Skrivundervisningen avgörande för utvecklande texter

Gunilla Nordin

Ewa Bergh Nestlog
Ewa Bergh Nestlog

Född 1959
i Johansfors

Disputerade 2012-11-23
vid Linnéuniversitetet

 


AVHANDLING
Var är meningen? Elevtexter och undervisnings-praktiker

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Tidigare forskning har upptäckt att svenska elever är bra på att skriva berättande texter, men högre upp i åldrarna kan de få problem med att skriva utredande och argumenterande texter. Jag blev intresserad av hur 10-12-åringar kan argumentera för sina åsikter och utreda sina tankar i text om de får en kvalificerad skrivundervisning.

– Jag har också ett personligt intresse av hur språkliga strukturer fungerar. Hur kan man undervisa om språk på ett funktionellt sätt?

Vad handlar avhandlingen om?

– Skrivundervisning och argumenterande och förklarande elevtexter i årskurs 4-6. Ett parallellt spår i avhandlingen är utvecklingen av metoder för analys av undervisningen som kommunikativ verksamhet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Skrivundervisningen är avgörande för hur texterna blir. I en kvalitativ skrivundervisning är det viktigt att texterna som eleverna skriver och läser är inbäddade i samtal om texters innehåll och strukturer. Det är också viktigt att eleverna ser innehållet i sina texter som meningsfullt och värt att kommunicera med en läsare.

– Jag fann två kategorier av texter: sekvenskopplade och hierarkikomponerade. I hierarkikomponerade texter tar eleven makt över texten i sin helhet. Den byggs upp genom en textmedvetenhet, med olika delar som tillhör genren. I sekvenskopplade texter läggs textdel till textdel utan en överordnad struktur som successivt fördjupar förståelsen. Exempel på sådan text är fråga-svar-texter där ordningen på frågorna egentligen inte spelar någon avgörande roll eftersom varje fråga är fristående.

– Även i undervisningspraktikerna fann jag samma kategorier. De delar av undervisningen där eleverna arbetade med sina egna texter och fördjupade sina kunskaper om text och skrivande var hierarkikomponerad. Där styrde och fördjupade lärare och elever arbetet tillsammans.

– Det verkar som om eleverna utvecklar kunskap om ämnesinnehåll och textuella strukturer genom att skriva hierarkikomponerade texter. Dessa texter stödjer skribenten att skapa mening under skrivandet eftersom textstrukturen hjälper dem att tänka djupare. Eleven blir tvungen att utveckla sina tankar systematiskt. Därmed blir texten också lättare att förstå för den som läser.

Vad överraskade dig?

– Eleverna upptäckte själva att hierarkikomponerade texter kunde hjälpa dem att tänka strukturellt även i andra sammanhang. Eleverna kunde själva applicera strukturen i andra ämnen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på alla stadier. Även den som är intresserad av text, skrivande, textfokus och att förstå kommunikativa verksamheters uppbyggnad, som till exempel undervisning. Vissa delar i avhandlingen är praxisnära, där man kan få idéer om hur man kan lägga upp skrivundervisningen.

Sidan publicerades 2013-01-31 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2013-02-01 14:03 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att arbeta med argumenterande text

Tack vare ett forskningsnätverk kunde fem lärare tillsammans utveckla sina elevers skrivande. I en utvecklingsartikel berättar lärarna om sitt arbete med argumenterande text.

Första mötet med skolan

Förskoleklassen förbereder barnen att börja skolan. Men bristande kontinuitet mellan läs- och skrivaktiviteter mellan förskoleklass och årskurs ett påverkar barnens lärande, visar Gunilla Sandbergs avhandling.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.