Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns en väl etablerad samverkan mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Däremot diskuterar lärarna sällan det didaktiska arbetet i övergångsprocessen. Det konstaterar Pernilla Kallberg som utforskat lärarnas arbete i övergången från förskola till skola.

Pernilla Kallberg

Född 1971
Bor i Sala

Disputerade 2018-11-09
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärarutbildare men har en bakgrund som förskollärare. Första gången jag började fundera på ämnet var när en förälder frågade varför hans dotter hade blivit placerad i en viss grupp. Jag insåg då att kunskaper kring gruppindelningar och övergångar inte var något vi fick lära oss på lärarutbildningen. Intresset för ämnet växte och jag arbetade därefter i ett internationellt forskningsprojekt om just övergångar från förskola till skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur två lärarkategorier, förskoleklasslärare och grundskollärare, arbetar med elevers övergång från förskoleklass till årskurs 1. Det handlar därmed både om lärare som överlämnar en grupp elever och de som tar emot nya, vissa av lärarna i studien följde även med sina tidigare förskoleklasselever till årskurs 1. Fokus ligger på vilken mening de här båda lärarkategorierna ger sitt didaktiska arbete med sociala relationer i övergången. Avhandlingen bygger på tre fallstudier från tre olika skolor i tre olika kommuner. Jag har genom deltagande observationer samt intervjuer undersökt hur förskoleklasslärare och grundskollärare konkret arbetar i den här övergångsperioden från sista vårterminen i förskoleklassen till första terminen i årskurs 1.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en väl etablerad samverkan mellan de båda lärarkategorierna. Lärarna understryker att det idag är självklart att jobba nära varandra och utifrån ett barn- och vårdnadsperspektiv fungerar övergången från förskola till grundskola väldigt bra.

– Samtidigt pekar både förskoleklasslärare och grundskollärare på att de samverkar mindre idag över gränserna. I avhandlingen problematiserar jag detta: Har samarbetet mellan förskoleklass och grundskolan blivit så normaliserat att den didaktiska diskussionen har gått förlorad och att det är därför lärarna upplever att de samverkar i mindre grad än tidigare? Handlar övergångsarbetet mer om att det ska bli så smidigt som möjligt? Lärarna bekräftar att de sällan diskuterar och pratar om vilka didaktiska kunskaper som övergångsprocessen omfattar. Det är ett slags tyst professionskunskap som ofta är bunden till person.

– Det finns också en maktaspekt där förskoleklasslärarna menar att de i någon mån måste förhålla sig till vad grundskollärarna vill att barnen ”ska kunna” när de börjar i årskurs 1. Samtidigt lyfter samtliga lärare i studien vikten av förskoleklassen och det förberedande arbetet som sker där, särskilt vid skolstart.

Vad överraskade dig?

– Som lärarutbildare vet jag att skolor inte gärna tar emot lärarstudenter i slutet av vårterminen och i början på höstterminen med hänvisning till att de har fullt upp med övergångseleverna och att det då ”inte händer så mycket pedagogiskt”. Men det är ju precis tvärtom! Arbetet med övergången innehåller hur mycket pedagogik och didaktik som helst, så utifrån den aspekten är det en jätteintressant tid för blivande lärare att praktisera under.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare i båda kategorierna framför allt men även skolledare. Mina resultat pekar på vikten av att lärare måste få tid till pedagogiska diskussioner om sitt arbete i gränslandet mellan förskoleklass och årskurs 1.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-26 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-28 15:55 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.