Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns en väl etablerad samverkan mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Däremot diskuterar lärarna sällan det didaktiska arbetet i övergångsprocessen. Det konstaterar Pernilla Kallberg som utforskat lärarnas arbete i övergången från förskola till skola.

Pernilla Kallberg

Född 1971
Bor i Sala

Disputerade 2018-11-09
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärarutbildare men har en bakgrund som förskollärare. Första gången jag började fundera på ämnet var när en förälder frågade varför hans dotter hade blivit placerad i en viss grupp. Jag insåg då att kunskaper kring gruppindelningar och övergångar inte var något vi fick lära oss på lärarutbildningen. Intresset för ämnet växte och jag arbetade därefter i ett internationellt forskningsprojekt om just övergångar från förskola till skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur två lärarkategorier, förskoleklasslärare och grundskollärare, arbetar med elevers övergång från förskoleklass till årskurs 1. Det handlar därmed både om lärare som överlämnar en grupp elever och de som tar emot nya, vissa av lärarna i studien följde även med sina tidigare förskoleklasselever till årskurs 1. Fokus ligger på vilken mening de här båda lärarkategorierna ger sitt didaktiska arbete med sociala relationer i övergången. Avhandlingen bygger på tre fallstudier från tre olika skolor i tre olika kommuner. Jag har genom deltagande observationer samt intervjuer undersökt hur förskoleklasslärare och grundskollärare konkret arbetar i den här övergångsperioden från sista vårterminen i förskoleklassen till första terminen i årskurs 1.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en väl etablerad samverkan mellan de båda lärarkategorierna. Lärarna understryker att det idag är självklart att jobba nära varandra och utifrån ett barn- och vårdnadsperspektiv fungerar övergången från förskola till grundskola väldigt bra.

– Samtidigt pekar både förskoleklasslärare och grundskollärare på att de samverkar mindre idag över gränserna. I avhandlingen problematiserar jag detta: Har samarbetet mellan förskoleklass och grundskolan blivit så normaliserat att den didaktiska diskussionen har gått förlorad och att det är därför lärarna upplever att de samverkar i mindre grad än tidigare? Handlar övergångsarbetet mer om att det ska bli så smidigt som möjligt? Lärarna bekräftar att de sällan diskuterar och pratar om vilka didaktiska kunskaper som övergångsprocessen omfattar. Det är ett slags tyst professionskunskap som ofta är bunden till person.

– Det finns också en maktaspekt där förskoleklasslärarna menar att de i någon mån måste förhålla sig till vad grundskollärarna vill att barnen ”ska kunna” när de börjar i årskurs 1. Samtidigt lyfter samtliga lärare i studien vikten av förskoleklassen och det förberedande arbetet som sker där, särskilt vid skolstart.

Vad överraskade dig?

– Som lärarutbildare vet jag att skolor inte gärna tar emot lärarstudenter i slutet av vårterminen och i början på höstterminen med hänvisning till att de har fullt upp med övergångseleverna och att det då ”inte händer så mycket pedagogiskt”. Men det är ju precis tvärtom! Arbetet med övergången innehåller hur mycket pedagogik och didaktik som helst, så utifrån den aspekten är det en jätteintressant tid för blivande lärare att praktisera under.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare i båda kategorierna framför allt men även skolledare. Mina resultat pekar på vikten av att lärare måste få tid till pedagogiska diskussioner om sitt arbete i gränslandet mellan förskoleklass och årskurs 1.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-26 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-28 15:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Förskoleklassen, 31 januari-1 februari i Stockholm

Två viktiga dagar för dig som arbetar i förskoleklassen! Ta del av föreläsningar om bl.a. kartläggning om språklig medvetenhet, problemlösning i matematiken, lågaffektivt bemötande, digitalt lärande, källkritik med yngre barn och mycket mer. Välkommen!

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. I år presenteras föreläsningar om bl.a. biblioterapi, skolbibliotekariens pedagogiska roll, framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion, läs- och skrivstöd med digitala verktyg och hur du kan stödja elever att kunna skilja vetenskap från trams.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats