Sociala medier utmanar studenters olika roller

På sociala medier blandas våra olika roller – som student, privat och professionell. En inte helt okomplicerad balansakt, konstaterar Pernilla Josefsson som forskat om hur studenter förhåller sig till sociala medier i lärmiljön.

Pernilla Josefsson

Född 1980
Bor i Solna

Disputerade 2018-01-09
vid Kungliga tekniska högskolan, KTH


AVHANDLING
Higher education meets private use of social media technologies - an explorative study of students´ use

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag arbetar sedan år 2005 som högskole- och universitetslärare och har i mitt yrke sett hur sociala medier tar alltmer plats i kommunikationen, både mellan studenter samt mellan student och lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat hur studenter i högre utbildning upplever och förhåller sig till sociala medier när de integreras i lärmiljön. Avhandlingens fokus är studenternas användning, erfarenhet och attityder till sociala medier. Mer specifikt, en social nätverkstjänst (Facebook), en publikt redigerbar webbplats (Wikipedia), samt en mikroblogg (Twitter). Jag har även belyst lärarnas incitament för inkludering av sociala medier. Materialet baseras bland annat på nätverksanalys samt intervjuer med cirka 500 studenter vid flera universitet och högskolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I sociala medier ökar synligheten av rollerna som student, privat och professionell. Att parera mellan dem är inte alltid helt okomplicerat. Ett exempel är att det kan kännas obekvämt som student att ställa frågor online just för att det i förlängningen kan påverka den professionella rollen. Ett annat exempel handlar om studenternas oro för att läraren ska betygsätta deras insats utifrån information som ligger bortom lärandemålen. Här handlar det om oro för att den privata rollen ska blandas ihop med rollen som student. Både studenter och lärare vittnar om hur de på sociala medier  försöker balansera mellan sina olika roller. På individnivå hanterar studenter och lärare det här väldigt olika, en lärare använder exempelvis olika webbläsare för att särskilja sina roller.

– Resultaten visar att i miljöer där hierarkier finns representerade, som i skolan, är det viktigt att förstå hur individen förhåller sig till självpresentation, tekniska begränsningar och roller. När sociala medier inkluderas i icke-privata kontexter bör det därför finnas ett klart mål och en tydlig strategi för det. På skolledningsnivå finns det därför goda skäl att fundera över hur sociala medier ska användas – till vilka funktioner och användningsområden.

Vad överraskade dig?

– Att studenterna är så tydligt inriktade på karriär och därför väldigt måna om sin professionella roll på sociala medier. Men det här innebär också att de stundom begränsar sig själva i sin studentroll.

Vem har nytta av dina resultat?

– I första hand beslutsfattare, lärare, fakulteter och pedagogiska utvecklare. Men även de som vill forska vidare inom fältet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-03-06 13:35 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-03-22 11:32 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Specialpedagogik – aktuell forskning och praktiska metoder

Vår årliga specialpedagogiska konferens arrangeras i Stockholm 26-27 april och i Göteborg 3-4 maj! Konferensen berör bl.a. språkstörning, kognition och lärande, matematiksvårigheter, motivation och interkulturella möten. Som tidigare år satsar vi på en blandning av forskning och praktiknära föreläsningar av kompetenta talare, välkommen!

Slöjd, 7-8 maj i Stockholm

Skolportens årliga konferens för dig som är slöjdlärare är tillbaka! Med avstamp i såväl forskning som praktik belyser vi flera olika utmaningar i slöjdlärarens arbete. Ta del av två intressanta dagar som ger dig inspiration och fördjupad kunskap om slöjdens möjligheter!

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Svårt att förändra undervisningen i matematik

Trots höga ambitioner att förändra undervisningen fastnar lärare i matematikens traditionella uppgiftsdiskurs. Det visar Ann-Sofi Röj-Lindberg som forskat om matematiklärare som söker nya arbetssätt.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Digitaliseringsprojekt i Sverige, Norge och Danmark utvecklade undervisningen

I sin avhandling har Sara Willermark studerat ett treårigt nordiskt EU-projekt om undervisning över nationsgränser med stöd av digital teknik. Resultaten visar att lärarna stärktes i sin profession trots många utmaningar.

