Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Initiativrika barn får företräde när det ska byggas och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har aktionsforskat i förskolan.

Johan Boström
Johan Boström

Född 1978
Bor i Kalmar

Disputerade 2022-06-02
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Att möjliggöra tekniklärande i konstruktionsaktiviteter: Att möjliggöra tekniklärande i konstruktionsaktiviteter

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är lärare i grunden och har tidigare undervisat i teknik, matematik och fysik på grundskolan. Jag har alltid varit intresserad av teknik och genusfrågor och forskning pekar på att intresset för teknik sjunker bland äldre elever, i synnerhet bland flickor. När jag började min forskarutbildning märkte jag att det var svårt att hitta forskning som undersöker bakgrunden till varför det ser ut så här. Jag var särskilt intresserad av att ta reda på vad som händer när barnen är små. Det fanns helt enkelt ett forskningsgap som jag ville försöka fylla.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den bygger på en aktionsforskning där jag tillsammans med åtta förskollärare vid en förskoleenhet under ett år har undersökt konstruktionsaktiviteter i förskolan i relation till teknik och genus. Studien är uppbyggd i cykler där vi planerade, genomförde och filmade olika bygg- konstruktionsaktiviteter. Efter varje cykel reflekterade vi kring vad som händer i aktiviteterna, vad gör pedagogerna, hur agerar barnen?

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Inledningsvis var det svårt att prata om teknik och genus med förskollärarna eftersom de hade uppfattningen att de behandlade alla barn lika. Det var först när lärarna såg sig själva som de upptäckte att det faktiskt inte var så. Då tog också diskussionerna tog fart och lärarna började reflektera över sitt eget agerande. Filmmaterialet visar att pojkarna oftare får företräde till de mer avancerade verktygen som exempelvis skruvdragare. En film visar hur en flicka frågar om hon får använda skruvdragare men avråds av förskolläraren. Strax därpå vill en pojke ha skruvdragaren och får då ja av samma lärare.

– Resultaten visar också att de barn som är kvicka på att kasta fram idéer och förslag på lösningar, också får gehör av förskollärarna. Det är med andra ord de initiativrika och snabba barnen som sätter agendan under konstruktionsaktiviteterna. De här resultaten belyser vikten av att förskollärare reflekterar över hur iscensättandet av den här typen av aktiviteter kan underlätta respektive begränsa barns handlingsutrymmen.

– Avhandlingen visar också att förskollärarna använder en rad olika teknikdidaktiska verktyg för att stötta barnen i sitt tekniklärande. Mer specifikt handlar det om att läraren använder sig av allmändidaktiska strategier som att koordinera aktiviteten, visa, guida och engagera barnen för att lära barnen om teknik som process, produkt och begrepp.

Vad överraskade dig?

– En skolhistorisk tillbakablick visar att den typ av aktiviteter som den här avhandlingen handlar om – bygg- och konstruktionsaktiviteter – var mycket vanliga i förskolan på 60-, 70- och 80-talen. Enligt dåtidens styrdokument skulle exempelvis varje förskola ha en snickarverkstad. I dag ges bygg- och konstruktionsaktiviteter ganska liten plats i förskolan. Det konstaterade också flera av förskollärarna i studien, ”det här är material och verktyg som barnen inte möter så ofta”.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt praktiken, förskollärare, skolledare och övriga inom förskolan. Men även förskollärarutbildare.

Susanne Sawander
Foto: Urban Anjar

Sidan publicerades 2022-06-15 08:55 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-06-16 20:43 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rektor i förskolan

Välkommen till Skolportens konferens för rektorer i förskolan. Ta del av forskning som rör förskolan samt utvecklas i din roll som ledare. Möt och nätverka med kollegor från hela landet. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Specialpedagogik i förskolan

Skolportens konferens för dig som möter barn i behov av särkilt stöd i förskolan. Ta del av föreläsningar om b.la. barn på flykt och specialpedagogisk dokumentation. Delta i Stockholm 17–18 nov eller via webbkonferensen 28 nov–12 dec. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Förskolebarns frågor om vatten och miljö aktuella och relevanta

Vad kan utbildning i miljöfrågor handla om i förskolan, och hur kan den genomföras? Om det har Teresa Elkin Postila forskat om.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Skolportens digitala kurser