Dela:

Förskollärare värjer sig mot bedömning

I förskolan bedöms barnens sociala förmågor snarare än deras lärande. Det visar Eva M Johansson som forskat om vilka bedömningspraktiker som uppstår i förskolan.

Eva M Johansson
Eva M Johansson

Född 1957
Bor i Trollhättan

Disputerade 2016-11-11
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Det motsägelsefulla bedömningsuppdraget. En etnografisk studie om bedömning i förskolekontext

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar som lärare på lärarutbildningen men har tidigare jobbat både som förskollärare och specialpedagog. I den nya läroplanen för förskolan betonas lärandet, dokumentationen av den samt kvalitetsgranskning i verksamheten. Däremot finns inga specifika mål för barnen inom förskolan. Jag ville ta reda på hur förskolan arbetar i praktiken med de här frågorna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om de bedömningspraktiker som formas i förskolan utifrån statlig styrning och läroplanens skrivning om dokumentation av barnens lärande och utveckling. Jag har gjort observationer på två olika förskolor under två respektive en termin. Den ena förskolan är placerad i ett socialt utsatt område medan den andra ligger i ett område som beskrivs som privilegierat. Jag har utöver observationer även intervjuat pedagogerna och spelat in samtal dem emellan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Förskollärarna uppfyller kraven på dokumentation kring barnens utveckling men fokus i skrivningarna ligger mer på form än innehåll. Det konkreta lärandet som exempelvis matematiska, språkliga eller motoriska färdigheter syns sällan i dokumentationen. I stället är det barnens sociala förmågor som framträder.  I de fall lärandet tas upp är det i mer generella termer som att ”NN har lätt för att lära”. Men man berättar inte vad barnet har lätt för eller kan utveckla. Förskollärarna själva motiverar detta med att  ”vi ska ju inte bedöma barnen”. Samtidigt värnar ju förskollärarkåren rent generellt, lärandet i förskolan, inte minst för att detta också höjer yrkets status. Många förskollärare tycks värja sig mot själva ordet ”bedömning”. ”Vi vill inte döma”, var en vanlig kommentar.

– Ett annat resultat är att förskolan i det mer socialt utsatta området fokuserade mer på barnens enskilda beteende, språkförmåga och sociala förmågor. Förskolan i det mer privilegierade området la mer vikt vid barnens kommunikativa utveckling, kreativitet och delaktighet. Här ser jag en risk att förskolebarnen i det mer socialt utsatta området ges sämre förutsättningar att utveckla sin förmåga att fantisera och förhandla.

Vad överraskade dig?

– Jag trodde att det dokumentationen skulle handla mer om barnens lärande. Senare års debatt om förskolan ha handlat väldigt mycket om vikten av lärande, vilket också har lyfts fram i läroplanen. Ämnet är oerhört angeläget eftersom syftet är att så tidigt som möjligt fånga upp barn som riskerar att få det svårt längre fram.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de kan stimulera till diskussioner bland verksamma förskollärare om vilka förmågor som barnen är betjänta av att förskolan dokumenterar och tittar på.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2016-11-14 10:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2016-11-29 16:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Demokrati för de yngsta kräver tid och kunskap

Marina Lundkvist har forskat om hur demokratiska värden kommer till uttryck i förskolan i Svenskfinland. "Att ta tillvara på barns funderingar kring demokratiska frågor kräver både tid och kunskap hos förskolläraren," säger hon.

Enkla medel skapar avancerad fysikkunskap hos förskolebarn

Vad händer när fysik blir lärområde i förskolan? Jonna Larsson har utforskat frågan i sin avhandling som visar att enkla aktiviteter kan ge förskolebarn avancerad förståelse för fysik.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Snabba barn får mest plats i konstruktionsaktiviteter på förskolan

Kvicka och initiativrika barn får mest plats när det byggs och konstrueras på förskolan. Det visar Johan Boström som har undersökt konstruktionsaktiviteter i relation till teknik och genus.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Kulturell mångfald som resurs i elevers lärande

Det tar tid för lärare att förstå hur de kan använda elevers flerspråkighet och kulturella mångfald som resurs i lärande. Den slutsatsen drar Manuela Lupsa i sin avhandling om hur lärare omsätter nya kunskaper i sin undervisning.

Olika möjligheter för lärande i naturvetenskap i förskolan

Olika handlingar formar undervisningen i förskolan i olika riktning, vilket också påverkar vilka möjligheter till lärande som skapas för barnen. Det visar Elin Eriksson i sin avhandling om undervisning som tar stöd av förproducerat material.

Utmaningar i lärares arbete med barns skolövergångar 

Lärarnas arbete med övergångar är en komplex process, visar Therese Weléns avhandling. Tydligt är också att övergången för barn i behov av särskilt stöd kan bli utmanande, framför allt i övergången mellan förskola och förskoleklass.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer