Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att som lärare vara explicit, visa på tavlan och ge konkreta redskap har betydelse för hur eleverna förstår vilka slags texter som de förväntas skriva. Det visar Daroon Yassin Falk som studerat skrivundervisningen i årskurs 3.

Daroon Yassin Falk
Daroon Yassin Falk

Född 1982
Bor i Örebro

Disputerade 2017-10-06
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Direkt efter min lärarutbildning arbetade jag som språkresurs för elever i grundskolans tidiga år. När jag sedan kom in på forskarutbildningen blev jag erbjuden att delta i ett projekt kring utveckling av skrivpedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det konkreta arbetet med olika typer av texter kan gå till i skrivundervisning i årskurs 3. Jag har under ett år följt undervisningsförloppen kring de skrivprojekt som genomfördes i en klass i årskurs 3. Fokus i undersökningen är på det stöd som eleverna erbjuds i undervisningen, hur läraren förklarar och demonstrerar skrivuppgiften, i relation till de texter som sedan skrivs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett centralt resultat är att lärarens upplägg och förklaring av uppgiften har stor betydelse för de texter som eleverna skriver. Att vara explicit, visa modeller på tavlan, ringa in den del av texten som är central och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med uppgiften. Det gäller också att som lärare vara medveten om hur man uttrycker sig i samspel med eleverna samt att vara lyhörd för hur instruktioner och genomgångar tas emot i klassrumsinteraktion. Här finns annars en risk att det uppstår tolkningsutrymme för eleverna. Ett exempel är när eleverna ska skriva en saga och läraren förklarar att sagor innehåller ett ”äventyr”. Men utan tydlig förklaring om vad som mer specifikt avses med ”äventyr” i just detta sammanhang, det vill säga att texten ska byggas upp av en klassisk berättelsestruktur med någon form av spännande komplikation som förs mot en upplösning, leder till ett vidgat tolkningsutrymme. En del elever tolkar instruktionerna som att de kan skriva en återberättande text där olika oproblematiska händelser kronologiskt listas efter varandra.

– Tidigare forskning visar att elever ofta lämnas ensamma utan tillräckligt lärandestöd under skrivprocessens gång och att den undervisning som erbjuds domineras av en snäv syn på skrivande med fokus på texternas form på lokal textnivå. I min studie framträder en mindre dyster bild. Det är en mycket ambitiös lärares skrivundervisning som jag har fått följa där eleverna erbjöds någon form av stöd under hela skrivprocessen. Undervisningen bygger också på en bred syn på vad skrivande är genom att eleverna engageras i olikartade skrivuppgifter och texter.

Vad överraskade dig?

– Eleverna var oftast följsamma mot lärarens instruktioner och genomgångar, men samtidigt reagerade vissa elever tydligt när de upplevde problem och oklarheter. I elevernas ifrågasättande ligger en stor kompetens som jag ser som viktig att följa upp och bygga vidare på.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand verksamma lärare men även lärarutbildare och blivande lärare. Avhandlingen är praxisnära och jag tror att den kan bidra både med konkreta exempel på undervisningsupplägg och att synliggöra den egna undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-11-29 14:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-07 14:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rikskonferens för högstadielärare i svenska

I Stockholm den 1-2 februari behandlar denna konferens högstadiesvenskans kärnområden. Ta del av föreläsningar om betyg och bedömning, skönlitteratur, minoritetsspråk, lässtrategier och språkriktighet. Välkommen till en konferens som ger dig den senaste forskningen och inspiration till din undervisning.

Förskolan, 13-14 mars i Malmö

Vad innebär undervisning i förskolan och hur kan vi bemöta barn som ställer extra krav på verksamheten? Vi fokuserar även på digital kompetens, barnkonventionen som konkret redskap och sambanden mellan hjärnans utveckling och barnens språkutveckling samt mycket mer. Välkommen till Skolportens konferens för dig som arbetar i förskolan!

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Film bästa sättet för utbildning i livräddning

Bästa sättet att lära högstadieelever hjärt- och lungräddning är genom filmbaserad, klassgemensam undervisning. Det visar Anette Nord som undersökt olika utbildningsmetoder i livräddning för elever.

Platsen skapar möjligheter för lärande i friluftsliv

Att utgå från plats istället för aktivitet skapar nya infallsvinklar och möjligheter i friluftsundervisningen. Inte minst möjliga samarbeten över ämnesgränserna, visar Jonas Mikaels i sin forskning.

Sång i undervisningen starkt kopplad till mod

Att sjunga är att våga och något som följaktligen kräver mod. Det är både elever och lärare överens om, visar Linn Hentschel i sin avhandling om sång i musikundervisningen.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Språket viktigt i matematiken

För att utveckla matematisk resonemangsförmåga måste eleverna ges möjlighet att resonera och kommunicera med klasskamrater och lärare. Det kräver förändringar både vad gäller uppgifter och klassrumsklimat, understryker Cecilia Segerby i sin avhandling.

Kameror i förskolan belyser barnens blick

Lena O Magnusson har utforskat vad som sker när treåringar får tillgång till kameror på förskolan. Resultaten visar att barnen kan tillföra sina perspektiv och estetiska uttryck till den dokumentation som pågår i förskolan.

Viktigt att upptäcka autism hos barn i tidig ålder

Barn med en medelsvår eller lindrig autism upptäcks ofta senare och får större psykiska hälsoproblem. Nils Haglund pekar i sin forskning på vikten att upptäcka de här barnen i tidig ålder för att kunna ge stöd till föräldrar och skola.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Tema: Inkludering

Tema: Inkludering

Vad innebär inkludering? Stor temaartikel. Dessutom: Intervju med Gloria Ray Karlmark som skrev historia som den första svarta eleven i en helvit skola. Prova på-pris: 2 nr/99 kr!

Bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Film: Tips för att må bra

Inspirera dina elever att göra hälsofrämjande aktiviteter för att må bra. Visa och sprid gärna filmen till alla elever på skolan.  Filmen är framtagen för Youmo.se, som är en sajt från UMO, ungdomsmottagningen på nätet.  

Västeråsforskning om cerebral pares: Skolidrott ger ofta effekt hela livet

Sannolikheten att en person med cerebral pares ska bli fysiskt aktiv som vuxen fördubblas om personen var fysiskt aktiv i tonåren. Det visar en ny studie från Centrum för klinisk forskning i Västerås.

Viktig å diskutere barnehagekvalitet, selv når voksne kan bli støtt

Barnehageforskning er et minefelt i et land der nesten alle barn er i barnehage. Mange aktører ønsker helst å få bekreftet at alt står bare bra til.

IQ i Norden: Uppgång och fall

Våra samhällen blir allt bättre, så mycket bättre att till och med intelligensen ökar bland medborgarna. Så har den utvecklingsoptimistiska bilden sett ut – och den bekräftades också länge av IQ-mätningar i flera länder. Men nu faller intelligensen i de nordiska länderna. Det är en stark varningssignal för det svenska samhället, skriver Martin Ingvar, hjärnforskare och professor vid Karolinska Institutet.

Fysisk aktivitet skyddar mot symptom på depression

Det är nu tio år sedan forskare genomförde en stor undersökning av tusen fyraåringar i Trondheim. Här är studiens senaste forskningsresultat om bland annat övervikt hos barn.

Rikskonferens
För högstadielärare i svenska

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!