Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Initiativrika barn får företräde när det ska byggas och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har aktionsforskat i förskolan.

Johan Boström
Johan Boström

Född 1978
Bor i Kalmar

Disputerade 2022-06-02
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Att möjliggöra tekniklärande i konstruktionsaktiviteter: Att möjliggöra tekniklärande i konstruktionsaktiviteter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i teknik, matematik och fysik på grundskolan. Jag har alltid varit intresserad av teknik och genusfrågor och forskning pekar på att intresset för teknik sjunker bland äldre elever, i synnerhet bland flickor. När jag började min forskarutbildning märkte jag att det var svårt att hitta forskning som undersöker bakgrunden till varför det ser ut så här. Jag var särskilt intresserad av att ta reda på vad som händer när barnen är små. Det fanns helt enkelt ett forskningsgap som jag ville försöka fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på en aktionsforskning där jag tillsammans med åtta förskollärare vid en förskoleenhet under ett år har undersökt konstruktionsaktiviteter i förskolan i relation till teknik och genus. Studien är uppbyggd i cykler där vi planerade, genomförde och filmade olika bygg- konstruktionsaktiviteter. Efter varje cykel reflekterade vi kring vad som händer i aktiviteterna, vad gör pedagogerna, hur agerar barnen?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Inledningsvis var det svårt att prata om teknik och genus med förskollärarna eftersom de hade uppfattningen att de behandlade alla barn lika. Det var först när lärarna såg sig själva som de upptäckte att det faktiskt inte var så. Då tog också diskussionerna tog fart och lärarna började reflektera över sitt eget agerande. Filmmaterialet visar att pojkarna oftare får företräde till de mer avancerade verktygen som exempelvis skruvdragare. En film visar hur en flicka frågar om hon får använda skruvdragare men avråds av förskolläraren. Strax därpå vill en pojke ha skruvdragaren och får då ja av samma lärare.

– Resultaten visar också att de barn som är kvicka på att kasta fram idéer och förslag på lösningar, också får gehör av förskollärarna. Det är med andra ord de initiativrika och snabba barnen som sätter agendan under konstruktionsaktiviteterna. De här resultaten belyser vikten av att förskollärare reflekterar över hur iscensättandet av den här typen av aktiviteter kan underlätta respektive begränsa barns handlingsutrymmen.

– Avhandlingen visar också att förskollärarna använder en rad olika teknikdidaktiska verktyg för att stötta barnen i sitt tekniklärande. Mer specifikt handlar det om att läraren använder sig av allmändidaktiska strategier som att koordinera aktiviteten, visa, guida och engagera barnen för att lära barnen om teknik som process, produkt och begrepp.

Vad överraskade dig?

– En skolhistorisk tillbakablick visar att den typ av aktiviteter som den här avhandlingen handlar om – bygg- och konstruktionsaktiviteter – var mycket vanliga i förskolan på 60-, 70- och 80-talen. Enligt dåtidens styrdokument skulle exempelvis varje förskola ha en snickarverkstad. I dag ges bygg- och konstruktionsaktiviteter ganska liten plats i förskolan. Det konstaterade också flera av förskollärarna i studien, ”det här är material och verktyg som barnen inte möter så ofta”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt praktiken, förskollärare, skolledare och övriga inom förskolan. Men även förskollärarutbildare.

Susanne Sawander
Foto: Urban Anjar

Sidan publicerades 2022-06-15 08:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-16 20:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. Boka din plats redan idag!

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser