Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Socialt kapital som tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är en grundbult för ungas välmående. Det visar Mikael Ahlborg som undersökt skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga.

Mikael Ahlborg
Mikael Ahlborg

Född 1985
Bor i Lerum

Disputerade 2022-03-04
vid Högskolan i Halmstad


AVHANDLING
Social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år, även innan jag blev sjuksköterska, med barn och unga med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Min upplevelse var att en relativt stor andel av dem jag mötte led av psykisk ohälsa i olika grad, från vardagsångest till svårare ångestproblematik eller depressiva tankar. Intresset väcktes för att jag ville undersöka hur vi bättre kan bemöta och hjälpa den här gruppen av barn och unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om subjektiv socioekonomisk status och socialt kapital kan synliggöra skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga. Subjektiv socioekonomisk status handlar här om ungdomars syn på sin egen situation och socialt kapital om resurser i sociala relationer, exempelvis tillit, trygghet, samhörighet och känslomässigt stöd. Avhandlingen bygger dels på data från Folkhälsomyndigheten, dels på intervjuer med 23 ungdomar i åldern 11-15, både tjejer och killar med olika bakgrund. I intervjuerna har ungdomarna fått berätta om vilka sociala relationer inom bland annat familj, vänner och skola de tycker är viktiga för att må bra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en tydlig korrelation mellan unga med lågt socialt kapital och förekomsten av psykiska besvär samt lågt välbefinnande. Det innebär att ungas sociala kapital kan vara ett bra sätt att identifiera barn och ungdomar som är sårbara och kan behöva stöd. Överlag visar studien att familj och skola spelar större roll bland de yngre och att vänners betydelse ökar i takt med åldern. Resultaten visar att problem i hemmet ofta innebär problem även i skolan, särskilt bland yngre elever. Hos de äldre ungdomarna verkar en jobbig familje- och skolsituation ibland uppvägas av goda kompisrelationer.

– I intervjuerna beskrev ungdomarna tre olika saker som har stor betydelse för deras välmående. De belyste framför allt relationer som rymmer vad ungdomarna själva benämnde ”safe-space”, alltså trygga relationer där de kan prata om vad som helst, som bygger på ömsesidig öppenhet, tillit och villkorslöshet. De här relationerna kan finnas inom familjen, med vänner eller andra vuxna som exempelvis lärare, kurator eller idrottstränare.

– En annan viktig faktor för välmående enligt ungdomarna själva är samhörighet med andra, inom familj och bland vänner. Här spelar det inte så stor roll vad man gör, känslan av just samhörighet kan vara stark med en bästa kompis även om man bara sitter bredvid varandra och tittar på sin respektive mobiltelefon. Samhörighet via onlinespel, gemensamma intressen och hobbies beskrevs mer av de yngre ungdomarna medan de äldre nämnde åsikter, värderingar och sociala medier i större utsträckning.

– Tydligt är också att barn och unga vill ha en känsla av kontroll för att må bra. Det här sa de inte uttryckligen men många av de intervjuade pratade positivt om regler och struktur både i skolan och hemma, som bestämd tid för när de skulle komma hem eller en fast vecko- och månadspeng. Det ungdomarna beskrev tolkades i studien som att förutsägbarhet i relationerna var en resurs som hjälpte ungdomarna känna kontroll över sin situation och fick dem att må bättre. Avhandlingen rymmer även en litteraturöversikt om hur socialt kapital kan mätas. Resultaten visar att de instrument som finns i dagsläget inte riktigt fångar bredden i vad socialt kapital är för ungdomar och jag menar att nya instrument behöver utvecklas tillsammans med ungdomar.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av ungdomarnas insikt och förmåga att prata om vad som var viktigt och värdefullt för dem för att må bra. Men också hur de aktivt försökte skapa en form av kontroll kring sina sociala relationer. I intervjuerna framkom att många anpassar sig till olika kompisgrupper, genom att förändra sitt beteende beroende på vem man umgås med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som arbetar med barn och ungdomar kan ha det. Mina resultat belyser vikten av trygga relationer och där kan alla vi vuxna hjälpas åt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:58 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-09-20 14:25 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande 

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Gruppdiskussioner kan öka lärandet 

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
5 mest lästa på FoU
Att börja på förskola – hur går introduktionen egentligen till?

När barnen för första gången ska lämna hemmiljön och skolas in på förskola är introduktionen mycket viktig. Detta betonas i förskolans läroplan men där står inget om vad en god introduktion är eller hur den bör gå till. Nu har forskare gjort en stor undersökning med förskolepersonal och har därmed fått en god bild över hur det ser ut i praktiken.

Finländska daghemsbarn får lyssna på högläsning oftare än sina nordiska grannar

Nordiska daghemsbarn får ofta lyssna på sagor men kunde få fler möjligheter att experimentera med skriftspråket. Det visar en studie utförd av forskare vid bland annat Åbo Akademi bland nordiska lärare inom småbarnspedagogik som också tyder på att tidiga läs- och skrivaktiviteter oftast är oplanerade och att sättet lärarna ordnar högläsning på skiljer sig mellan länderna.

Ett öppet klassrumsklimat är viktigt för elevers demokratilärande

Ett öppet klassrumsklimat där elever bjuds in att fråga, diskutera och komma med synpunkter på ämnesinnehållet är det i särklass viktigaste för att skapa förutsättningar för demokratilärande – oavsett skolämne. Det säger forskare som var med och tog fram Skolforskningsinstitutets forskningssammanställning.

Sjuklig fetma bland barn ökade under pandemin

Allt fler fyraåringar är överviktiga och den sjukliga fetman, obesitas, ökar mest. Det visar en stor studie som undersökt barns hälsodata under pandemiåret 2020.

Snårig väg till jobb för nyanlända lärare

Snabbspåret för lärare är långt ifrån en rak väg till undervisning i ett klassrum. Det upplever lärare som kommit till Sverige och vill börja jobba.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Förskolans arbetsmiljö
  Skolportens magasin nr 1/2023

TEMA: Förskolans arbetsmiljö

Tema: Stora barngrupper och brist på utbildade förskollärare är några av förskolans utmaningar. Intervjun: En grundbult för att stävja mobbning är att arbeta med skolans ledarskap och sociala klimat, säger forskaren Robert Thornberg.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser