Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar vars föräldrar har låg social position löper större risk att drabbas av depression. Det visar en avhandling av Therese Wirback.

Therese Wirback
Therese Wirback

Född 1978
Bor i Norrtälje

Disputerade 2018-11-30
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Depression among adolescents and young adults. Social and gender differences

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är en lång resa som började med mitt intresse för mat, näringslära och hälsa. En kollega på Karolinska institutet började prata om sociala skillnader i hälsa och det lät spännande. Mitt intresse växte och jag började snöa in på sociala skillnader när det gäller depression.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker om ungdomar med låg social position i barndomen har större risk för depression än de med hög social position, och hur unga män som drabbas av depression upplever den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå påverkar med andra ord risken att drabbas av depression i unga år. Ungdomar med utlandsfödda föräldrar har en lägre risk för att få en depressionsdiagnos men det finns inga skillnader i självrapporterade symptom på depression mellan de med utlands-respektive svenskfödda föräldrar. För de ungdomar som har depression innebär en låg social position också högre risk för psykisk samsjuklighet, till exempel drogproblematik.

– De unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp. Processen kan underlättas, eller försvåras, av vilka personer man har i sin omgivning. De unga män jag intervjuat beskrev att det var betydelsefullt hur föräldrar och kompisar såg på deras situation.

Vad överraskade dig?

– Mina resultat är i linje med tidigare forskning som visar att det finns sociala skillnader i hälsa. Men det var intressant att se att detta också gäller för depression bland ungdomar i Sverige. Jag blev också tagen av berättelserna jag fick höra, och hur skolor och vården agerat. De unga männen kände att de blev annorlunda behandlade just för att de är män. Att de ibland inte blev tagna på allvar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, vårdpersonal och de som drabbas. Vi har folkhälsomål som går ut på att minska ojämlikheten och som professionell behöver man tänka på det finns sociala skillnader samt att man behöver ta unga mäns berättelser på allvar och inte bara vifta bort dem som tonårsproblem.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2019-02-04 09:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-12 14:58 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Tidiga insatser för att öka läsförmågan viktigt för elever med svenska som andraspråk

En betydligt högre andel av de elever som följer kursplanen i svenska som andraspråk har behov av tidiga insatser för att kunna utveckla god läsförmåga, jämfört med elever som följer kursplanen i svenska. Det visar en ny studie från Linnéuniversitetet med 46 000 elever på lågstadiet. Eleverna behöver systematisk undervisning i såväl avkodning och ordkunskap som läsförståelse.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.