Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Initiativrika barn får företräde när det ska byggas och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har aktionsforskat i förskolan.

Johan Boström
Johan Boström

Född 1978
Bor i Kalmar

Disputerade 2022-06-02
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Att möjliggöra tekniklärande i konstruktionsaktiviteter: Att möjliggöra tekniklärande i konstruktionsaktiviteter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i teknik, matematik och fysik på grundskolan. Jag har alltid varit intresserad av teknik och genusfrågor och forskning pekar på att intresset för teknik sjunker bland äldre elever, i synnerhet bland flickor. När jag började min forskarutbildning märkte jag att det var svårt att hitta forskning som undersöker bakgrunden till varför det ser ut så här. Jag var särskilt intresserad av att ta reda på vad som händer när barnen är små. Det fanns helt enkelt ett forskningsgap som jag ville försöka fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på en aktionsforskning där jag tillsammans med åtta förskollärare vid en förskoleenhet under ett år har undersökt konstruktionsaktiviteter i förskolan i relation till teknik och genus. Studien är uppbyggd i cykler där vi planerade, genomförde och filmade olika bygg- konstruktionsaktiviteter. Efter varje cykel reflekterade vi kring vad som händer i aktiviteterna, vad gör pedagogerna, hur agerar barnen?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Inledningsvis var det svårt att prata om teknik och genus med förskollärarna eftersom de hade uppfattningen att de behandlade alla barn lika. Det var först när lärarna såg sig själva som de upptäckte att det faktiskt inte var så. Då tog också diskussionerna tog fart och lärarna började reflektera över sitt eget agerande. Filmmaterialet visar att pojkarna oftare får företräde till de mer avancerade verktygen som exempelvis skruvdragare. En film visar hur en flicka frågar om hon får använda skruvdragare men avråds av förskolläraren. Strax därpå vill en pojke ha skruvdragaren och får då ja av samma lärare.

– Resultaten visar också att de barn som är kvicka på att kasta fram idéer och förslag på lösningar, också får gehör av förskollärarna. Det är med andra ord de initiativrika och snabba barnen som sätter agendan under konstruktionsaktiviteterna. De här resultaten belyser vikten av att förskollärare reflekterar över hur iscensättandet av den här typen av aktiviteter kan underlätta respektive begränsa barns handlingsutrymmen.

– Avhandlingen visar också att förskollärarna använder en rad olika teknikdidaktiska verktyg för att stötta barnen i sitt tekniklärande. Mer specifikt handlar det om att läraren använder sig av allmändidaktiska strategier som att koordinera aktiviteten, visa, guida och engagera barnen för att lära barnen om teknik som process, produkt och begrepp.

Vad överraskade dig?

– En skolhistorisk tillbakablick visar att den typ av aktiviteter som den här avhandlingen handlar om – bygg- och konstruktionsaktiviteter – var mycket vanliga i förskolan på 60-, 70- och 80-talen. Enligt dåtidens styrdokument skulle exempelvis varje förskola ha en snickarverkstad. I dag ges bygg- och konstruktionsaktiviteter ganska liten plats i förskolan. Det konstaterade också flera av förskollärarna i studien, ”det här är material och verktyg som barnen inte möter så ofta”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt praktiken, förskollärare, skolledare och övriga inom förskolan. Men även förskollärarutbildare.

Susanne Sawander
Foto: Urban Anjar

Sidan publicerades 2022-06-15 08:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-16 20:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för rektorer i förskolan. Under två dagar får du ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Delta i Stockholm den 2–3 februari 2023 eller se inspelade föreläsningar när du har tid, 9 februari–2 mars.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av sju föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation i förskolan. Delta på plats i Stockholm 17–18 november eller via webbkonferensen 28 november–12 december. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september. JUST NU! Boka-tidigt-pris 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 juni.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)