Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa
Socialt kapital som tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är en grundbult för ungas välmående. Det visar Mikael Ahlborg som undersökt skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga.
- Mikael Ahlborg
Född 1985
Bor i LerumDisputerade 2022-03-04
vid Högskolan i Halmstad
AVHANDLING
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag har arbetat i många år, även innan jag blev sjuksköterska, med barn och unga med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Min upplevelse var att en relativt stor andel av dem jag mötte led av psykisk ohälsa i olika grad, från vardagsångest till svårare ångestproblematik eller depressiva tankar. Intresset väcktes för att jag ville undersöka hur vi bättre kan bemöta och hjälpa den här gruppen av barn och unga.
Vad handlar avhandlingen om?
– Jag har undersökt om subjektiv socioekonomisk status och socialt kapital kan synliggöra skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga. Subjektiv socioekonomisk status handlar här om ungdomars syn på sin egen situation och socialt kapital om resurser i sociala relationer, exempelvis tillit, trygghet, samhörighet och känslomässigt stöd. Avhandlingen bygger dels på data från Folkhälsomyndigheten, dels på intervjuer med 23 ungdomar i åldern 11-15, både tjejer och killar med olika bakgrund. I intervjuerna har ungdomarna fått berätta om vilka sociala relationer inom bland annat familj, vänner och skola de tycker är viktiga för att må bra.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det finns en tydlig korrelation mellan unga med lågt socialt kapital och förekomsten av psykiska besvär samt lågt välbefinnande. Det innebär att ungas sociala kapital kan vara ett bra sätt att identifiera barn och ungdomar som är sårbara och kan behöva stöd. Överlag visar studien att familj och skola spelar större roll bland de yngre och att vänners betydelse ökar i takt med åldern. Resultaten visar att problem i hemmet ofta innebär problem även i skolan, särskilt bland yngre elever. Hos de äldre ungdomarna verkar en jobbig familje- och skolsituation ibland uppvägas av goda kompisrelationer.
– I intervjuerna beskrev ungdomarna tre olika saker som har stor betydelse för deras välmående. De belyste framför allt relationer som rymmer vad ungdomarna själva benämnde ”safe-space”, alltså trygga relationer där de kan prata om vad som helst, som bygger på ömsesidig öppenhet, tillit och villkorslöshet. De här relationerna kan finnas inom familjen, med vänner eller andra vuxna som exempelvis lärare, kurator eller idrottstränare.
– En annan viktig faktor för välmående enligt ungdomarna själva är samhörighet med andra, inom familj och bland vänner. Här spelar det inte så stor roll vad man gör, känslan av just samhörighet kan vara stark med en bästa kompis även om man bara sitter bredvid varandra och tittar på sin respektive mobiltelefon. Samhörighet via onlinespel, gemensamma intressen och hobbies beskrevs mer av de yngre ungdomarna medan de äldre nämnde åsikter, värderingar och sociala medier i större utsträckning.
– Tydligt är också att barn och unga vill ha en känsla av kontroll för att må bra. Det här sa de inte uttryckligen men många av de intervjuade pratade positivt om regler och struktur både i skolan och hemma, som bestämd tid för när de skulle komma hem eller en fast vecko- och månadspeng. Det ungdomarna beskrev tolkades i studien som att förutsägbarhet i relationerna var en resurs som hjälpte ungdomarna känna kontroll över sin situation och fick dem att må bättre. Avhandlingen rymmer även en litteraturöversikt om hur socialt kapital kan mätas. Resultaten visar att de instrument som finns i dagsläget inte riktigt fångar bredden i vad socialt kapital är för ungdomar och jag menar att nya instrument behöver utvecklas tillsammans med ungdomar.
Vad överraskade dig?
– Jag slogs av ungdomarnas insikt och förmåga att prata om vad som var viktigt och värdefullt för dem för att må bra. Men också hur de aktivt försökte skapa en form av kontroll kring sina sociala relationer. I intervjuerna framkom att många anpassar sig till olika kompisgrupper, genom att förändra sitt beteende beroende på vem man umgås med.
Vem har nytta av dina resultat?
– Jag hoppas att alla som arbetar med barn och ungdomar kan ha det. Mina resultat belyser vikten av trygga relationer och där kan alla vi vuxna hjälpas åt.
Sidan publicerades 2022-07-04 14:58 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-09-20 14:25 av Susanne Sawander
