Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

Mat, hälsa, träning och dieter är vanliga ämnen i det sociala medieflödet bland ungdomar, visar Christopher Holmberg. Att föra in källkritik även i hem- och konsumentkunskapen, är därför viktigt, menar han.

Christopher Holmberg
Christopher Holmberg

Född 1984
Bor i Göteborg

Disputerade 2018-05-09
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Food, body weight, and health among adolescents in the digital age: An explorative study from a health promotion perspective

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Inom ämnet kostvetenskap som jag forskat om, finns väldigt få studier om vilken roll sociala medier har relation till ungas syn på kost, vikt och hälsa. Det är lite märkligt eftersom 90 procent av dagens ungdomar uppger att de använder sociala medier. Det finns en stor vardagsförståelse kring sociala mediers påverkan på ungas liv men liten forskningsförståelse.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur ungdomar använder sociala medier i relation till frågor om hälsa, vikt, träning och kost. Den första studien fokuserar på hur ungdomar kommunicerar med bild och text på Instagram, en bild- och videobaserad app. Jag har undersökt vilken typ av bilder, på vad för slags mat och i vilket syfte unga lägger ut bilder på mat.

– I den andra studien har jag intervjuat 20 ungdomar mellan 13-16 år som behandlas för fetma inom öppenvården, om hur de använder sociala medier och internet i frågor som handlar om vikt och hälsa. Vi undersökte även hur ungdomarna upplevde det att presentera sig själva på sociala medier.

– Den tredje studien är en del av ett större forskningsprojekt om en hälsofrämjande intervention som pågick i en klass från årskurs 7 till 9. Här har jag undersökt hur sociala medier kan användas som verktyg i hälsointerventioner.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett av huvudfynden är att de bilder som ungdomar sprider på sociala medier är ren och skär reklam för produkter. På många bilder på mat som unga lägger upp framgår producenten tydligt, vilket också är meningen. Merparten av bilderna visar onyttig mat som läsk, godis och bakverk. Positivt är att sociala medier utgör en stor inspirationskälla för såväl matlagning som träning och allmänna hälsofrågor. Många unga vittnar om hur de hittar recept, lagar och sedan sprider resultaten vidare genom sociala medier. Andra följer bloggar med träningsprogram, dieter eller allmänna hälsotips.

– I mina intervjuer med ungdomar som behandlas för fetma framkom tydligt att många söker information om mat, hälsa och viktnedgång på nätet och sociala medier, just för här kan de hitta ett forum som de känner sig hemma i, både vad gäller nivå, tilltal och form – film, bilder eller text.

– Vad gäller hälsointerventionen i skolan upplevde både elever och lärare att sociala medier är ett användbart verktyg för att både hålla ihop och hålla igång projektet.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att ungdomar använder sociala medier till allt från att sprida matbilder, inspireras att laga mat till informationssökning om mat, kost, träning, dieter. Utifrån ett skolperspektiv menar jag att källkritik är ett högst relevant även i ämnet hem- och konsumentkunskap. Källkritik är idag självklart i många andra ämnen, men inte lika ofta inom just hem- och konsumentkunskap.

Vad överraskade dig?

– Att de ungdomar med fetma som jag träffade var så öppna och villiga att prata om sin situation och hur de använde sociala medier för att få ordning på sin vikt. Jag insåg att många av unga med fetma har ett stort behov av att prata om sin vikt utifrån sitt eget perspektiv.

Vem har nytta av dina resultat?

– Vården i första hand. För skolan tänker jag att resultaten kan bidra till ökad kunskap om hur sociala medier kan användas i undervisning, kanske genom att ställa enkla frågor om vilka sidor som eleverna besöker och i så fall varför.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2018-05-15 11:06 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2018-05-16 09:49 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Ny forskning: Surfplattor minskar kreativiteten på förskolan

Digitala verktyg ingår i läroplanen för förskolebarn, redan från ett års ålder. Nu visar svensk forskning att småbarnens lek med surfplattor ser helt annorlunda ut än annan lek.

Långsiktig samverkan för att utveckla undervisningen

De senaste åren har kombinerade forsknings- och utvecklingsinsatser fått allt större uppmärksamhet inom det pedagogiska och didaktiska fältet. Ny forskning från Karlstads universitet visar att stöd till lärare i form av lektionsobservationer och återkoppling utifrån forskningsbaserade kriterier kan ha stor betydelse för lärarnas långsiktiga utveckling av undervisningen.

Stötta eller inte? Det är frågan i ett nytt forskningsprojekt kring språkutveckling i förskolan

Räcker det att barn befinner sig i en stimulerande miljö där man pratar och läser, eller kan ett än mer strukturerat stöd i förskolan ge bättre effekt på språkutvecklingen? Det hoppas forskningsledaren Peter Andersson Lilja få svar på i forskningsprojektet som nu startar på Högskolan i Borås.

Forskaren: Det behövs en helhetssyn på eleven

Rektorn är avgörande för fritidslärarnas möjligheter att arbeta med anpassningar på fritidshemmet. Det säger pedagogikforskaren Marina Wernholm. ”Det behövs tid för samverkan mellan klasslärare och lärare i fritidshem för att få en helhetssyn på eleven”.

New riveting reports on neuroscience, dyslexia, and reading

Recent articles are shining light on the ”herculean job” that teachers do to build the circuits in students’ brains to help them learn to read and how delays in diagnosing dyslexia also delay needed interventions to help make those connections in the brain, writes J. Richard Gentry, an author and literacy expert.