Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Socialt kapital som tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är en grundbult för ungas välmående. Det visar Mikael Ahlborg som undersökt skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga.

Mikael Ahlborg
Mikael Ahlborg

Född 1985
Bor i Lerum

Disputerade 2022-03-04
vid Högskolan i Halmstad


AVHANDLING
Social capital and inequalities in mental health among young adolescents in Sweden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har arbetat i många år, även innan jag blev sjuksköterska, med barn och unga med sällsynta diagnoser och olika funktionsnedsättningar, exempelvis neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Min upplevelse var att en relativt stor andel av dem jag mötte led av psykisk ohälsa i olika grad, från vardagsångest till svårare ångestproblematik eller depressiva tankar. Intresset väcktes för att jag ville undersöka hur vi bättre kan bemöta och hjälpa den här gruppen av barn och unga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har undersökt om subjektiv socioekonomisk status och socialt kapital kan synliggöra skillnader i psykisk hälsa bland barn och unga. Subjektiv socioekonomisk status handlar här om ungdomars syn på sin egen situation och socialt kapital om resurser i sociala relationer, exempelvis tillit, trygghet, samhörighet och känslomässigt stöd. Avhandlingen bygger dels på data från Folkhälsomyndigheten, dels på intervjuer med 23 ungdomar i åldern 11-15, både tjejer och killar med olika bakgrund. I intervjuerna har ungdomarna fått berätta om vilka sociala relationer inom bland annat familj, vänner och skola de tycker är viktiga för att må bra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en tydlig korrelation mellan unga med lågt socialt kapital och förekomsten av psykiska besvär samt lågt välbefinnande. Det innebär att ungas sociala kapital kan vara ett bra sätt att identifiera barn och ungdomar som är sårbara och kan behöva stöd. Överlag visar studien att familj och skola spelar större roll bland de yngre och att vänners betydelse ökar i takt med åldern. Resultaten visar att problem i hemmet ofta innebär problem även i skolan, särskilt bland yngre elever. Hos de äldre ungdomarna verkar en jobbig familje- och skolsituation ibland uppvägas av goda kompisrelationer.

– I intervjuerna beskrev ungdomarna tre olika saker som har stor betydelse för deras välmående. De belyste framför allt relationer som rymmer vad ungdomarna själva benämnde ”safe-space”, alltså trygga relationer där de kan prata om vad som helst, som bygger på ömsesidig öppenhet, tillit och villkorslöshet. De här relationerna kan finnas inom familjen, med vänner eller andra vuxna som exempelvis lärare, kurator eller idrottstränare.

– En annan viktig faktor för välmående enligt ungdomarna själva är samhörighet med andra, inom familj och bland vänner. Här spelar det inte så stor roll vad man gör, känslan av just samhörighet kan vara stark med en bästa kompis även om man bara sitter bredvid varandra och tittar på sin respektive mobiltelefon. Samhörighet via onlinespel, gemensamma intressen och hobbies beskrevs mer av de yngre ungdomarna medan de äldre nämnde åsikter, värderingar och sociala medier i större utsträckning.

– Tydligt är också att barn och unga vill ha en känsla av kontroll för att må bra. Det här sa de inte uttryckligen men många av de intervjuade pratade positivt om regler och struktur både i skolan och hemma, som bestämd tid för när de skulle komma hem eller en fast vecko- och månadspeng. Det ungdomarna beskrev tolkades i studien som att förutsägbarhet i relationerna var en resurs som hjälpte ungdomarna känna kontroll över sin situation och fick dem att må bättre. Avhandlingen rymmer även en litteraturöversikt om hur socialt kapital kan mätas. Resultaten visar att de instrument som finns i dagsläget inte riktigt fångar bredden i vad socialt kapital är för ungdomar och jag menar att nya instrument behöver utvecklas tillsammans med ungdomar.

Vad överraskade dig?

– Jag slogs av ungdomarnas insikt och förmåga att prata om vad som var viktigt och värdefullt för dem för att må bra. Men också hur de aktivt försökte skapa en form av kontroll kring sina sociala relationer. I intervjuerna framkom att många anpassar sig till olika kompisgrupper, genom att förändra sitt beteende beroende på vem man umgås med.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att alla som arbetar med barn och ungdomar kan ha det. Mina resultat belyser vikten av trygga relationer och där kan alla vi vuxna hjälpas åt.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2022-07-04 14:58 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2022-09-20 14:25 av Susanne Sawander


Relaterat

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 1–2 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–5 januari.

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik i grundskolan. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen. JUST NU! Boka-tidigt-pris till och med 4 april.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Poddagogen #14: Forskaren Sophie Landwehr Sydow om makerspace och makerkulturer

Sophie Landwehr Sydow gästar Poddagogen och berättar om sin doktorsavhandling om så kallade makers, makerspace och makerkulturer, både i skolans värld och i andra sammanhang.

Ibis ska ge eleverna mer stöd

Ny studie: Läraren ska anpassa sina krav efter elevernas behov. Fokus på elevernas behov och strukturerade dagar ska ge bra klassrumsmiljö, goda resultat och låg frånvaro i skolan. Nu startar IBIS-studien i Sverige.

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.