Goda lärarrelationer kan motverka skolk

Kamratuppmuntran ökar risken för stök under lektionerna, visar Olof Reichenbergs forskning. Han konstaterar också att skolk påverkar skolresultaten negativt men att elever med en god relation till lärare skolkar mindre oberoende av social bakgrund.

Olof Reichenberg
Olof Reichenberg

Född 1984
Bor i Göteborg

Disputerade 2017-05-12
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
A Mechanism Approach to the Sociology of Teachers’ and Students’ Actions: Teaching Practice, Student Disengagement and Instructional Materials

Varför blev du intresserad av ämnet?

– I många klassrum sitter eleverna inte still, de kastar saker eller kommer för sent. Jag ville veta varför de gör så. Eftersom jag har en bakgrund som gymnasielärare i samhällskunskap tänkte jag att elevernas beteende kunde förklaras utifrån sociologiska faktorer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingens bakgrund är att utbildningssociologer har fokuserat på sambandet mellan sociala bakgrundsfaktorer, till exempel socioekonomisk status och etnicitet, och skolresultat. Vi vet följaktligen mycket om sambandet, men mindre om varför det förhåller sig så. Jag argumenterar för att fler studier behövs om vad som pågår i klassrummet för att kunna förklara sambandet mellan bakgrundsfaktorer och skolresultat.

– Avhandlingen studerar mekanismerna bakom lärare och elevers handlande i klassrummet. Begreppet handlande syftar på vad lärare och elever gör. Exempel på handlingar som jag studerar är hur lärare undervisar, till exempel katederundervisning, individuellt arbete eller grupparbete, och vilka läromedel de använder, exempelvis lärobok eller datorer. Elevhandlingarna jag studerar är stök, skolk och sena ankomster. Med begreppet mekanismer avser jag processerna som leder fram till lärares och elevers handlande.

– Dataunderlaget består av två delar. Första delen är videoinspelningar från lektioner som bearbetats statistiskt. Där tittar jag på hur mycket tid som läggs på individuellt arbete eller hur lång tid elever som stökar upptar. Andra delen är sekundäranalyser av PISA där jag fokuserar på sambandet mellan elevers sociala bakgrund och skolk, sena ankomster och ansträngning samt relationen till lärare. Vidare undersöker jag vilka konsekvenser ansträngning och skolk får för elevers matematikresultat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– För det första att kamratuppmuntran ökar risken för stök under lektionerna. För det andra att undervisningen och läromedelsanvändningen skiljer sig åt mellan olika skolämnen. För det tredje att skolk har negativa konsekvenser medan ansträngning har positiva konsekvenser för matematikresultaten. Ansträngning och skolk skiljer sig emellertid mellan första- och andragenerationens invandrarelever.

Vad överraskade dig?

– För det första, att elever med en god relation till lärare skolkar mindre i genomsnitt oberoende av social bakgrund.

– För det andra, att invandrarelever anstränger sig mer i skolan i genomsnitt. Å andra sidan undermineras deras ansträngningar av att de också i genomsnitt rapporterar mer skolk och sena ankomster. Ansträngningar höjer matematikresultat, medan skolk och sena ankomster drar ner matematikpoängen, det vill säga, de balanserar ut varandra.

Vem har nytta av dina resultat?

– Mina resultat riktar sig till lärare och beslutsfattare. Lärare kan å ena sidan få bekräftelse för att stök beror på sociala faktorer. Å andra sidan kan lärare få bekräftelse på att relationsarbete är en viktig del av arbetet. Beslutsfattare kan få bekräftelse på skolämnets betydelse för lärares arbete, betydelsen av att lärare får utbildning i relationsarbete samt betydelsen av invandrarelevers ansträngningar. Här finns mycket att ta vara på om man vill minska skolk och stök och höja matematikresultaten.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-06-12 10:30 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-06-13 12:04 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Rektorer har olika syn på polisanmälningar

Många polisanmälningar mot barn under 15 år görs av skolor. Anne-Lie Vainiks studie visar att rektorer har mycket olika syn på varför och när skolan ska göra en polisanmälan.

Skolan viktig för många nyanlända

Susanne Duek har forskat om nyanlända barn med fokus på deras litteracitetspraktiker. Ett av resultaten är att relationen mellan skolan och hemmets läsande och skrivande behöver problematiseras och nyanseras.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer