Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar vars föräldrar har låg social position löper större risk att drabbas av depression. Det visar en avhandling av Therese Wirback.

Therese Wirback
Therese Wirback

Född 1978
Bor i Norrtälje

Disputerade 2018-11-30
vid Karolinska Institutet


AVHANDLING
Depression among adolescents and young adults. Social and gender differences

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det är en lång resa som började med mitt intresse för mat, näringslära och hälsa. En kollega på Karolinska institutet började prata om sociala skillnader i hälsa och det lät spännande. Mitt intresse växte och jag började snöa in på sociala skillnader när det gäller depression.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag undersöker om ungdomar med låg social position i barndomen har större risk för depression än de med hög social position, och hur unga män som drabbas av depression upplever den.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Föräldrarnas inkomst och utbildningsnivå påverkar med andra ord risken att drabbas av depression i unga år. Ungdomar med utlandsfödda föräldrar har en lägre risk för att få en depressionsdiagnos men det finns inga skillnader i självrapporterade symptom på depression mellan de med utlands-respektive svenskfödda föräldrar. För de ungdomar som har depression innebär en låg social position också högre risk för psykisk samsjuklighet, till exempel drogproblematik.

– De unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp. Processen kan underlättas, eller försvåras, av vilka personer man har i sin omgivning. De unga män jag intervjuat beskrev att det var betydelsefullt hur föräldrar och kompisar såg på deras situation.

Vad överraskade dig?

– Mina resultat är i linje med tidigare forskning som visar att det finns sociala skillnader i hälsa. Men det var intressant att se att detta också gäller för depression bland ungdomar i Sverige. Jag blev också tagen av berättelserna jag fick höra, och hur skolor och vården agerat. De unga männen kände att de blev annorlunda behandlade just för att de är män. Att de ibland inte blev tagna på allvar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, vårdpersonal och de som drabbas. Vi har folkhälsomål som går ut på att minska ojämlikheten och som professionell behöver man tänka på det finns sociala skillnader samt att man behöver ta unga mäns berättelser på allvar och inte bara vifta bort dem som tonårsproblem.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2019-02-04 09:09 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-02-12 14:58 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Gaming och psykisk hälsa hos unga i Sverige undersöks

Gaming är idag en vanlig fritidsaktivitet hos många ungdomar och är sedan sommaren år 2018 klassad som så pass problematisk att den finns som en diagnos, gaming disorder. Forskare på Högskolan Väst hoppas att resultaten från en ny studie ska bidra till att förebygga psykisk ohälsa som är relaterad till gaming.

”Begåvade människor gör dumma saker”

Folk lägger en stor del av sin arbetstid på kvalitetssäkring, varumärkesarbete och på att utarbeta strategier. Lundaforskaren Mats Alvesson bedriver ett korståg mot dagens klyschor och tomma reformer i administration och ledarskap. ”Samtidigt som vi lever i ett kunskapssamhälle verkar vi också i ett fördumningssamhälle.”