Hoppa till sidinnehåll
Droger

Låg social position ökar risken för depression

Publicerad:2019-02-04
Uppdaterad:2019-02-12
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Therese Wirback

Född 1978
Bor i Norrtälje

Disputerade 2018-11-30
vid Karolinska Institutet

Avhandling

Depression among adolescents and young adults. Social and gender differences

Ungdomar vars föräldrar har låg social position löper större risk att drabbas av depression. Det visar en avhandling av Therese Wirback.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är en lång resa som började med mitt intresse för mat, näringslära och hälsa. En kollega på Karolinska institutet började prata om sociala skillnader i hälsa och det lät spännande. Mitt intresse växte och jag började snöa in på sociala skillnader när det gäller depression.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker om ungdomar med låg social position i barndomen har större risk för depression än de med hög social position, och hur unga män som drabbas av depression upplever den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå påverkar med andra ord risken att drabbas av depression i unga år. Ungdomar med utlandsfödda föräldrar har en lägre risk för att få en depressionsdiagnos men det finns inga skillnader i självrapporterade symptom på depression mellan de med utlands-respektive svenskfödda föräldrar. För de ungdomar som har depression innebär en låg social position också högre risk för psykisk samsjuklighet, till exempel drogproblematik.

– De unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp. Processen kan underlättas, eller försvåras, av vilka personer man har i sin omgivning. De unga män jag intervjuat beskrev att det var betydelsefullt hur föräldrar och kompisar såg på deras situation.

Vad överraskade dig?

– Mina resultat är i linje med tidigare forskning som visar att det finns sociala skillnader i hälsa. Men det var intressant att se att detta också gäller för depression bland ungdomar i Sverige. Jag blev också tagen av berättelserna jag fick höra, och hur skolor och vården agerat. De unga männen kände att de blev annorlunda behandlade just för att de är män. Att de ibland inte blev tagna på allvar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, vårdpersonal och de som drabbas. Vi har folkhälsomål som går ut på att minska ojämlikheten och som professionell behöver man tänka på det finns sociala skillnader samt att man behöver ta unga mäns berättelser på allvar och inte bara vifta bort dem som tonårsproblem.

Annika Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev