Social bakgrund styr valet att bli gymnasielärare

Vem som blir gymnasielärare är i många fall socialt betingat. Det visar Magnus Persson som forskat om vad som sker under gymnasielärarutbildningen. 

Magnus Persson
Magnus Persson

Född 1972
Bor i Lund

Disputerade 2016-11-04
vid Linnéuniversitetet


AVHANDLING
Utbildningskontraktets villkor: Utbildningsförlopp på en förändrad gymnasielärarutbildning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat som gymnasielärare i tio år så intresset har jag genom mitt yrke. Men det växte genom ett forskningsprojekt om lärarutbildningen som jag rekryterades till och som min avhandling bygger på. Egentligen tycker jag att det är obegripligt att ingen har forskat om detta tidigare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en studie om gymnasielärarutbildningen i förändring. Jag har genom intervjuer och enkäter följt tio studenter på gymnasielärarutbildningen från deras första termin till att de kommer ut i arbetslivet. Exempel på frågor jag ställt är hur de upplever utbildningen, vilka erfarenheter de har av sin egen skolgång, varför de vill bli gymnasielärare samt hur de ser på sin professionella framtid. Det övergripande syftet med avhandlingen är att belysa och förstå utbildningsförloppet i ett utbildningsprogram som är stadd i förändring och är en del av en högre utbildning som expanderat snabbt och mycket under de senaste decennierna.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att den sociala bakgrunden i mångt påverkar vem som slutligen blir gymnasielärare. Jag hade en föreställning om att lärarutbildningens destination var given – man blir lärare och inget annat. Men det visar sig att utbildningen kan vara en språngbräda till helt andra yrken. I min studie finns de som sedermera studerar vidare till ingenjör, forskare eller väljer att arbete vid jobb-pooler och där med andra saker än att vara lärare. En lärarexamen kan användas på arbetsmarknaden till annat än att arbeta som lärare.

– En viktig förklaring till detta är att många blir mer eller mindre avskräckta från yrket under utbildningens gång. Här syns ett socialt mönster – studenter med ett större utbildningskapital hemifrån väljer i högre grad bort läraryrket medan studenter med mindre studievana hemifrån går klart utbildningen och börjar jobba som gymnasielärare.

– Mina resultat visar att den gängse bilden av att ”alla kan bli lärare” inte stämmer. Vad som är sant är att i princip alla som söker utbildningen kommer in men långt från alla klarar av den och att detta är socialt villkorat.

– Resultaten visar också att i stort sett alla studenter i slutet av utbildningen känner sig oförberedda för jobbet som gymnasielärare. Utbildningskontraktet på gymnasielärarutbildningen är problematiskt. Min slutsats är att de som efter utbildningen ändå blir gymnasielärare är drivna och kompetenta.

Vad överraskade dig?

– Att lärarutbildningen kan leda till helt andra yrken och att gymnasieläraryrket är så socialt betingat. Jag hade inte förväntat mig att den kopplingen skulle vara så tydligt.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildare och lärarstudenter i första hand. Eftersom det är en sociologisk studie tror jag att avhandlingen kan vara av intresse för en bredare målgrupp såsom skolpolitiker och folk som arbetar inom skolan.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-01-10 11:03 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-01-19 14:20 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärlingsprogram brister i samverkan med arbetsplatser

Praktiken på gymnasiets lärlingsprogram styrs nästan helt av arbetsplatsen istället för skolans kursplan. "Det brister i samverkan mellan skola och arbetsplatser", säger Per Kristmansson.

Konkurrenskraft i fokus i gymnasiala utbildningar

Det finns en förväntan att gymnasieeleven ska utveckla en konkurrenskraft under utbildningen. Det konstaterar Maria Terning som utforskat synen på gymnasieeleven i utbildningspolitiska texter.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Samverkan kräver aktivt ledarskap

En engagerad ledning och tydlighet kring ansvar och syfte, är några av flera viktiga mekanismer bakom en bra samverkan. Ulrika Englunds forskning visar att skola, socialtjänst och i ökad utsträckning förskolan är de parter som oftast är involverade i samverkan kring barn som far eller riskerar att fara illa.

Glapp mellan forskning och undervisning i kemi

När lärare deltog i en learning study ändrade de sitt sätt att organisera lektionerna kring området kemisk bindning – vilket underlättade elevernas förståelse för ämnet, visar forskaren Anna Bergqvist i sin avhandling.

Systematik saknas i förändringsarbete inom högre utbildning

Cormac McGrath har undersökt förändringsarbete inom högre utbildning. Resultaten visar att lärare, kollegiala ledare och chefer ofta saknar systematiska metoder, och brister i återkoppling.

Unga flyktingar hamnar ofta i psykiatrisk tvångsvård

Hélio Adelino Manhics forskning visar att unga flyktingar i högre grad vårdas i psykiatrisk slutenvård och tvångsvård, i stället för öppenvård. Mest drabbade av psykisk ohälsa är unga flyktingar från Afrikas horn och Iran.

Entreprenörskap i skolan – stor skillnad mellan strategi och verklighet

Det skiljer åtskilligt mellan den skrivna strategin om entreprenörskap och vad som faktiskt händer ute på skolorna. Det upptäckte Karin Axelsson i sin forskning om hur entreprenörskap inom utbildningsområdet tolkats och utvecklats i förskola, skola och universitet.

