Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns en väl etablerad samverkan mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Däremot diskuterar lärarna sällan det didaktiska arbetet i övergångsprocessen. Det konstaterar Pernilla Kallberg som utforskat lärarnas arbete i övergången från förskola till skola.

Pernilla Kallberg

Född 1971
Bor i Sala

Disputerade 2018-11-09
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärarutbildare men har en bakgrund som förskollärare. Första gången jag började fundera på ämnet var när en förälder frågade varför hans dotter hade blivit placerad i en viss grupp. Jag insåg då att kunskaper kring gruppindelningar och övergångar inte var något vi fick lära oss på lärarutbildningen. Intresset för ämnet växte och jag arbetade därefter i ett internationellt forskningsprojekt om just övergångar från förskola till skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur två lärarkategorier, förskoleklasslärare och grundskollärare, arbetar med elevers övergång från förskoleklass till årskurs 1. Det handlar därmed både om lärare som överlämnar en grupp elever och de som tar emot nya, vissa av lärarna i studien följde även med sina tidigare förskoleklasselever till årskurs 1. Fokus ligger på vilken mening de här båda lärarkategorierna ger sitt didaktiska arbete med sociala relationer i övergången. Avhandlingen bygger på tre fallstudier från tre olika skolor i tre olika kommuner. Jag har genom deltagande observationer samt intervjuer undersökt hur förskoleklasslärare och grundskollärare konkret arbetar i den här övergångsperioden från sista vårterminen i förskoleklassen till första terminen i årskurs 1.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en väl etablerad samverkan mellan de båda lärarkategorierna. Lärarna understryker att det idag är självklart att jobba nära varandra och utifrån ett barn- och vårdnadsperspektiv fungerar övergången från förskola till grundskola väldigt bra.

– Samtidigt pekar både förskoleklasslärare och grundskollärare på att de samverkar mindre idag över gränserna. I avhandlingen problematiserar jag detta: Har samarbetet mellan förskoleklass och grundskolan blivit så normaliserat att den didaktiska diskussionen har gått förlorad och att det är därför lärarna upplever att de samverkar i mindre grad än tidigare? Handlar övergångsarbetet mer om att det ska bli så smidigt som möjligt? Lärarna bekräftar att de sällan diskuterar och pratar om vilka didaktiska kunskaper som övergångsprocessen omfattar. Det är ett slags tyst professionskunskap som ofta är bunden till person.

– Det finns också en maktaspekt där förskoleklasslärarna menar att de i någon mån måste förhålla sig till vad grundskollärarna vill att barnen ”ska kunna” när de börjar i årskurs 1. Samtidigt lyfter samtliga lärare i studien vikten av förskoleklassen och det förberedande arbetet som sker där, särskilt vid skolstart.

Vad överraskade dig?

– Som lärarutbildare vet jag att skolor inte gärna tar emot lärarstudenter i slutet av vårterminen och i början på höstterminen med hänvisning till att de har fullt upp med övergångseleverna och att det då ”inte händer så mycket pedagogiskt”. Men det är ju precis tvärtom! Arbetet med övergången innehåller hur mycket pedagogik och didaktik som helst, så utifrån den aspekten är det en jätteintressant tid för blivande lärare att praktisera under.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare i båda kategorierna framför allt men även skolledare. Mina resultat pekar på vikten av att lärare måste få tid till pedagogiska diskussioner om sitt arbete i gränslandet mellan förskoleklass och årskurs 1.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-26 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-28 15:55 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 25 oktober!

Nytt nr ute 25 oktober!

INTERVJU: Inti Chavez Perez tog steget från journalist till sexualupplysare och jämställdhetsexpert. Han lovordar läroplanens nya tydlighet i kunskapsområdet sexualitet, samtycke och relationer.

Läs mer!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Lärare väljer bort läromedel

Forskning om läromedel beaktas inte alltid. Studier visar att läromedel väljs bort av erfarna lärare, samt att lärspel och eget material blir vanligare. Caroline Graeske, forskare i svenska med didaktisk inriktning, presenterar några viktiga forskningsresultat i ämnet.

Göran Nygren: Elever med toppbetyg får massor av hjälp från föräldrarna

Höga betyg i skolan kräver omfattande hjälp hemifrån, ibland så mycket att det blir fusk. Den slutsatsen drar etnologen Göran Nygren i sin nya doktorsavhandling. Elever som inte får hjälp hemma är i princip chanslösa i betygsjakten, säger han. (webb-radio)

Vikten av språkutveckling i förskolan

Tidig exponering för svenska är avgörande för barns språkutveckling. I takt med att fler barn i förskolan har annat modersmål ökar behovet av att utbildningen stärker språkstödjande arbetssätt.

Motion och bättre stöd minskar adhd-symtom

Motion och fysisk aktivitet förbättrar både adhd-symtom, funktionsnivå, barnens exekutiva funktion och psykiskt mående, visar studier från Lunds universitet. Bättre stöd i skolan och hemma skulle också förbättra barnens livskvalitet.

”All skolfrånvaro kan vara av ondo”

Frånvaron är en central del av svensk skolas problem och samtidigt en del av lösningen, skriver Aggie Öhman som arbetar med  skolfrånvaro i skola och kommuner.