Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Lärarstudenter i Finland ser teknisk slöjd som viktig för mångfald och kunskapsbredd. Det framkommer i Juha Hartviks avhandling om lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. I sina resultat efterlyser han mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen.

Juha Hartvik
Juha Hartvik

Född 1970
i Malax, Finland

Disputerade 2014-01-17
vid Åbo Akademi

AVHANDLING
Det planlagda och det som visar sig. Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som lärarutbildare vid Åbo akademi. De som utbildar sig till klasslärare i årskurs 1-6 får genom sin examen behörighet att undervisa i grundskolans alla läroämnen, inklusive slöjd. Det finska slöjdämnet innehåller både textilslöjd och teknisk slöjd. Jag funderade på hur studenterna såg på ämnet som ges en relativt liten tid i deras utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har intervjuat femton klasslärarstudenter. Den första intervjun gjordes före kurserna i slöjd, den andra i slutet av första studieåret. Studien handlar om hur klasslärarstudenter ser på ämnet, varför vi har ämnet på schemat, vilka ambitioner de som blivande lärare har med slöjden och vilken materialkännedom och erfarenhet de har. Som bakgrund ska tilläggas att lärare i Finland har stor självständighet att själva forma undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studenterna har väldigt mycket tankar om ämnet men i kursupplägget finns inte mycket tid för diskussioner studenterna emellan. Överlag var gruppen överens om att slöjden är viktig. Dels för att ämnet skapar variation och mångfald under skoldagen, dels för att kunskaper i slöjd ger en kunskapsbredd och därmed ökade valmöjligheter för eleverna. I synnerhet för dem som inte har möjlighet att prova på och utveckla den här typen av aktiviteter utanför skolan.

– Studenterna lyfte också fram det manuella arbetet som slöjden erbjuder i kontrast till andra ämnen där kunskap ofta söks virtuellt.

Vad överraskade dig?

– Att det mesta framkom redan vid första intervjun med studenterna. Jag hade väntat mig större skillnad i diskussionen mellan de två intervjutillfällena. Lite överraskande var också hur mycket dessa diskussioner uppskattades av studenterna. I avhandlingens resultatdiskussion efterlyser jag därför ett studieupplägg som ger utrymme för en tydligare dialog mellan studenterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns inte mycket forskning i ämnet och jag ser främst mina resultat som ett bidrag till framtida forskning och lärarutbildning. Men avhandlingen rymmer också 14 teman som studenter och redan yrkesverksamma lärare kan använda för vidare diskussion om den tekniska slöjdens roll i skolan och hur man som lärare kan utveckla ämnet.

Sidan publicerades 2014-04-15 13:26 av John Miller


Relaterat

Slöjdlärares förhållningssätt påverkar lärandet

Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

Textillärarutbildning i förändring

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Folkhögskolans syn på globala rättvisefrågor förändras över tid

Globala rättvisefrågor är en del av folkhögskolans identitet. Sofia Österborg Wiklunds forskning visar hur den bytt skepnad genom åren och hur folkhögskolans transnationella kurser skiftat fokus över tid.

Känslor utan plats i samhällskunskapsundervisningen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Rektorers ledarskap stärktes av samarbeten med externa aktörer

Samarbeten med externa aktörer gav rektorerna stöd i sitt ledarskap och arbete med skolutveckling. Det visar i Susanne Sahlins forskning om rektorers ledarskapspraktiker.  

Studiebesök bidrar till elevers förståelse av levd religion

En studiebesöksorienterad religionskunskapsundervisning ger elever möjlighet att fundera över sina egna föreställningar av religiös tradition och öka förståelse av levd religion. Det visar Thérèse Halvarson Britton avhandling som även rymmer tre religionsdidaktiska verktyg.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Barn använder material som kommunikativa verktyg

Beroende på vad läraren erbjuder för material möjliggörs olika resonemang. Det konstaterar Johanna Frejd som studerat hur barn i förskoleklass skapar mening inom naturvetenskap.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

När förskola och neurovetenskap möts vidgas repertoaren

Vad händer med förskolans teori och praktik om den öppnar dörren till neurovetenskap och kognitionspsykologisk forskning? Det har Lena Aronsson forskat om.

Flickblickar – om relationen mellan blickar, bilder och kroppar

Normer, kulturer och lärares förväntningar står i förgrunden när gymnasieelever på estetiska programmet uppför femininet med hjälp av visuella berättelser. Det visar Maria Eriksson som i sin avhandling undersökt gymnasieungdomars interaktion med bilder.

Skolan vanligaste arenan för vardagsvåld

Vedertagna antimobbningsmodeller minskar inte problemen i skolorna. Paula Larssons forskning visar också att det som i skolan ofta definieras som ”kränkande behandling”, upplevs som ”vardagsvåld” av den breda allmänheten.  

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg har utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar en form av ”soft skills” utanför klassrummet som handlar om att ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

En dator per elev ger vare sig sämre eller bättre studieresultat

Högstadieelever som får en egen dator genom skolan får varken bättre eller sämre studieresultat än andra. Det visar en ny rapport från IFAU. Däremot finns tendenser till ökade resultatskillnader mellan barn till föräldrar med olika utbildningsnivå.

”Tillit i stället för kontroll – hur kan styrsystemen göras om?”

Tillitsbaserad styrning av Jonas Österberg och antologin Ett annorlunda ledarskap, där ett antal statsvetare skriver om chefskap i offentlig förvaltning, är ämnena för denna litteraturkrönika. Att ansvarsutkrävande från huvudmannen ska ersättas av stöd till rektorerna är en spännande tes, skriver läraren och organisationskonsulten Peter Fowelin.

Ny podcast om pedagogisk forskning

De första avsnitten av podcasten Poddagogen som görs i samarbete med Skolporten finns nu tillgängliga. I varje avsnitt intervjuas nydisputerade forskare inom utbildningsvetenskap och tanken med podden är att sprida nya forskningsresultat inom området.

Övertolkad?

Hjärnforskaren Torkel Klingberg har blivit en galjonsfigur för motståndet mot skolans digitalisering. Men det han strävar efter är att revolutionera skolan med hjälp av digitala verktyg.

5 ways to combat classroom isolation

After recognizing that he and his students lacked global awareness, third-grade teacher Michael Dunlea says he found ways to engage students in the world around them and curb classroom isolation. In this blog post, he shares five strategies he adopted, including using online platforms to connect with scientists and engaging with virtual classroom partners and pen pals.