Skrivundervisningen behöver erbjuda elever konkreta redskap och modeller

Att som lärare vara explicit, visa på tavlan och ge konkreta redskap har betydelse för hur eleverna förstår vilka slags texter som de förväntas skriva. Det visar Daroon Yassin Falk som studerat skrivundervisningen i årskurs 3.

Daroon Yassin Falk

Född 1982
Bor i Örebro

Disputerade 2017-10-06
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Skrivundervisning i grundskolans årskurs 3

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Direkt efter min lärarutbildning arbetade jag som språkresurs för elever i grundskolans tidiga år. När jag sedan kom in på forskarutbildningen blev jag erbjuden att delta i ett projekt kring utveckling av skrivpedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det konkreta arbetet med olika typer av texter kan gå till i skrivundervisning i årskurs 3. Jag har under ett år följt undervisningsförloppen kring de skrivprojekt som genomfördes i en klass i årskurs 3. Fokus i undersökningen är på det stöd som eleverna erbjuds i undervisningen, hur läraren förklarar och demonstrerar skrivuppgiften, i relation till de texter som sedan skrivs.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett centralt resultat är att lärarens upplägg och förklaring av uppgiften har stor betydelse för de texter som eleverna skriver. Att vara explicit, visa modeller på tavlan, ringa in den del av texten som är central och ge redskap för hur texten byggs upp skapar goda möjligheter för eleverna att lyckas med uppgiften. Det gäller också att som lärare vara medveten om hur man uttrycker sig i samspel med eleverna samt att vara lyhörd för hur instruktioner och genomgångar tas emot i klassrumsinteraktion. Här finns annars en risk att det uppstår tolkningsutrymme för eleverna. Ett exempel är när eleverna ska skriva en saga och läraren förklarar att sagor innehåller ett ”äventyr”. Men utan tydlig förklaring om vad som mer specifikt avses med ”äventyr” i just detta sammanhang, det vill säga att texten ska byggas upp av en klassisk berättelsestruktur med någon form av spännande komplikation som förs mot en upplösning, leder till ett vidgat tolkningsutrymme. En del elever tolkar instruktionerna som att de kan skriva en återberättande text där olika oproblematiska händelser kronologiskt listas efter varandra.

– Tidigare forskning visar att elever ofta lämnas ensamma utan tillräckligt lärandestöd under skrivprocessens gång och att den undervisning som erbjuds domineras av en snäv syn på skrivande med fokus på texternas form på lokal textnivå. I min studie framträder en mindre dyster bild. Det är en mycket ambitiös lärares skrivundervisning som jag har fått följa där eleverna erbjöds någon form av stöd under hela skrivprocessen. Undervisningen bygger också på en bred syn på vad skrivande är genom att eleverna engageras i olikartade skrivuppgifter och texter.

Vad överraskade dig?

– Eleverna var oftast följsamma mot lärarens instruktioner och genomgångar, men samtidigt reagerade vissa elever tydligt när de upplevde problem och oklarheter. I elevernas ifrågasättande ligger en stor kompetens som jag ser som viktig att följa upp och bygga vidare på.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand verksamma lärare men även lärarutbildare och blivande lärare. Avhandlingen är praxisnära och jag tror att den kan bidra både med konkreta exempel på undervisningsupplägg och att synliggöra den egna undervisningen.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-11-29 14:02 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-12-07 14:12 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Svårt förena mentorskap med undervisning

Medan mentorsuppdraget kräver flexibilitet och förmåga att möta elevernas behov i stunden, styrs lärarnas undervisningsarbete utifrån fasta tidsramar. De båda uppdragen är svåra att förena, visar Helena Wallström i sin avhandling.

Historielärares erfarenheter av 2011 års skolreformer varierar

När historielärare själva får berätta vad de senaste årens skolreformer har inneburit för dem och deras undervisning framträder bilden av en kluven lärarkår. Kraven i 2011 års skolreform på tydligt mätbara prestationer har inneburit ett hinder för flera av lärarna i avhandlingen, menar forskaren Anders Persson.

Viktigt med flera perspektiv på text och språk när man arbetar med andraspråkselever

I sin avhandling om svenska som andraspråk utforskar Anna Sahlée nya vägar att förstå text. Ett resultat i studien är en modell för textanalys som hon föreslår och som kan användas för att analysera texter.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Antipluggkultur kan brytas med normkritik och studieteknik

Antipluggkulturer bland pojkar kan brytas med samtal om studieteknik och möjligheten att utvecklas. Det visar Fredrik Zimmerman i sin forskning om pojkars skolprestationer.  

Sociala medier utmanar studenters olika roller

Att parera mellan rollerna som student, privat och professionell är en balansakt. Det konstaterar Pernilla Josefsson som utforskat hur högskolestudenter förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Kompetensutvecklingsprogram för lärare under lupp

Jannika Lindvall har utforskat två stora kompetensutvecklingsprogram för lärare i matematik.  Båda är lika i upplägg. Men dess effekter på elevresultaten skiljer stort.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?