Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

Mat, hälsa, träning och dieter är vanliga ämnen i det sociala medieflödet bland ungdomar, visar Christopher Holmberg. Att föra in källkritik även i hem- och konsumentkunskapen, är därför viktigt, menar han.

Christopher Holmberg
Christopher Holmberg

Född 1984
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-05-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Food, body weight, and health among adolescents in the digital age: An explorative study from a health promotion perspective

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Inom ämnet kostvetenskap som jag forskat om, finns väldigt få studier om vilken roll sociala medier har relation till ungas syn på kost, vikt och hälsa. Det är lite märkligt eftersom 90 procent av dagens ungdomar uppger att de använder sociala medier. Det finns en stor vardagsförståelse kring sociala mediers påverkan på ungas liv men liten forskningsförståelse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ungdomar använder sociala medier i relation till frågor om hälsa, vikt, träning och kost. Den första studien fokuserar på hur ungdomar kommunicerar med bild och text på Instagram, en bild- och videobaserad app. Jag har undersökt vilken typ av bilder, på vad för slags mat och i vilket syfte unga lägger ut bilder på mat.

– I den andra studien har jag intervjuat 20 ungdomar mellan 13-16 år som behandlas för fetma inom öppenvården, om hur de använder sociala medier och internet i frågor som handlar om vikt och hälsa. Vi undersökte även hur ungdomarna upplevde det att presentera sig själva på sociala medier.

– Den tredje studien är en del av ett större forskningsprojekt om en hälsofrämjande intervention som pågick i en klass från årskurs 7 till 9. Här har jag undersökt hur sociala medier kan användas som verktyg i hälsointerventioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av huvudfynden är att de bilder som ungdomar sprider på sociala medier är ren och skär reklam för produkter. På många bilder på mat som unga lägger upp framgår producenten tydligt, vilket också är meningen. Merparten av bilderna visar onyttig mat som läsk, godis och bakverk. Positivt är att sociala medier utgör en stor inspirationskälla för såväl matlagning som träning och allmänna hälsofrågor. Många unga vittnar om hur de hittar recept, lagar och sedan sprider resultaten vidare genom sociala medier. Andra följer bloggar med träningsprogram, dieter eller allmänna hälsotips.

– I mina intervjuer med ungdomar som behandlas för fetma framkom tydligt att många söker information om mat, hälsa och viktnedgång på nätet och sociala medier, just för här kan de hitta ett forum som de känner sig hemma i, både vad gäller nivå, tilltal och form – film, bilder eller text.

– Vad gäller hälsointerventionen i skolan upplevde både elever och lärare att sociala medier är ett användbart verktyg för att både hålla ihop och hålla igång projektet.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att ungdomar använder sociala medier till allt från att sprida matbilder, inspireras att laga mat till informationssökning om mat, kost, träning, dieter. Utifrån ett skolperspektiv menar jag att källkritik är ett högst relevant även i ämnet hem- och konsumentkunskap. Källkritik är idag självklart i många andra ämnen, men inte lika ofta inom just hem- och konsumentkunskap.

Vad överraskade dig?

– Att de ungdomar med fetma som jag träffade var så öppna och villiga att prata om sin situation och hur de använde sociala medier för att få ordning på sin vikt. Jag insåg att många av unga med fetma har ett stort behov av att prata om sin vikt utifrån sitt eget perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Vården i första hand. För skolan tänker jag att resultaten kan bidra till ökad kunskap om hur sociala medier kan användas i undervisning, kanske genom att ställa enkla frågor om vilka sidor som eleverna besöker och i så fall varför.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-15 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-16 09:49 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Vi satsar på moderna språk!

Under höstterminen 2018 arrangerar vi nu fortbildningsdagar för dig som undervisar i spanska, tyska eller franska! Som språklärare står du inför utmaningen att skapa en verklighetsförankrad och varierad undervisning som ska motivera elevgruppen och bibehålla intresset för språket. Ta del av föreläsningar om bl.a. digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Välkommen!

Elevhälsa, 19-20 sept i Stockholm

Ledord i arbetet med en fungerande elevhälsa är salutogent förhållningssätt med tvärprofessionella team. Men hur får man det att fungera i praktiken? Vilka är framgångsfaktorerna när man ska utveckla sitt elevhälsoarbete och arbeta hälsofrämjande

Processdrama får elever att agera annorlunda

Att använda processdrama i undervisningen innebär ett kollektivt byggande av innehåll. Det är roligt samtidigt som eleverna lär sig, visar Eva Hallgren i sin avhandling.

