Hoppa till sidinnehåll
Digitalisering

”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Publicerad:2021-08-19
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Kent Fredholm

Bor i Karlstad

Disputerade 2021-05-21
vid Uppsala universitet

Avhandling

Genvägar, omvägar och irrvägar: Gymnasieelevers användning av maskinöversättning under uppsatsskrivande på spanska

Det är små skillnader mellan texter som elever har skrivit i spanska med hjälp av maskinöversättning eller med hjälp av en ordbok. Skillnaderna ligger snarare i elevernas förkunskaper, konstaterar Kent Fredholm i sin avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det bottnar i min egen erfarenhet som språklärare. Jag var intresserad av forskning och jobbade på ett gymnasium där vi stod mitt uppe i en väldigt snabb digitaliseringsprocess och fick datorer till alla elever. Vi var ganska oförberedda och jag ville få mer kunskap om vad eleverna egentligen gör med datorn i språkklassrummet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vad elever gör med datorn när de skriver på spanska. I två datainsamlingar har totalt 88 elever i fyra olika grupper i Spanska 4, med fyra olika lärare, fått skriva uppsatser på spanska. 48 av eleverna hade tillgång till internet, de andra arbetade på datorer utan nätuppkoppling men hade tillgång till tryckta ordböcker. I den första datainsamlingen fick eleverna med internetåtkomst använda datorn hur de ville för att skriva texterna. Jag såg då väldigt snabbt att de använde maskinöversättning i stor utsträckning, främst Google Translate, men de använde sig också av informationssökning på nätet, bildsökningar och användning av verbböjningssajter. Eftersom användningen av Google Translate var omfattande – i genomsnitt översattes 44 procent av ordmassan i varje uppsats – ville jag veta mer om vad eleverna gör när de använder maskinöversättning, hur det går till och vad det leder till, jämfört med elever som använder ordbok när de skriver. I den andra datainsamlingen studerar jag mer ingående bruket av Google Translate. Med hjälp av skärminspelningar av de maskinöversättande elevernas datorskärmar har jag kunnat studera detta detaljerat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att det blir vissa skillnader i texterna beroende på om eleverna har haft maskinöversättning eller om de har använt ordbok. Det handlar om små detaljer i språket där komplexiteten i meningarna kan öka med exempelvis något fler verbformer och något fler bisatser hos de som har haft maskinöversättning. I den första datainsamlingen kan jag också se att det är betydligt färre stavfel hos de som har maskinöversättning. Eleverna som använde ordbok tyckte att det tog för lång tid att använda den eller att det var för svårt att finna rätt ord, och valde därför ibland att inte slå upp ord. Några elever sade sig också vara osäkra på alfabetets ordning. Jag misstänker att detta kan ha lett till att elever inte korrigerade stavfel. Skillnaden märks dock inte i den andra datainsamlingen, där eleverna hade längre tid på sig att skriva sina texter. Överlag är skillnaderna också små mellan grupperna i båda datainsamlingarna.

– Ett viktigt resultat både när det gäller grammatiska aspekter och ordförråd i texterna är att skillnaden snarare är kopplad till elevernas förkunskaper i spanska än till deras användning av ordbok eller Google Translate. Det pekar på att man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika hjälpmedel. Den genvägen som man kan tro finns där med hjälp av maskinöversättning finns inte riktigt om man inte förstår vad som dyker upp på skärmen.

– Ett annat intressant resultat är att eleverna gör kontrollöversättningar fram och tillbaka mellan två eller tre olika språk, de nöjer sig inte med första bästa resultat. De dubbelkollar flera gånger fram och tillbaka och blandar ofta in engelska. Det är värt att fundera vidare på om tillgången till den här typen av väldigt snabba översättningar också leder till ett ökat kontrollbehov och vad det i sånt fall gör med själva skrivprocessen. Eleverna kontrollerar inte bara sina översättningar utan de slår upp saker som de själva har skrivit och ersätter det ibland med något som Google Translate säger, även om det passar sämre in i sammanhanget. Det är inget fel i att kontrollera om man är lite osäker men man kan fundera på om det leder till en ökad osäkerhet som tar bort fokus från själva skrivandet. Det här är en väldigt komplex process och något som språklärare kan ta upp och jobba vidare med tillsammans med eleverna i klassrummet för att öka elevernas medvetenhet om språkets komplexitet och för att stärka deras tilltro till de egna språkkunskaperna.

Vad överraskade dig?

– Ibland blir man överraskad när man ser vilka översättningar det blir. Det har säkert många upplevt när man har Google-översatt något. Men tekniken går ju framåt och översättningarna idag är mycket mer träffsäkra än när jag började mina studier. Trots detta kan översättningar fortfarande bli väldigt fel, särskilt när de söksträngar som används inte är välformulerade och det kanske fattas ord i dem. Utelämnade subjektspronomen eller bindeord i söksträngar leder till exempel ofta till otydliga översättningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att vetenskapen ska ha nytta av resultaten. Forskningen om hur språkstuderande använder maskinöversättning är ett växande fält och det finns mycket kvar att undersöka, inte minst bland yngre elever. Men jag hoppas också att aktiva och blivande språklärare kan ha nytta av dem. Jag tror att de flesta språklärare är väldigt medvetna om att maskinöversättning finns och att eleverna använder det, men de vet kanske inte exakt vad eleverna gör och det har jag förhoppningsvis bidragit till att man kan veta lite mer om. Jag tänker också att språklärare inte behöver känna sig så rädda för maskinöversättning. Jag har mött många elever som säger att deras lärare har sagt att de inte får använda det, men eleverna använder ju det i alla fall, eventuellt med dåligt samvete. Då är det bättre att man tar upp det i undervisningen och diskuterar det sakligt och visar på olika fallgropar och möjligheter.

Åsa Lasson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev