Slöjdens roll i skolan behöver diskuteras mer

Lärarstudenter i Finland ser teknisk slöjd som viktig för mångfald och kunskapsbredd. Det framkommer i Juha Hartviks avhandling om lärarstudenters syn på teknisk slöjd i den finska grundskolan. I sina resultat efterlyser han mer mångsidig dialog om slöjdämnet i lärarutbildningen.

Juha Hartvik
Juha Hartvik

Född 1970
i Malax, Finland

Disputerade 2014-01-17
vid Åbo Akademi

AVHANDLING
Det planlagda och det som visar sig. Klasslärarstuderandes syn på undervisning i teknisk slöjd

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som lärarutbildare vid Åbo akademi. De som utbildar sig till klasslärare i årskurs 1-6 får genom sin examen behörighet att undervisa i grundskolans alla läroämnen, inklusive slöjd. Det finska slöjdämnet innehåller både textilslöjd och teknisk slöjd. Jag funderade på hur studenterna såg på ämnet som ges en relativt liten tid i deras utbildning.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har intervjuat femton klasslärarstudenter. Den första intervjun gjordes före kurserna i slöjd, den andra i slutet av första studieåret. Studien handlar om hur klasslärarstudenter ser på ämnet, varför vi har ämnet på schemat, vilka ambitioner de som blivande lärare har med slöjden och vilken materialkännedom och erfarenhet de har. Som bakgrund ska tilläggas att lärare i Finland har stor självständighet att själva forma undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att studenterna har väldigt mycket tankar om ämnet men i kursupplägget finns inte mycket tid för diskussioner studenterna emellan. Överlag var gruppen överens om att slöjden är viktig. Dels för att ämnet skapar variation och mångfald under skoldagen, dels för att kunskaper i slöjd ger en kunskapsbredd och därmed ökade valmöjligheter för eleverna. I synnerhet för dem som inte har möjlighet att prova på och utveckla den här typen av aktiviteter utanför skolan.

– Studenterna lyfte också fram det manuella arbetet som slöjden erbjuder i kontrast till andra ämnen där kunskap ofta söks virtuellt.

Vad överraskade dig?

– Att det mesta framkom redan vid första intervjun med studenterna. Jag hade väntat mig större skillnad i diskussionen mellan de två intervjutillfällena. Lite överraskande var också hur mycket dessa diskussioner uppskattades av studenterna. I avhandlingens resultatdiskussion efterlyser jag därför ett studieupplägg som ger utrymme för en tydligare dialog mellan studenterna.

Vem har nytta av dina resultat?

– Det finns inte mycket forskning i ämnet och jag ser främst mina resultat som ett bidrag till framtida forskning och lärarutbildning. Men avhandlingen rymmer också 14 teman som studenter och redan yrkesverksamma lärare kan använda för vidare diskussion om den tekniska slöjdens roll i skolan och hur man som lärare kan utveckla ämnet.

Sidan publicerades 2014-04-15 13:26 av John Miller


Relaterat

Slöjdlärares förhållningssätt påverkar lärandet

Vilket förhållningssätt lärare har i sin undervisning får konsekvenser både för elevernas lärande och för deras upplevelse av undervisningen. Peter Hasselskog har i sin avhandling, Slöjdlärares förhållningssätt i undervisningen, sett en stor variation mellan lärarna inom slöjdundervisningen. Men resultaten är relevanta för alla lärare oavsett ämne, menar han.

Textillärarutbildning i förändring

Det dröjde innan textillärarutbildningen i Uppsala anpassade sig efter den nya tidens krav. Annelie Holmberg ser i sin avhandling en stark och djup utbildningskultur, svår att förändra i grunden.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Skolan kan ändra matvanor

Många vill påverka ungas matvanor. Och det går, genom insatser i skolmatsalen och undervisningen, enligt Hillevi Prells avhandling Promoting dietary change. Intervening in school and recognizing health messages in commercials .

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar  Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som Högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Debattsugna elever tystnar på elitskolan

"Jag hade inte förväntat mig att skolan skulle vara uttalat elitistisk och på samma gång fostra till passiv lydnad". Det säger Janna Lundberg, vars avhandling om debattklimatet på en elitskola nu har valts till lärarpanelens favorit.

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Hur kan vi dela mer med varandra?

Aldrig förr har så många digitala lärresurser producerats på så kort tid som nu. Men var lagras dessa och skulle vi kunna dela med varandra lite mer och undvika mycket dubbelarbete? Det skriver Alastair Creelman, specialist på e-lärande.

Så handskas akademin med konflikter och vantrivsel

Konflikter och vantrivsel kan uppstå på vilka arbetsplatser som helst, men vissa förhållanden inom akademin kan leda till extra stora problem.

Skola hemma – experterna : Vad gör pedagogerna med de barn som inte får komma till förskolan?

Om arbetet på de förskolor där kommuner med hänvisning till corona-läget och smittspridning stoppat barn till arbetssökande och föräldralediga. Vad betyder det här för pedagogerna? Och för dom barn som har särskilt stort behov av verksamheten? Vi diskuterar flippat klassrum för förskolan, Skype-träffar och likvärdigheten som utopi. Medverkar gör förskolerektorerna Marie Nelhagen från Ånge och Fredrik Gieth från Borås. (webb-tv)