Små barn använder kroppen för att skapa mening av läsande och skrivande 

Forskaren Hanna Thuresson har undersökt hur små barn skapar mening av läsande och skrivande innan de har ett utvecklat verbalt språk.

Hanna Thuresson
Hanna Thuresson

Bor i Örebro
Född år 1972

Disputerade 2021-10-29
vid Örebro universitet


AVHANDLING
Yngre barns meningsskapande om läsande och skrivande i förskolans literacypraktik

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat länge som förskollärare innan jag började min forskarutbildning, därför var det naturligt att det var förskolan som jag var intresserad av. Jag skrev min lic-uppsats om yngre barns språkutveckling och när jag sedan fick möjlighet att fortsätta forskarutbildningen blev det inom samma ämne, eftersom jag alltid har varit intresserad av läs- och skrivlärande för de yngre barnen. Ofta tänker vi att läsande och skrivande är kopplat till verbalt språk, men jag funderade mycket på hur förskollärare kan se meningsskapande om läsande och skrivande när det verbala språket är lite mindre utvecklat, när barnen uttrycker sig med kroppen.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om yngre förskolebarns handlingar för att förstå läsande och skrivande i förskolans sammanhang. Jag har gjort observationer på fyra förskoleavdelningar och har tittat på literacy-händelser, händelser där läsande och skrivande är en del av deltagandet. Jag har fokuserat på barnen, förskollärarna finns där som samtalspartner ibland, men det är barnens handlingar som jag har tittat på.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag beskriver med empiriska exempel hur barn med sina handlingar skapar mening av läsande och skrivande. Jag beskriver både det som jag kallar för normbekräftande handlingar, som är vanligt förekommande bland barnen i läs- och skrivaktiviteter. Det kan exempelvis vara att acceptera att läsande och skrivande sker med ett visst material och på specifika platser. Ett annat exempel på en normbekräftande handling är att barnen använder ett kroppsspråk som är etablerat, det kan vara att peka med fingret på en bild i en bok eller att göra en gest som betyder ”groda” när en bild på en groda är i fokus. Men barnen använder också hela kroppen för att kommunicera om ett innehåll. Gesten görs då med hela kroppen, en häst kan gestaltas genom att hoppa upp och ner i soffan.

– I avhandlingen beskriver jag också det som jag kallar för lite mer normbrytande handlingar, som bland annat handlar om att undersöka de material och de platser som erbjuds. Undersökandet handlar exempelvis om att behandla en analog yta som en digital, eller vilka streck som kan suddas med suddgummi. Bland de normbrytande handlingarna finns även mer konfliktfyllt undersökande, där barnen försvarar sitt eget sätt att skapa mening om läsande och skrivande, exempelvis genom att skriva tecken som försvaras med hjälp av höga utrop som ”min” och ”nej, jag kan”.

Vad överraskade dig?

– Att villkoren för barnens meningsskapande om läsande och skrivande ser så olika ut. De har olika förutsättningar och olika erfarenheter med sig, men ändå så ser deras handlingar rätt så lika ut. Läsande och skrivande verkar vara ett stort intresse hos barnen och många av deras handlingar handlar om det, så jag tänker att läs- och skrivspråksnormen är precis lika stark som verbalspråksnormen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att yrkesverksamma förskollärare kan läsa exemplen och känna igen dem i sin verksamhet. Jag tänker att man kan använda sig av dem i didaktiska diskussioner om hur man gör läsande och skrivande på förskolan.

Av Åsa Lasson

Sidan publicerades 2022-01-27 19:24 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lekfullhet en förutsättning för undervisning i förskolan

Såväl rektorer som pedagoger förskolifierar begreppet undervisning. Begreppet fylls helt enkelt med innehåll som rimmar med förskolans tradition och kultur, konstaterar Ebba Hildén som forskat om undervisning i förskolan.

Förskolan en bra plats för föräldrastödsprogram

Att genomföra föräldrautbildningar på förskolan fungerar bra för föräldrar som upplever att de behöver vägledning och stöttning i föräldraskapet. Det visar Anton Dahlbergs avhandling om förskolebarn med beteendeproblem och känslomässiga svårigheter.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser