”Språklärare behöver inte känna sig så rädda för maskinöversättning”

Det är små skillnader mellan texter som elever har skrivit i spanska med hjälp av maskinöversättning eller med hjälp av en ordbok. Skillnaderna ligger snarare i elevernas förkunskaper, konstaterar Kent Fredholm i sin avhandling i pedagogiskt arbete och romanska språk.

Kent Fredholm
Kent Fredholm

Bor i Karlstad

Disputerade 2021-05-21
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Genvägar, omvägar och irrvägar: Gymnasieelevers användning av maskinöversättning under uppsatsskrivande på spanska

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det bottnar i min egen erfarenhet som språklärare. Jag var intresserad av forskning och jobbade på ett gymnasium där vi stod mitt uppe i en väldigt snabb digitaliseringsprocess och fick datorer till alla elever. Vi var ganska oförberedda och jag ville få mer kunskap om vad eleverna egentligen gör med datorn i språkklassrummet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt vad elever gör med datorn när de skriver på spanska. I två datainsamlingar har totalt 88 elever i fyra olika grupper i Spanska 4, med fyra olika lärare, fått skriva uppsatser på spanska. 48 av eleverna hade tillgång till internet, de andra arbetade på datorer utan nätuppkoppling men hade tillgång till tryckta ordböcker. I den första datainsamlingen fick eleverna med internetåtkomst använda datorn hur de ville för att skriva texterna. Jag såg då väldigt snabbt att de använde maskinöversättning i stor utsträckning, främst Google Translate, men de använde sig också av informationssökning på nätet, bildsökningar och användning av verbböjningssajter. Eftersom användningen av Google Translate var omfattande – i genomsnitt översattes 44 procent av ordmassan i varje uppsats – ville jag veta mer om vad eleverna gör när de använder maskinöversättning, hur det går till och vad det leder till, jämfört med elever som använder ordbok när de skriver. I den andra datainsamlingen studerar jag mer ingående bruket av Google Translate. Med hjälp av skärminspelningar av de maskinöversättande elevernas datorskärmar har jag kunnat studera detta detaljerat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Jag kan se att det blir vissa skillnader i texterna beroende på om eleverna har haft maskinöversättning eller om de har använt ordbok. Det handlar om små detaljer i språket där komplexiteten i meningarna kan öka med exempelvis något fler verbformer och något fler bisatser hos de som har haft maskinöversättning. I den första datainsamlingen kan jag också se att det är betydligt färre stavfel hos de som har maskinöversättning. Eleverna som använde ordbok tyckte att det tog för lång tid att använda den eller att det var för svårt att finna rätt ord, och valde därför ibland att inte slå upp ord. Några elever sade sig också vara osäkra på alfabetets ordning. Jag misstänker att detta kan ha lett till att elever inte korrigerade stavfel. Skillnaden märks dock inte i den andra datainsamlingen, där eleverna hade längre tid på sig att skriva sina texter. Överlag är skillnaderna också små mellan grupperna i båda datainsamlingarna.

– Ett viktigt resultat både när det gäller grammatiska aspekter och ordförråd i texterna är att skillnaden snarare är kopplad till elevernas förkunskaper i spanska än till deras användning av ordbok eller Google Translate. Det pekar på att man behöver ha goda kunskaper både i och om språket för att kunna dra nytta av olika hjälpmedel. Den genvägen som man kan tro finns där med hjälp av maskinöversättning finns inte riktigt om man inte förstår vad som dyker upp på skärmen.

– Ett annat intressant resultat är att eleverna gör kontrollöversättningar fram och tillbaka mellan två eller tre olika språk, de nöjer sig inte med första bästa resultat. De dubbelkollar flera gånger fram och tillbaka och blandar ofta in engelska. Det är värt att fundera vidare på om tillgången till den här typen av väldigt snabba översättningar också leder till ett ökat kontrollbehov och vad det i sånt fall gör med själva skrivprocessen. Eleverna kontrollerar inte bara sina översättningar utan de slår upp saker som de själva har skrivit och ersätter det ibland med något som Google Translate säger, även om det passar sämre in i sammanhanget. Det är inget fel i att kontrollera om man är lite osäker men man kan fundera på om det leder till en ökad osäkerhet som tar bort fokus från själva skrivandet. Det här är en väldigt komplex process och något som språklärare kan ta upp och jobba vidare med tillsammans med eleverna i klassrummet för att öka elevernas medvetenhet om språkets komplexitet och för att stärka deras tilltro till de egna språkkunskaperna.

Vad överraskade dig?

