Social färdighetsträning ger resultat för barn med autism

Barn och unga med autismspektrumtillstånd som deltar i social färdighetsträning i grupp </em>f<em>år bättre kunskap om hur de ska agera i sociala situationer och kan lättare känna igen ansiktsuttryck och kroppsspråk. Det visar Nora Choque-Olssons forskning.

Nora Choque Olsson
Nora Choque Olsson

Född 1967
i Bolivia

Disputerade 2016-03-18
vid Karolinska institutet


AVHANDLING
Social skills group training for children and adolescents with autism spectrum disorder

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat länge som psykolog inom barn och ungdomspsykiatrin i Stockholm läns landsting med neuropsykiatriska utredningar och har sett behov av riktade insatser till barn och ungdomar med autismspektrumtillstånd (AST). Jag har också arbetat med att ta fram riktlinjer för både diagnostik och interventioner för AST för behandlarna inom BUP och konstaterat att det saknas evidensbaserade interventioner för denna grupp.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om utvärdering av KONTAKT som är ett program för social färdighetsträning för barn och ungdomar med AST inom barn- och ungdomspsykiatrin. I studien har tretton reguljära mottagningar medverkat, majoriteten från barn- och ungdomspsykiatrin i Stockholm. Sammanlagt deltog 269 barn och tonåringar med AST och psykiatrisk komorbiditet (med en eller flera tilläggsdiagnoser) i studien.

– I den kvantitativa studien har även deras lärare deltagit i studien genom att svara på frågor före och efter behandlingen, och tre månader efter behandlingen som en uppföljning. I den kvalitativa delen av studien har deltagarna och deras föräldrar intervjuats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att social färdighetsträning i grupp, KONTAKT, är tillämpbar inom en reguljär psykiatrisk vård. Träningen visar signifikant effekt angående social kognition och adaptiva förmågor enligt föräldraskattningar och bättre funktionsnivå i vardagen och sänkt symptomgrad enligt klinikerskattning. Framförallt tonåringar har fått mer kunskap om social kognition, vad man ska göra i sociala situationer, både icke verbalt och verbalt. De kan lättare känna igen ansiktsuttryck och kroppsspråk. Behandlingen visar också sänkt upplevd stress hos föräldrar till barnen, dock ingen effekt på upplevd stress hos deltagarna.

Vad överraskade dig?

– Att även de som enligt den kvantitativa studien visat en mindre effekt av behandlingen, visat sig ha nytta av den enligt den kvalitativa studien.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla barn och ungdomar med diagnos inom AST ska förhoppningsvis kunna få tillgång till en utvärderad intervention. Jag hoppas att man inom vården ska kunna erbjuda en alternativ intervention för patientgruppen.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2016-04-20 10:18 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-05-04 09:39 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Att lyssna kan vara viktigt för talutvecklingen hos barn med autism

Ljud kan vara viktiga igångsättare för språk- och talutvecklingen hos barn med autism. Logoped Pia Nordgren har i sin avhandling utforskat relationen mellan inlärning av språkljud, utveckling av melodi i talet och gester.

Skolan brister i stöd till barn med autismdiagnos

Många barn får god hjälp i samband med att de fått autismdiagnos men efter ett antal år verkar stödet försvinna. Martina Barnevik Olsson visar i sin avhandling att barn som har eller har haft autism kan ha svårt att klara skolan och därför behöver stöd under lång tid.

Långt från enig syn på inkludering av barn med autism

Flertalet lärare ser individens problem som ett hinder vid inkludering av barn med autismspektrumtillstånd, visar Ann-Charlotte Linton i sin studie.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer