Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns en väl etablerad samverkan mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Däremot diskuterar lärarna sällan det didaktiska arbetet i övergångsprocessen. Det konstaterar Pernilla Kallberg som utforskat lärarnas arbete i övergången från förskola till skola.

Pernilla Kallberg

Född 1971
Bor i Sala

Disputerade 2018-11-09
vid Mälardalens högskola


AVHANDLING
Två lärarkategoriers arbete med sociala relationer i övergången från förskoleklass till årskurs 1

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är förskollärarutbildare men har en bakgrund som förskollärare. Första gången jag började fundera på ämnet var när en förälder frågade varför hans dotter hade blivit placerad i en viss grupp. Jag insåg då att kunskaper kring gruppindelningar och övergångar inte var något vi fick lära oss på lärarutbildningen. Intresset för ämnet växte och jag arbetade därefter i ett internationellt forskningsprojekt om just övergångar från förskola till skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur två lärarkategorier, förskoleklasslärare och grundskollärare, arbetar med elevers övergång från förskoleklass till årskurs 1. Det handlar därmed både om lärare som överlämnar en grupp elever och de som tar emot nya, vissa av lärarna i studien följde även med sina tidigare förskoleklasselever till årskurs 1. Fokus ligger på vilken mening de här båda lärarkategorierna ger sitt didaktiska arbete med sociala relationer i övergången. Avhandlingen bygger på tre fallstudier från tre olika skolor i tre olika kommuner. Jag har genom deltagande observationer samt intervjuer undersökt hur förskoleklasslärare och grundskollärare konkret arbetar i den här övergångsperioden från sista vårterminen i förskoleklassen till första terminen i årskurs 1.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en väl etablerad samverkan mellan de båda lärarkategorierna. Lärarna understryker att det idag är självklart att jobba nära varandra och utifrån ett barn- och vårdnadsperspektiv fungerar övergången från förskola till grundskola väldigt bra.

– Samtidigt pekar både förskoleklasslärare och grundskollärare på att de samverkar mindre idag över gränserna. I avhandlingen problematiserar jag detta: Har samarbetet mellan förskoleklass och grundskolan blivit så normaliserat att den didaktiska diskussionen har gått förlorad och att det är därför lärarna upplever att de samverkar i mindre grad än tidigare? Handlar övergångsarbetet mer om att det ska bli så smidigt som möjligt? Lärarna bekräftar att de sällan diskuterar och pratar om vilka didaktiska kunskaper som övergångsprocessen omfattar. Det är ett slags tyst professionskunskap som ofta är bunden till person.

– Det finns också en maktaspekt där förskoleklasslärarna menar att de i någon mån måste förhålla sig till vad grundskollärarna vill att barnen ”ska kunna” när de börjar i årskurs 1. Samtidigt lyfter samtliga lärare i studien vikten av förskoleklassen och det förberedande arbetet som sker där, särskilt vid skolstart.

Vad överraskade dig?

– Som lärarutbildare vet jag att skolor inte gärna tar emot lärarstudenter i slutet av vårterminen och i början på höstterminen med hänvisning till att de har fullt upp med övergångseleverna och att det då ”inte händer så mycket pedagogiskt”. Men det är ju precis tvärtom! Arbetet med övergången innehåller hur mycket pedagogik och didaktik som helst, så utifrån den aspekten är det en jätteintressant tid för blivande lärare att praktisera under.

Vem har nytta av dina resultat?

– Verksamma lärare i båda kategorierna framför allt men även skolledare. Mina resultat pekar på vikten av att lärare måste få tid till pedagogiska diskussioner om sitt arbete i gränslandet mellan förskoleklass och årskurs 1.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-11-26 11:40 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-11-28 15:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolbibliotek 2019, 20-21 mars i Göteborg

Mötesplatsen för dig som arbetar i och med skolbibliotek i grundskolan eller gymnasieskolan. I år presenteras föreläsningar om bl.a. biblioterapi, skolbibliotekariens pedagogiska roll, framtidsfrågorna för bibliotekens form och funktion, läs- och skrivstöd med digitala verktyg och hur du kan stödja elever att kunna skilja vetenskap från trams.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.