– Ibland blir man överraskad när man ser vilka översättningar det blir. Det har säkert många upplevt när man har Google-översatt något. Men tekniken går ju framåt och översättningarna idag är mycket mer träffsäkra än när jag började mina studier. Trots detta kan översättningar fortfarande bli väldigt fel, särskilt när de söksträngar som används inte är välformulerade och det kanske fattas ord i dem. Utelämnade subjektspronomen eller bindeord i söksträngar leder till exempel ofta till otydliga översättningar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att vetenskapen ska ha nytta av resultaten. Forskningen om hur språkstuderande använder maskinöversättning är ett växande fält och det finns mycket kvar att undersöka, inte minst bland yngre elever. Men jag hoppas också att aktiva och blivande språklärare kan ha nytta av dem. Jag tror att de flesta språklärare är väldigt medvetna om att maskinöversättning finns och att eleverna använder det, men de vet kanske inte exakt vad eleverna gör och det har jag förhoppningsvis bidragit till att man kan veta lite mer om. Jag tänker också att språklärare inte behöver känna sig så rädda för maskinöversättning. Jag har mött många elever som säger att deras lärare har sagt att de inte får använda det, men eleverna använder ju det i alla fall, eventuellt med dåligt samvete. Då är det bättre att man tar upp det i undervisningen och diskuterar det sakligt och visar på olika fallgropar och möjligheter.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-08-19 10:18 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Religionskunskap Webbkonferens

Fyra kunniga föreläsare presenterar de senaste forskningsrönen om bland annat etikundervisning, kontroversiella frågor och globaliseringens effekter på religionen. Delta i Stockholm den 10 november eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 15–29 november. Tips! 15% rabatt om du även vill gå på konferensen i Historia, 9 november.

Svenska som andraspråk Webbkonferens

Ta del av sju föreläsningar om bland annat lässtrategier, genrepedagogik och organisationen av sva-ämnet utifrån de nya kursplanerna. Välj om du vill delta i Göteborg eller på webbkonferensen med samma innehåll. Föreläsningarna riktar sig till lärare i grundskola och gymnasium.

Elever har en kluven inställning till ämnet svenska som andraspråk

Samtidigt som de uppskattar undervisningen i svenska som andraspråk upplever eleverna att det finns en negativ syn på ämnet och att de blir cementerade i sitt invandrarskap. Det visar Frida Siekkinens forskning.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Undervisningsspråket starkast hos utlandssvenska gymnasieelever

Unga med svenskspråkig bakgrund som deltar i svenskundervisning utomlands är flexibla språkanvändare. Men det språk som dominerar är undervisningsspråket, oavsett om det är svenska eller något annat språk, visar Marie Rydenvalds avhandling.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Svenska som andraspråk motverkar inkludering

Lärarna i svenska som andraspråk har svårt att motivera sin undervisning med att denutvecklar språket. Istället hävdar de att undervisningen behövs bland annat för atteleverna behöver lugn och ro. - Det leder till att barnen betraktas som annorlunda av skolpersonal och klasskamrater,säger Lena Fridlund som skrivit avhandlingen "Interkulturell undervisning ett pedagogisktdilemma. Talet om undervisning i svenska som andraspråk och i förberedelseklasser".

Höj statusen på svenska som andraspråk

Ann-Christin Torpsten undersöker i sin avhandling vad grundskolans kurs- och läroplaner uttrycker gällande ämnet svenska som andraspråk, och hur en grupp lärarstudenter med svenska som andraspråk upplevde den andraspråksundervisning de fick i grundskolan.

Att lära sig svenska – på bekostnad av persiska?

Den generaliserande bilden av att barn med annat modersmål än svenska har dåliga kunskaper i svenska får sig en rejäl törn i min avhandling, säger Barbro Hagberg-Persson: de förskolebarn jag har studerat, varav de flesta förvisso var födda här men som hade föräldrar med ett annat modersmål, hade en mycket hög svensk språknivå. Förklaringen är att de stötte på det svenska språket både tidigt och påtagligt genom förskolans verksamhet. Tyvärr finns risken att barnen lär sig svenska på bekostnad av sitt modersmål om de inte stöttas med modersmålsundervisning, säger Barbro Hagberg-Persson.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Så blir du en bättre rektor – expertens åtta tips

Du som är nybliven rektor – skaffa en mentor! Du som är gammal i gamet – bli mentor! De råden ger Karin Jordås, chefsutvecklare och tidigare rektor.

Pandemin väckte frågor om pedagogik

Pandemin har skapat lite av en pedagogisk identitetskris för folkhögskolan och lett till att folkhögskolepedagogiken kommit i fokus på ett nytt sätt. Det menar Alexandra Söderman, doktorand i pedagogik vid Göteborgs universitet, som skrivit en rapport om hur distansundervisningen lett till nya arbetssätt i folkhögskolan.

Forskning i praktiken ska bota matterädslan

Lärare och forskare samarbetar för att motverka rädsla och oro över matematik – och samtidigt få upp betygen. ”Lärare kan använda mer alternativa undervisningsmetoder, uppmuntra diskussioner och samtal och förklara att det inte finns något som är rätt eller fel svar”, säger forskaren Ingemar Karlsson.

Back to School – Moving Forward from Here

A panel of Harvard education experts surface key challenges and concerns for educators, leaders, and families — and share concrete ideas for addressing them, with equity at the center. What the pandemic revealed, and how can we meet everyone where they are today, and move forward? (webb-tv)