SNI i undervisningen kräver tydliga strategier hos lärare

Lärare ställs inför stora utmaningar när samhällsfrågor med naturvetenskapligt innehåll, SNI, förs in i klassrummet. Framför allt när det gäller att förhålla sig till såväl ämnesplan som vikten av fria diskussioner, visar Ulrika Bossér.

Utbildning i entreprenörskap kräver tid för reflektion

Lärandeprocessen hos studenter i entreprenörskap utvecklas bättre när det reflektiva tänkandet stimuleras. Det visar Gustav Hägg som i sin avhandling problematiserar entreprenörskapsutbildningar som ofta är aktionsorienterade.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Ingen tid för elever att öva i ämnet idrott och hälsa

I idrott och hälsa gäller det att prestera här och nu. Ämnet ger ingen tid att öva och träna på färdigheter, visar Madeleine Wiker som forskat om elevers upplevelser av idrott och hälsa i skolan.

Personliga erfarenheter påverkar lärares arbete med serier i undervisningen

Vad händer när lärare sätter serier i händerna på elever i olika åldrar? Lars Wallner har utforskat frågan och funnit att lärare använder sin egen erfarenhet av att läsa serier som barn för att bedöma om materialet är användbart eller inte i deras klasser.

Så bör begåvade elever undervisas i matematik

Attila Szabo har undersökt hur begåvade elever bör undervisas i matematik. "Det finns ingen given metod som passar alla. Men nivågrupperad undervisning och undervisning utanför klassrummet kan vara en väg att gå", säger han.

Heterosexualitet självklar norm i språkundervisningen

Heteronormen är stark och en given referensram som gör att undervisningen flyter på. Det konstaterar Angelica Simonsson som forskat om hur normer om sexualitet och genus skapas och återskapas i språkundervisning på högstadiet.

Konferenser
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: En skola på vetenskaplig grund?
  Nytt nr av Skolporten ute 4 april!

Tema: En skola på vetenskaplig grund?

Det är lättare sagt än gjort när akademi och praktik ska samverka för forskningsbaserad undervisning. Dessutom: Stor forskningsbilaga!

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Forskning om skolutveckling blev mest lästa avhandling 2017

En forskningsbaserad strategi är ingen garanti för att skolutveckling sker. Egna initiativ, till och med konflikter kan vara det som aktiverar processer, konstaterar Katharina Jacobsson, som skrivit 2017 års mest lästa avhandling på Skolporten.se.

10 mest lästa avhandlingarna 2017

Här hittar du de 10 mest lästa avhandlingarna 2017. Sammanställningen är gjord av Skolportens redaktion.

”Foreldre bør tørre å la barna dra på egne oppdagelsesferder”

Er foreldre så redde for at barna skal skade seg, at vi hindrer barna i å utforske naturen på egne premisser? ”Barn er ikke dumdristige, bare nysgjerrige”, sier en høgskolelektor som forsker på barn i naturen.

Rektors lektionsbesök tillfälle till pedagogisk reflektion

På Ferlinskolan i Filipstad får alla lärare besök av rektor i klassrummet åtföljt av ett uppföljande samtal som ger tillfälle till att gemensamt reflektera kring undervisningen. ”Jag prioriterar lektionsbesöken och förbereder varje läsår med att reservera tid två gånger i veckan i kalendern, sedan fyller jag på med annat”, säger Gun Palmqvist, skolans rektor.

Magnus Hultén: Pedagogik och politik

Aldrig har tron på att rätt kunskapssyn och tydliga kunskapskrav ska lösa skolans problem varit så stor som nu. Detta när mycket tyder på att roten till skolans kunskapsproblem ligger i dylika politiska strävanden. När ska vi lära av historien?