Frustration över att inte kunna inkludera elever med beteendeproblem

Lärare känner sig ofta frustrerade över att inte kunna inkludera elever med beteendepropblem. Men problemen tillskrivs ändå eleverna, konstaterar Ulrika Gidlund i sin avhandling.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Lärare saknar kunskap om användning av digitala skrivtavlor

Många lärare saknar kunskap om hur digitala skrivtavlor kan användas i undervisningen. Det är förvånande att skolhuvudmän investerar stora summor i digital teknik utan att veta hur den ska användas, konstaterar forskaren Tor Ahlbäck.

Juridiska processer förväntas lösa skolans problem

Judit Novak har forskat om Skolinspektionen och kontrollen av skolväsendet. Resultaten visar att juridiska processer tar allt större plats i skolan och att fokus riktas alltmer på lagefterlevnad än pedagogiska frågor.

Fossiler hjälper elever förstå långa tidsperspektiv

Elisabeth Einarsson har utöver sin forskning om Kritaperioden för 80 miljoner år sedan, tagit fram ett skolmaterial för hjälpa elever att förstå långa tidsperspektiv  

Unga som skadar sig själva saknar trygga vuxenrelationer

Unga som skadar sig själva saknar ofta trygga vuxenrelationer. Inger Ekman har utforskat ungdomars egna berättelser om självskadande handlingar. I 40 procent av berättelserna lyfts problem i skolan som främsta orsaken till att de mår dåligt.

Elevers upplevelser av segregation och utanförskap hinder för lärande

Låg måluppfyllelse i matematik hos elever med utländsk bakgrund beror främst på upplevelse av utanförskap snarare än språkförbistring. Det visar Petra Svensson Källbergs avhandling.

Val av gymnasieskola speglar segregation

Flickor väljer gymnasieskola utifrån känsla av tillhörighet, snarare än program eller betyg. Skolvalet både speglar och förstärker segregation, menar Johanna Sixtensson som forskat om unga tjejers vardagsliv.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Viktigt med helhetssyn för pedagogisk utveckling

Den egna undervisningsmiljön är en viktig faktor för lärares pedagogiska utveckling. Det menar Clarie Englund som forskat om lärare som arbetar på ett nätbaserat farmaciprogram.

Heterogen elevgrupp i modersmålsundervisningen

Bör styrdokumenten för modersmålsundervisning ses över? Den frågan ställer Amanda Walldoff, vars avhandling visar att det finns elever som inte kan skriva på arabiska, trots flera år med modersmålsundervisning.

Arbete mot extremism krockar med skolans demokratiuppdrag

Samhällets riktlinjer till lärare för att stoppa våldsbejakande extremism krockar inte bara med skolans demokratiuppdrag, de riskerar att också verka kontraproduktivt. Det varnar Christer Mattsson för i sin avhandling.

Yrkesutbildade migranter får lika lätt jobb

Utrikesfödda med en yrkesutbildning är lika matchade på arbetsmarknaden som svenskfödda. Inge Dahlstedt har utforskat utbildningens roll för migranter och deras barn på den svenska arbetsmarknaden.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Valet 2018
  Nytt nr av Skolporten ute 16 maj!

Tema: Valet 2018

Forskarna om vilka som är de viktigaste skolpolitiska frågorna inför valet 2018. Dessutom: Stor intervju med Peyman Vahedi, om att driva förändring – och att inte vara i vägen som rektor.

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Engagerade vuxna ökar små barns inlevelseförmåga

För att människor ska fungera socialt är det viktigt att kunna förstå andras perspektiv. Forskare är oeniga om när barn utvecklar den inlevelseförmågan. Många anser att det sker först i fyraårsåldern, men forskning vid Lunds universitet visar att barn kan visa denna förmåga tidigare – om de upplever situationerna tillsammans med engagerade vuxna.

Vad lär sig eleverna av din undervisning?

Mei Kuin Lais forskning visar att elever inte alltid lär sig vad läraren tänkt av undervisningen. Hon betonar vikten av att samla in och studera data från det egna klassrummet för att undersöka vad eleverna de facto lär sig.

Why teens should understand their own brains (and why their teachers should, too!)

Human brains are still developing throughout our teenage and early adult years. Knowing more about the way they work can teach us about how schools can work, too.

Förskolebarn löser problem med matematiska handlingar i legoleken

Problemlösning är en viktig matematisk aktivitet som barnen utför i legoleken och en förutsättning för matematisk utveckling. För att barn ska ges bästa möjliga förutsättningar att utveckla denna matematiska aktivitet behövs det matematisk kompetent förskolepersonal som är närvarande och deltagande i barns lekaktiviteter som kan stötta och utveckla barns problemlösande, menar Anders Albinsson, LiU.

6 tips for picking the right projection tech

Choosing interactive projection technology is an important decision that can affect students’ learning environment and their collaborative activities, writes Chad Lewis, director of technology at Tampa Preparatory School. Lewis explains how his school used a six-question criterion to evaluate projection technology, considering both compatibility and student needs.