Barns delaktighet i förskolans dokumentation

Katarina Elfström Pettersson visar i sin avhandling att förskolebarn kan vara delaktiga i förskolans dokumentation på olika sätt, oavsett vilken metod som används.

Stor variation i synen på bedömning bland idrottslärare

Bedömning för lärande i ämnet idrott och hälsa blir väldigt olika beroende på hur läraren tolkar begreppet. Björn Tolgfors har identifierat fem olika versioner av BFL i ämnet och vilka didaktiska relationer mellan lärare, elev och ämnesinnehåll som etableras i praktiken.

Elever som invandrat i tidiga skolår behöver extra stöd direkt

Nyanlända elever i årskurs 9 gör färre fel i matematiken än elever som invandrat i tidiga skolår, visar Jöran Peterssons avhandling.

Svårt för lärare att nå djupare reflektioner i kompetensutveckling online

Det är svårt för lärare att nå djupare reflektioner när kompetensutveckling sker online. Det visar Eva-Lena Erixon som forskat om kompetensutvecklingens relation till policydokument och till lärares undervisning.

Lite fokus på estetiska uttrycksformer i svenskämnet

Katarina Dahlbäck har undersökt vilka möjligheter och hinder det finns för att arbeta med estetiska uttrycksformer i svenska. Resultaten visar att ett färdighetsinriktat svenskämne dominerar starkt i både kursplaner och bland lärare.  

Svårt få höga betyg i idrott för flickor med utländsk bakgrund

Lena Svennbergs forskning visar att kunskaper och hälsa, snarare än färdigheter och motivation, står i fokus när lärare i idrott och hälsa sätter betyg. Störst möjlighet att få högsta betyg i ämnet är pojkar som bott i Sverige sedan skolstart, går i friskola och har högutbildade föräldrar.

Digital teknologi ger nya möjligheter för lärande i miljöundervisningen

Digital teknologi i undervisningen kan erbjuda nya möjligheter för lärande. Det visar Emma Edstrand som understryker att redskapen är långtifrån självinstruerande och att samspel med läraren är väldigt viktigt.

Sämre kunskap om klimatförändringar i Finland jämfört med Sverige

Klimatförändringar oroar både finlandssvenska och svenska högstadieelever men få är villiga att förändra sin livsstil. Det här vittnar om att undervisningen i ämnet inte räcker, säger Linda Degerman.

Konferenser
Kommande disputationer
Rikskonferens
För högstadielärare i svenska
  Foto: Martin Stenmark

För högstadielärare i svenska

Den 1-2 februari 2018 arrangerar Skolporten en rikskonferens för dig som är högstadielärare i svenska. Bland talarna finns bland annat Jonas Hassen Khemiri, en av Sveriges mest hyllade och lästa yngre författare. Välkommen!

Läs mer & boka plats!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Magasin Skolporten
Likvärdig skola

Likvärdig skola

Senaste numret av Skolportens forskningsmagasin har tema likvärdighet. Är magasinet nytt för dig? Missa inte vårt erbjudande: prova på 2 nr för bara 99 kr!

Läs mer och bli prenumerant
Konferens för dig som arbetar i
Förskolan

Förskolan

Förskolan ska erbjuda en pedagogisk verksamhet av hög kvalitet och samtidigt vara en trygg och rolig plats för de barn som går där. I den kommande revideringen av förskolans läroplan kommer det vara ett ökat fokus på undervisning - men vad innebär det i praktiken? Det och andra aktuella frågor kommer vi att djupdyka i under två dagar - med hjälp av aktuell forskning och praktiska erfarenheter. Välkommen!

Läs mer & boka plats
5 mest lästa på FoU

Skolforskningsinstitutets översikt: Digitala lärresurser i matematikundervisningen

Skolforskningsinstitutet har nu släppt den nya översikten Digitala lärresurser i matematikundervisningen. Rapporten kommer i två versioner, en för förskola och en för grundskola/gymnasieskola.

Rektors pedagogiska ledarskap – En studie om förutsättningar, realisering och förmåga

Syftet med licentiatuppsatsen är att försöka besvara frågan om vad rektors pedagogiska ledarskap innebär för rektor och hur detta kommer till uttryck i ”reflektioner, uppfattningar och föreställningar” om uppdraget samt i deras föreställningar om betingelser för ledarskapet. (pdf)

Skolforskningsinstitutet: Smala digitala resurser gör nytta i matte

Digitala lärresurser med tydligt fokus kan höja kunskaperna i matematik, visar en stor utvärdering. Men när det gäller stora kurspaket ses ingen skillnad mot annan undervisning.

Ny forskning kan göra skillnad för förskolebarn som har svenska som andraspråk

På förskolan Stallet i Trollhättan har i stort sett alla barn svenska som andraspråk. Hur väl de lyckas lära sig det svenska språket får stor betydelse för deras framtida studier och integrering i samhället. Tillsammans med forskare från Högskolan Väst har ny kunskap utvecklats.

Ny forskning visar att appar, modern pedagogik och teknologi gynnar barn med läs- och skrivsvårigheter

I sin avhandling har Emma Lindeblad undersökt kopplingen mellan så kallad assisterande teknik (applikationer i surfplattor) och självbild samt psykisk hälsa hos elever med läs- och skrivsvårigheter.