Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Det är viktigt med snabba insatser när ungdomar slutar gå till skolan. Ströfrånvaro leder ofta till längre frånvaro, därför är det viktigt att man tar tag i det så fort som möjligt. Det konstaterar Hans Ek i sin avhandling.

Hans Ek
Hans Ek

Född 1966
Bor i Trollhättan

Disputerade 2018-09-28
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Psykiatriseringen av skolkaren. BUP och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar inom barn- och ungdomspsykiatrin (BUP) sedan 20 år tillbaka. Barn- och ungdomspsykiatrin har alltid haft svårigheter med att hjälpa barn och ungdomar som inte går till skolan eftersom problemen är så komplexa. Jag fick en förfrågan av min verksamhetschef att forska inom området. När jag började läsa in mig på ämnet ökade mitt intresse efter hand.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om psykiatriseringen av skolkare och det institutionella omhändertagandet av ungdomar som inte går till skolan. Den handlar om hur olika verksamheter tar hand om barn och unga som inte går till skolan. Den handlar också om hur man samverkar mellan olika institutioner som BUP, socialtjänsten och skolan. Det finns olika synsätt på problematiken i de olika organisationerna vilket kan leda till kollisioner. Det är det största problemet, att samverka, för det måste man göra med de här barnen och ungdomarna.

– Problematiken är komplex och den ligger på olika nivåer, på individnivå, familjenivå och skolnivå. På individnivå handlar det om att barnet eller ungdomen har egna psykiska problem. Forskning visar att depression, ångestproblematik, adhd och autism är grundbulten till skolfrånvaro. På familjenivå kan det handla om föräldrar som har egna psykiatriska problem eller missbruksproblem och som kanske inte själv har några goda erfarenheter från skolan och därför inte kan stötta sina barn. Tittar man på skolnivå kan det handla om mobbning eller inlärningssvårigheter, men det kan också handla om elever som inte tycker att de lär sig något i skolan, eller elever som är duktiga men inte får tillräckliga utmaningar. Det kan även finnas barn som är väldigt duktiga och som bränner ut sig. Man måste ha ett helhetsperspektiv för att arbeta med de här barnen och ungdomarna och se vilka åtgärder som man ska vidta och på vilken nivå. Om man ska gå in på individnivå, skolnivå eller på familjenivå, eller om man behöver arbeta på alla tre nivåer.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att man måste göra en noggrann kartläggning för att se vilka åtgärder man ska sätta in och på vilken nivå. Det är också viktigt att man tar tag i problemen så fort som möjligt när man ser att barnet eller ungdomen slutar gå till skolan. Ströfrånvaro ökar ofta och blir till längre frånvaro, därför är det viktigt att man tar tag i det så fort som möjligt. Jag har också kunnat se att man psykiatriserar de här ungdomarna väldigt snabbt. De får snabbt diagnoser och fastnar i systemet när de hamnar inom psykiatrin. Ju längre de är på BUP desto svårare är det för dem att komma ur BUP.

– En framgångsfaktor är goda relationer mellan lärare och elever. Lärare som har goda relationer till sina elever kan motverka skolfrånvaro. Det är också viktigt att ha en god kommunikation med föräldrar. När det gäller inlärning behöver man skapa utmaningar för eleverna på rätt nivå. Är man högpresterande måste man få utmaningar för det och på samma sätt om man är lågpresterande så måste utmaningarna anpassas efter det.

Vad överraskade dig?

– Att de olika organisationerna verkar samverka för samverkans skull. År 2010 kom det en ny lag som säger att socialtjänsten, skolan och BUP ska samverka kring barn med psykiska funktionshinder. Det har resulterat i en inflation av samverkan, med väldigt många personer involverade på samverkansmöten kring en elev. Det resulterar i oklara frågeställningar och möten som blir väldigt generella.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla tre verksamheter har nytta av dem. För skolan handlar det om att ta tag i en elevs frånvaro så fort som möjligt och att inse att ströfrånvaro är en indikation på något. Det är också viktigt att skolan inte gör för snabba lösningar utan att ha kartlagt problemet. Det kan finnas många olika faktorer som gör att en elev inte kommer till skolan, som man måste ta itu med innan man försöker få tillbaka eleven till skolan. När vuxna har varit från jobbet en längre tid får vi en rehabiliteringsplan. Det borde man införa även för barn och unga, en rehabiliteringsplan i flera små steg. Det tar tid att får tillbaka en elev till skolan och det måste få ta tid, man måste skapa relationer och trygghet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-10-22 15:46 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-10-31 13:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska på gymnasiet, 6-7 febr 2019 i Göteborg

Viktiga konferensdagar för dig som undervisar i svenska! Ta del av föreläsningar om bl.a. betyg, planeringar och examinationsuppgifter, att väcka elevers skönlitterära intresse, digital kompetens och kreativitet, att skriva vetenskapliga texter, sociolingvistik och retorikens kraft!

Matematik, 29-30 januari 2019

Hur ger vi eleverna rätt förutsättningar för att utveckla förtrogenhet med matematiska begrepp, strategier och metoder för att kunna föra matematiska resonemang? Ta del av föreläsningar kring prov och bedömning, programmering, begreppskartor samt hur du som lärare kan stimulera till studiemotivation.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Elevers språkhandlingar formar tre olika identiteter

Ledaren, den motvilliga samt spelevinken är tre olika identiteter som elever formar och antar genom sina språkhandlingar. Det visar Sofia Svensson i sin fallstudie om elevers språkhandlingar.

Digitala verktyg kan stärka elevers läsutveckling

Elever kan öka sin förmåga att ta till sig och producera text med hjälp av digital teknik. Men det sker inte per automatik, utan kräver mycket träning och lärarstöd för att fungera, understryker Thomas Nordström

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Arne Engström: Kontrareplik till Andreas Ryve

Arne Engström ger en motreplik till Andreas Ryve med flera angående effekten av storskaliga matematiksatsningar. Effekterna är svåra att påvisa och matematikutvecklingsresurser ska därför inte slösas bort på ineffektiva satsningar, menar Arne Engström.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats