SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Att förhålla sig till både ämnesplan och vikten av fria diskussioner i klassrummet. Det är en av de stora utmaningarna när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll förs in i klassrummet, visar Ulrika Bossér.

Ulrika Bossér
Ulrika Bossér

Född 1976
Bor i Kalmar

Disputerade 2017-01-19
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Exploring the complexities of integrating socioscientific issues in science teaching

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är i grunden gymnasielärare i kemi och matematik och har alltid varit intresserad av att försöka knyta ihop dessa ämnen med elevernas vardag och vad som händer i samhället i stort. Idag är samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll (SNI) väletablerat internationellt men att föra det i undervisningen är inte helt oproblematiskt. När jag fick möjlighet att forska ville jag undersöka detta närmare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om möjligheter och utmaningar som lärare ställs inför med SNI i undervisningen. Exempelvis att man som lärare måste vara vara beredd att lyfta in och diskutera perspektiv inom ekonomi, politik, samhällskunskap, etiska och sociala frågor samt en hel del källkritik.

– Avhandlingens fokus är lärarens roll och jag har under två år följt två lärare som undervisar den naturvetenskapliga kursen på gymnasiets samhällsvetenskapliga program. Dels genom att filma undervisningen, dels genom att delta i lärarnas samtal med varandra och sin mentor där de även tittade på filmklippen från undervisningen. Mer specifikt har jag undersökt de utmaningar som uppstår i kommunikationen mellan lärare och elever.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Med SNI får diskussioner och debatt stor plats i klassrummet. Det kräver i sin tur ett tydligt lärarstöd, inte minst för att alla elever ska delta. Men också en strategi om vad diskussionerna ska leda till och hur de kan användas i det fortsatta arbetet. Lärarna i studien lät eleverna göra skriftliga efterarbeten med sammanfattning av diskussionens olika argument samt egna reflektioner. Överlag var dock lärarna försiktiga med att kräva eleverna på personliga ställningstaganden.

– Vad lärarna upplever som särskilt utmanande med SNI är att å ena sidan släppa eleverna fria att utforska olika frågeställningar, å andra sidan förhålla sig till ämnesplanen och kunskapsmålen. Det här känner säkert de flesta lärare igen, oavsett ämne, men problemet ställs på sin spets i SNI där många olika kunskapsområden vävs in i undervisningen.

– En strategi som de båda lärarna utvecklade var att under föreläsningar arbeta i en mer traditionell roll. När eleverna jobbar med problemlösning och diskussion träder lärarna tillbaka som experter. Som lärare måste man också vara beredd på att SNI skapar frågeställningar som kan väcka starka känslor hos eleverna. Ett exempel ur filmmaterialet visar hur några elever blir arga, andra rädda under en diskussion kring klimatförändringar. En strategi som lärarna utvecklade var att försöka balansera upp negativa fakta med positiva rön, just för att peka på att det trots allt händer bra saker.

Vad överraskade dig?

– De ”tysta kunskaper” som lärare har. De diskuterade ofta svårigheter, exempelvis kring balans mellan ämnesplan och elevernas diskussioner men när jag tittade på inspelningarna såg jag hur lärarna löste det här på ett väldigt systematiskt sätt. Min slutsats är att lärare har mer kunskap än de kan sätta ord på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de intresserar de lärare som arbetar eller vill arbeta med SNI. I slutänden handlar det förstås om eleverna, SNI har ju ett starkt stöd i ämnesplanen i den naturvetenskapliga ämnena.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-02-05 10:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-02-07 09:35 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.