Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Socialt kapital som tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är en grundbult för ungas välmående. Det visar Mikael Ahlborg som undersökt skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga.

Mikael Ahlborg
Mikael Ahlborg

Född 1985
Bor i Lerum

Disputerade 2022-03-04
vid Högskolan i Halmstad


AVHANDLING
Social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år, även innan jag blev sjuksköterska, med barn och unga med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Min upplevelse var att relativt stor andel av dem jag mötte led av psykisk ohälsa i olika grad, från vardagsångest till svårare ångestproblematik eller depressiva tankar. Intresset väcktes för att jag ville undersöka hur vi bättre kan bemöta och hjälpa den här gruppen av barn och unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om subjektiv socioekonomisk status och socialt kapital kan synliggöra skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga. Subjektiv socioekonomisk status handlar här om ungdomars syn på sin egen situation och socialt kapital om resurser i sociala relationer, exempelvis tillit, trygghet, samhörighet och känslomässigt stöd. Avhandlingen bygger dels på data från Folkhälsomyndigheten, dels på intervjuer med 23 ungdomar i åldern 11-15, både tjejer och killar med olika bakgrund. I intervjuerna har ungdomarna fått berätta om vilka sociala relationer inom bland annat familj, vänner och skola de tycker är viktiga för att må bra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en tydlig korrelation mellan unga med lågt socialt kapital och förekomsten av psykiska besvär samt lågt välbefinnande. Det innebär att ungas sociala kapital kan vara ett bra sätt att identifiera barn och ungdomar som är sårbara och kan behöva stöd. Överlag visar studien att familj och skola spelar större roll bland de yngre och att vänners betydelse ökar i takt med åldern. Resultaten visar att problem i hemmet ofta innebär problem även i skolan, särskilt bland yngre elever. Hos de äldre ungdomarna verkar en jobbig familje- och skolsituation ibland uppvägas av goda kompisrelationer.

– I intervjuerna beskrev ungdomarna tre olika saker som har stor betydelse för deras välmående. De belyste framför allt relationer som rymmer vad ungdomarna själva benämnde ”safe-space”, alltså trygga relationer där de kan prata om vad som helst, som bygger på ömsesidig öppenhet, tillit och villkorslöshet. De här relationerna kan finnas inom familjen, med vänner eller andra vuxna som exempelvis lärare, kurator eller idrottstränare.

– En annan viktig faktor för välmående enligt ungdomarna själva är samhörighet med andra, inom familj och bland vänner. Här spelar det inte så stor roll vad man gör, känslan av just samhörighet kan vara stark med en bästa kompis även om man bara sitter bredvid varandra och tittar på sin respektive mobiltelefon. Samhörighet via onlinespel, gemensamma intressen och hobbies beskrevs mer av de yngre ungdomarna medan de äldre nämnde åsikter, värderingar och sociala medier i större utsträckning.

– Tydligt är också att barn och unga vill ha en känsla av kontroll för att må bra. Det här sa de inte uttryckligen men många av de intervjuade pratade positivt om regler och struktur både i skolan och hemma, som bestämd tid för när de skulle komma hem eller en fast vecko- och månadspeng. Det ungdomarna beskrev tolkades i studien som att förutsägbarhet i relationerna var en resurs som hjälpte ungdomarna känna kontroll över sin situation och fick dem att må bättre. Avhandlingen rymmer även en litteraturöversikt om hur socialt kapital kan mätas. Resultaten visar att de instrument som finns i dagsläget inte riktigt fångar bredden i vad socialt kapital är för ungdomar och jag menar att nya instrument behöver utvecklas tillsammans med ungdomar.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av ungdomarnas insikt och förmåga att prata om vad som var viktigt och värdefullt för dem för att må bra. Men också hur de aktivt försökte skapa en form av kontroll kring sina sociala relationer. I intervjuerna framkom att många anpassar sig till olika kompisgrupper, genom att förändra sitt beteende beroende på vem man umgås med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som arbetar med barn och ungdomar kan ha det. Mina resultat belyser vikten av trygga relationer och där kan vi alla vuxna hjälpas åt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:58 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2022-07-08 12:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 795 kr ex. moms t.o.m. 4 november.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. JUST NU! Boka-tidigt-pris: 3 995 kr ex. moms t.o.m. 30 september.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Den psykosociala miljön kommer ofta i skymundan, i synnerhet i de högre stadierna och i gymnasieskolan. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem i hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola och lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Matematik skapas i leken på fritidshemmet

På fritidshemmet uppstår och skapas matematik i relation till lek och umgänge. Ofta helt spontant men ibland med ett tydligt mål och syfte, visar Anna Wallin i sin avhandling.

Insats om relationskompetens gynnar flickor med NPF

Flickor med neuropsykiatriska diagnoser gynnas särskilt av insatser som syftar till att utveckla lärares relationskompetens. Det visar Linda Plantin Ewes forskning. 

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Upphandling av komvux väcker frågor om likvärdighet

Vuxenutbildningens förutsättningar och organisering skiljer sig extremt mycket mellan olika kommuner och från en upphandling till en annan. Det väcker frågor om likvärdigheten i vuxenutbildning, säger forskare Diana Holmqvist.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Boktips: Kreativa anpassningar

Specialpedagogen Veronica Ferm har läst en ny antologi om specialpedagogik i förskolan som vidgar begreppen om bemötande och bedömning av yngre barn.

Allt om specialpedagogik i förskolan

Maria Ohlsson, själv specialpedagog, har skrivit en heltäckande bok om specialpedagogiska förhållningssätt och metoder i förskolan.

Örebroforskning om unga publicerad i högt rankad vetenskapstidskrift

Tonåringar och unga vuxna som upplever att en förälder avlider har större risk att drabbas av drogmissbruk och självmord än sina jämnåriga. Det visar forskare vid Universitetssjukhuset Örebro och Örebro universitet i den högt rankade tidskriften The Lancet Public Health.

A way to make fractions easier to understand

New teachers can help simplify the complexities of fractions for students by using an unexpected tool—a multiplication chart.

Three tools to help educators better understand what students need

While teachers are familiar with wearing many hats, they might be surprised to learn that they are researchers too. Educators are constantly gathering and assessing data from their students, schools and classrooms.