Sökandet efter den globalt goda läraren

Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare. Det framkommer i Kamran Namdars avhandling ”In Quest of the Globally Good Teacher.”

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag valde att bli lärare i linje med Palmes inställning att ”skolan kan och borde vara en spjutspets mot framtiden”. Jag började arbeta som lärare i Finland, där jag är uppvuxen. Då blev det uppenbart för mig att skolan var trög och motvillig att acceptera förnyelser och att nyckelfaktorn var läraren. Jag gick över till forskarstudier för att ta reda på hur man kunde utveckla lärarutbildningen globalt sett så att skolan blir den spjutspets den skulle kunna vara.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att nutiden kännetecknas av olika globaliseringsprocesser. Hur kan skolan, läraryrket och lärarutbildningen komma med en respons på detta? Responsen kan vara adaptiv, reaktiv eller transformativ, det vill säga anpassande, motverkande eller omdanande. Min tes är att responsen bör vara transformativ. Jag försöker motivera detta och komma fram till vad det konkret betyder. Jag skapar en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren och visar på konkreta exempel i styrdokument, skolor och lärarutbildningar. Jag formulerar också grundprinciper för en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Konstruktionen av profilbilden av den globalt goda läraren. Tre möjliga lärarroller framträder, som förhåller sig som ryska dockor till varandra. Läraren som en programmerare, som en mentor och som en världsomvandlare. Rollens praktiska förverkligande kräver vissa pedagogiska principer och handlingsfärdigheter som kan sammanfattas i koncepten om läraren som en inspirerande drivkraft, som en mottaglig upptäcktsresenär och som synergiskapande harmonifrämjare.

– Ett viktigt resultat är också formuleringen av en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen med inriktning mot förvandling, tydlig etisk normering och strävan att utveckla och upptäcka potentialer.

Vad överraskade dig?

– Arbetet bygger på rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi, som texter av Brameld och Counts. Jag överraskades av hur aktuell deras analys av läraren är i dag och hur lite kända dessa filosofer är bland akademiker och praktiker.

– Överraskande var också att det fortfarande, särskilt i akademiska kretsar, finns stora fördomar mot, och okunnighet om, vad icke-västerländska kulturer kan erbjuda vad gäller pedagogiskt tänkande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningen och lärarutbildare i olika länder. Även lärare som är intresserade av att utvecklas i sitt yrke. Även om avhandlingen är teoretisk och filosofisk har jag försökt nå en balans mellan det abstrakta och konkreta. Och förstås forskare med samma intresse.

Sidan publicerades 2012-05-25 15:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-08-09 11:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Privilegierade villkor bakom höga betyg

Bakom elever med höga betyg i högstadiet står stöttande, resursstarka föräldrar med akademisk utbildning, visar Göran Nygrens forskning.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Utvidgad tolkning av kosmopolitisk utbildning

Kosmopolitisk utbildning handlar om mer än flerspråkighet. Det menar Claudia Schumann som i sin avhandling går på jakt efter en mer progressiv och utmanande tolkning av begreppet.

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Bristande stöd till barn med blindhet

Barn med blindhet får sällan det stöd de behöver i skolan. Likafullt förväntas eleverna hänga med i samma kursplan som sina seende klasskamrater. Kim de Verdier har forskat om en liten elevgrupp med komplexa behov av anpassat stöd.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Doktorandhandledning framträder som en mycket avgörande faktor vid utnämningar av professorer, visar Sara Levander i sin avhandling. Hon har studerat vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs vid anställning av lektorer och professorer.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

Demokrati i skymundan med entreprenöriellt lärande

Entreprenöriellt lärande fokuserar på företagande och individuella kvaliteter på bekostnad av skolans demokratiska uppdrag. Det menar forskaren Eva-Lena Lindster Norberg.

Samhällskunskapen förmedlar en okritisk bild av samhället

– Styrdokument som gäller för samhällskunskap i grundskolan lyfter inte fram den ojämna fördelningen av materiella resurser i samhället. Därmed bidrar skolan till att förmedla en ganska okritisk bild av hur samhället ser ut. Det säger Lars Sandin som har forskat i ämnet.

”Det pågår en hälsofiering av skolan”

Hälsa har blivit något individuellt, något som går att utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser. Man antar att en metod fungerar för alla, säger forskaren Karin Gunnarsson, som konstaterar att hälsobegreppet har fått en stark position i skolan.

Inkluderingstanken krockar med krav från yrkeslivet

Skolan ska fungera inkluderande eftersom samhället ska vara inkluderande. Men det är svårt, upplever en del lärare. Det visar Camilla Björk-Åmans studie om hur lärare inom yrkesutbildningen i Finland ser på inkludering.

”Elever med särbegåvning i matematik behöver hjälp”

Linda Mattsson har forskat om vad som karakteriserar matematisk särbegåvning. "Det är viktigt att vi fångar upp dessa elevers behov av en annan typ av undervisning", säger hon.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Irena Makower: ”De med perfektionistiska personlighetsdrag blir väldigt utsatta”

När idealet är att vara perfekt kan stress, ångest och psykisk ohälsa bli följden. Prestationen blir som en beroendeframkallande drog. Forskning, som den psykologen Irena Makower arbetar med, visar att det bästa sättet att möta detta är att samtala i klassrummet om bland annat drivkrafter.

Ny kunskapssammanställning om psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning

Nu finns en kunskapssammanställning inom området psykisk hälsa hos barn och elever med funktionsnedsättning. Den visar att elever med funktionsnedsättning trivs i mindre utsträckning i skolan. De har även mer olovlig frånvaro än elever utan funktionsnedsättning.

Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Alla ska förstå utmaningen

Spännande forskningsintroduktion­ om vikten av specialpedagogisk ­flerstämmighet i förskolan, skriver Veronica Ferm i en bokrecension.

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.