategorier. De delar av undervisningen där eleverna arbetade med sina egna texter och fördjupade sina kunskaper om text och skrivande var hierarkikomponerad. Där styrde och fördjupade lärare och elever arbetet tillsammans.

– Det verkar som om eleverna utvecklar kunskap om ämnesinnehåll och textuella strukturer genom att skriva hierarkikomponerade texter. Dessa texter stödjer skribenten att skapa mening under skrivandet eftersom textstrukturen hjälper dem att tänka djupare. Eleven blir tvungen att utveckla sina tankar systematiskt. Därmed blir texten också lättare att förstå för den som läser.

Vad överraskade dig?

– Eleverna upptäckte själva att hierarkikomponerade texter kunde hjälpa dem att tänka strukturellt även i andra sammanhang. Eleverna kunde själva applicera strukturen i andra ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på alla stadier. Även den som är intresserad av text, skrivande, textfokus och att förstå kommunikativa verksamheters uppbyggnad, som till exempel undervisning. Vissa delar i avhandlingen är praxisnära, där man kan få idéer om hur man kan lägga upp skrivundervisningen.

Sidan publicerades 2013-01-31 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-01 14:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta med argumenterande text

Tack vare ett forskningsnätverk kunde fem lärare tillsammans utveckla sina elevers skrivande. I en utvecklingsartikel berättar lärarna om sitt arbete med argumenterande text.

Första mötet med skolan

Förskoleklassen förbereder barnen att börja skolan. Men bristande kontinuitet mellan läs- och skrivaktiviteter mellan förskoleklass och årskurs ett påverkar barnens lärande, visar Gunilla Sandbergs avhandling.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Förutsättningar för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet

Bästa förutsättningen för ett kritiskt digitalt textarbete skapas i ett utforskande klimat, varvat med detaljerad undervisning och möjlighet att välja texter utifrån eget intresse. Det visar Lisa Molin som forskat om vad som behövs för kritiskt digitalt textarbete på högstadiet.

Matematikläroböcker används inte alltid som det var tänkt i undervisningen

Läroboken i matematik används inte alltid som det var tänkt. Det konstaterar Malin Norberg i sin avhandling, som visar att elever i årskurs 1 ibland tränar på annat matematikinnehåll än vad som var syftet med övningen.

Klassrumsklimat stark påverkan på elevers motivation

Elever som jämför sig med sig själv har bättre provresultat än de som strävar efter att vara bättre än sina klasskamrater. Anders Hofverberg visar också att den positiva effekten stärks om läraren skapar en klassrumskultur som stöder personlig utveckling.

Digitala resurser kan öppna dörrar för flerspråkiga barn

Digitala resurser i förskolan ger utrymme för flerspråkiga aktiviteter som kan påverka barns möjlighet att delta. Det visar Petra Petersen i sin avhandling.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsat i syfte att skapa lugn och ordning.  

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter är därför centralt i undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.