Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Lärarstudenter i Finland ser teknisk slöjd som viktig för mångfald och kunskapsbredd. Det framkommer i Juha Hartviks avhandling om lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. I sina resultat efterlyser han mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen.

Juha Hartvik
Juha Hartvik

Född 1970
i Malax, Finland

Disputerade 2014-01-17
vid Åbo Akademi

AVHANDLING
Det planlagda och det som visar sig. Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som lärarutbildare vid Åbo akademi. De som utbildar sig till klasslärare i årskurs 1-6 får genom sin examen behörighet att undervisa i grundskolans alla läroämnen, inklusive slöjd. Det finska slöjdämnet innehåller både textilslöjd och teknisk slöjd. Jag funderade på hur studenterna såg på ämnet som ges en relativt liten tid i deras utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har intervjuat femton klasslärarstudenter. Den första intervjun gjordes före kurserna i slöjd, den andra i slutet av första studieåret. Studien handlar om hur klasslärarstudenter ser på ämnet, varför vi har ämnet på schemat, vilka ambitioner de som blivande lärare har med slöjden och vilken materialkännedom och erfarenhet de har. Som bakgrund ska tilläggas att lärare i Finland har stor självständighet att själva forma undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studenterna har väldigt mycket tankar om ämnet men i kursupplägget finns inte mycket tid för diskussioner studenterna emellan. Överlag var gruppen överens om att slöjden är viktig. Dels för att ämnet skapar variation och mångfald under skoldagen, dels för att kunskaper i slöjd ger en kunskapsbredd och därmed ökade valmöjligheter för eleverna. I synnerhet för dem som inte har möjlighet att prova på och utveckla den här typen av aktiviteter utanför skolan.

– Studenterna lyfte också fram det manuella arbetet som slöjden erbjuder i kontrast till andra ämnen där kunskap ofta söks virtuellt.

Vad överraskade dig?

– Att det mesta framkom redan vid första intervjun med studenterna. Jag hade väntat mig större skillnad i diskussionen mellan de två intervjutillfällena. Lite överraskande var också hur mycket dessa diskussioner uppskattades av studenterna. I avhandlingens resultatdiskussion efterlyser jag därför ett studieupplägg som ger utrymme för en tydligare dialog mellan studenterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns inte mycket forskning i ämnet och jag ser främst mina resultat som ett bidrag till framtida forskning och lärarutbildning. Men avhandlingen rymmer också 14 teman som studenter och redan yrkesverksamma lärare kan använda för vidare diskussion om den tekniska slöjdens roll i skolan och hur man som lärare kan utveckla ämnet.

Sidan publicerades 2014-04-15 13:26 av John Miller


Relaterat

Slöjdlärares förhållningssätt påverkar lärandet

Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

Textillärarutbildning i förändring

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!
  Skolportens magasin nr 2/2023

Nytt nr av Skolportens magasin ute 31 mars!

INTERVJU: Forskaren Emma Leifler vill att fler lärare får lära sig mer om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. TEMA: Nya perspektiv med ämnesövergripande undervisning.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Forskaren upptäckte barnens språkbeteende av en slump

Att förskolebarn använder engelska som lekspråk är mycket vanligare i mångkulturella områden, enligt en ny studie. På de undersökta förskolorna är det främst när pedagogerna inte deltar i leken som barnen växlar över till engelska.  

Professor: Så ökar du elevernas intresse för matematik

Våga lita på att dina elever har egna idéer – och låt dem jämföra sina lösningar med varandra. ”Du som lärare behöver inte alltid vara den som förklarar allt och visar lösningarna,” säger Elham Kazemi, professor i matematikdidaktik vid University of Washington.

Förskolelärare får stöd i att lära barn om hållbarhet

Mänskligheten står inför stora hot mot sin överlevnad. Hur pratar man med barnen om det här? Forskare vid Linköpings universitet har nu tagit fram ett stöd för att hjälpa förskollärare att gripa sig an det svåra ämnet.

Tellusgatans förskola tar tillvara barnens alla språk

På Tellusgatans förskola har pedagogerna fått nya perspektiv på sin språkutvecklande undervisning. Idag får barnen använda alla sina språk som resurs i lärandet, vilket gjort dem mer aktiva och delaktiga i undervisningen. ”Jag bemöter barnens olika språk på ett mer professionellt sätt nu. Barnet ska få prata sitt starkaste språk när det inte fungerar att använda svenska”, säger Martha Petridou, förskollärare.

Hon forskar om skolledares politiska engagemang

I forskningsprojektet Skola i samhället studeras rektorer, lärare och elever som ägnar sig åt politisk aktivism kopplat till skolan. ”Vi började fundera på vad det är som gör att man lämnar tjänstemannarollen, och blir aktivist”, säger Eva Reimers, Göteborgs universitet.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer