SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Att förhålla sig till både ämnesplan och vikten av fria diskussioner i klassrummet. Det är en av de stora utmaningarna när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll förs in i klassrummet, visar Ulrika Bossér.

Ulrika Bossér
Ulrika Bossér

Född 1976
Bor i Kalmar

Disputerade 2017-01-19
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden gymnasielärare i kemi och matematik och har alltid varit intresserad av att försöka knyta ihop dessa ämnen med elevernas vardag och vad som händer i samhället i stort. Idag är samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) väletablerat internationellt men att föra det i undervisningen är inte helt oproblematiskt. När jag fick möjlighet att forska ville jag undersöka detta närmare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om möjligheter och utmaningar som lärare ställs inför med SNI i undervisningen. Exempelvis att man som lärare måste vara vara beredd att lyfta in och diskutera perspektiv inom ekonomi, politik, samhällskunskap, etiska och sociala frågor samt en hel del källkritik.

– Avhandlingens fokus är lärarens roll och jag har under två år följt två lärare som undervisar den naturvetenskapliga kursen på gymnasiets samhällsvetenskapliga program. Dels genom att filma undervisningen, dels genom att delta i lärarnas samtal med varandra och sin mentor där de även tittade på filmklippen från undervisningen. Mer specifikt har jag undersökt de utmaningar som uppstår i kommunikationen mellan lärare och elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Med SNI får diskussioner och debatt stor plats i klassrummet. Det kräver i sin tur ett tydligt lärarstöd, inte minst för att alla elever ska delta. Men också en strategi om vad diskussionerna ska leda till och hur de kan användas i det fortsatta arbetet. Lärarna i studien lät eleverna göra skriftliga efterarbeten med sammanfattning av diskussionens olika argument samt egna reflektioner. Överlag var dock lärarna försiktiga med att kräva eleverna på personliga ställningstaganden.

– Vad lärarna upplever som särskilt utmanande med SNI är att å ena sidan släppa eleverna fria att utforska olika frågeställningar, å andra sidan förhålla sig till ämnesplanen och kunskapsmålen. Det här känner säkert de flesta lärare igen, oavsett ämne, men problemet ställs på sin spets i SNI där många olika kunskapsområden vävs in i undervisningen.

– En strategi som de båda lärarna utvecklade var att under föreläsningar arbeta i en mer traditionell roll. När eleverna jobbar med problemlösning och diskussion träder lärarna tillbaka som experter. Som lärare måste man också vara beredd på att SNI skapar frågeställningar som kan väcka starka känslor hos eleverna. Ett exempel ur filmmaterialet visar hur några elever blir arga, andra rädda under en diskussion kring klimatförändringar. En strategi som lärarna utvecklade var att försöka balansera upp negativa fakta med positiva rön, just för att peka på att det trots allt händer bra saker.

Vad överraskade dig?

– De ”tysta kunskaper” som lärare har. De diskuterade ofta svårigheter, exempelvis kring balans mellan ämnesplan och elevernas diskussioner men när jag tittade på inspelningarna såg jag hur lärarna löste det här på ett väldigt systematiskt sätt. Min slutsats är att lärare har mer kunskap än de kan sätta ord på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de intresserar de lärare som arbetar eller vill arbeta med SNI. I slutänden handlar det förstås om eleverna, SNI har ju ett starkt stöd i ämnesplanen i den naturvetenskapliga ämnena.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-05 10:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-07 09:35 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Nära till chefen viktigt i förskolan

Närvarande chefer, tillräcklig bemanning och bra vardagsrutiner är viktigare än förskolans pedagogik. Det visar forskare i Umeå som har studerat hur olika pedagogisk inriktning påverkar personalens arbetsmiljö.

Finska rektorer måste undervisa

För att jobba som rektor i Finland krävs förutom formell behörighet även att man bedriver viss klassundervisning. – Men mängden administration och praktiska vardagsuppgifter är förvånansvärt stor. Att få mer tid för pedagogiska diskussioner står högt på rektorernas önskelista, berättar Siv Saarukka som doktorerat på vad det innebär att vara skolledare i Finland.

Tema mobbning: ”Det är viktigt att skapa en medvetenhet”

I sitt arbete mot kränkningar har Valsätraskolan valt Kiva-programmet, som vilar på vetenskaplig grund. Det har skapat en medvetenhet hos både elever och lärare.

Metoden förbättrade skolans tillgänglighetsarbete

Bättre studiero, högre elevresultat och mer tillgängliga lärmiljöer på skolan. Det är några av fördelarna med metoden Universal design for learning som läraren Aida Kotorcic använder i undervisningen. Metoden gynnar alla elever, säger hon.

Chefen är ingen undergörare

Fundera över ditt ledarskap och var beredd till nytänkande. Det är budskapet i en av de två böcker som Peter Fowelin denna gång skriver om.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats