Sökandet efter den globalt goda läraren

Förutom att förmedla kunskap och främja elevernas personliga och sociala utveckling bör en globalt god lärare även fungera som världsomvandlare. Det framkommer i Kamran Namdars avhandling ”In Quest of the Globally Good Teacher.”

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag valde att bli lärare i linje med Palmes inställning att ”skolan kan och borde vara en spjutspets mot framtiden”. Jag började arbeta som lärare i Finland, där jag är uppvuxen. Då blev det uppenbart för mig att skolan var trög och motvillig att acceptera förnyelser och att nyckelfaktorn var läraren. Jag gick över till forskarstudier för att ta reda på hur man kunde utveckla lärarutbildningen globalt sett så att skolan blir den spjutspets den skulle kunna vara.

Vad handlar avhandlingen om?

– Utgångspunkten är att nutiden kännetecknas av olika globaliseringsprocesser. Hur kan skolan, läraryrket och lärarutbildningen komma med en respons på detta? Responsen kan vara adaptiv, reaktiv eller transformativ, det vill säga anpassande, motverkande eller omdanande. Min tes är att responsen bör vara transformativ. Jag försöker motivera detta och komma fram till vad det konkret betyder. Jag skapar en teoretisk profilbild av den globalt goda läraren och visar på konkreta exempel i styrdokument, skolor och lärarutbildningar. Jag formulerar också grundprinciper för en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Konstruktionen av profilbilden av den globalt goda läraren. Tre möjliga lärarroller framträder, som förhåller sig som ryska dockor till varandra. Läraren som en programmerare, som en mentor och som en världsomvandlare. Rollens praktiska förverkligande kräver vissa pedagogiska principer och handlingsfärdigheter som kan sammanfattas i koncepten om läraren som en inspirerande drivkraft, som en mottaglig upptäcktsresenär och som synergiskapande harmonifrämjare.

– Ett viktigt resultat är också formuleringen av en globalt relevant läroplan för lärarutbildningen med inriktning mot förvandling, tydlig etisk normering och strävan att utveckla och upptäcka potentialer.

Vad överraskade dig?

– Arbetet bygger på rekonstruktionistisk utbildningsfilosofi, som texter av Brameld och Counts. Jag överraskades av hur aktuell deras analys av läraren är i dag och hur lite kända dessa filosofer är bland akademiker och praktiker.

– Överraskande var också att det fortfarande, särskilt i akademiska kretsar, finns stora fördomar mot, och okunnighet om, vad icke-västerländska kulturer kan erbjuda vad gäller pedagogiskt tänkande.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärarutbildningen och lärarutbildare i olika länder. Även lärare som är intresserade av att utvecklas i sitt yrke. Även om avhandlingen är teoretisk och filosofisk har jag försökt nå en balans mellan det abstrakta och konkreta. Och förstås forskare med samma intresse.

Sidan publicerades 2012-05-25 15:07 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2012-08-09 11:16 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Lärlingsläraren – en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning

Annica Lagströms avhandling "Lärlingsläraren - en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning" tar upp vad lärlingslärarens uppdrag blir när en stor del av utbildningen arbetsplatsförläggs och hur uppdraget formar lärlingsläraren?

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Pedagogisk skicklighet likställs med undervisningserfarenhet och handledning av doktorander

Doktorandhandledning framträder som en mycket avgörande faktor vid utnämningar av professorer, visar Sara Levander i sin avhandling. Hon har studerat vilket värde pedagogisk skicklighet tillskrivs vid anställning av lektorer och professorer.

Rektorer vill vara pedagogiska ledare

Rektorer har en god självinsikt och kan beskriva hur de är som ledare. Det visar Siv Saarukka som utforskat rektorers ledarskap ur ett personperspektiv.

För lite fokus på yrkesspecifika texter i den gymnasiala lärlingsutbildningen

Gymnasieelever får inte öva tillräckligt på yrkesspecifika texter under sitt arbetsplatsförlagda lärande. Det menar Enni Paul, som forskat om skriftbruk i gymnasiets lärlingsutbildning.

”Det pågår en hälsofiering av skolan”

Hälsa har blivit något individuellt, något som går att utveckla, träna och utvärdera, och något som går att kontrollera med generella insatser. Man antar att en metod fungerar för alla, säger forskaren Karin Gunnarsson, som konstaterar att hälsobegreppet har fått en stark position i skolan.

Inkluderingstanken krockar med krav från yrkeslivet

Skolan ska fungera inkluderande eftersom samhället ska vara inkluderande. Men det är svårt, upplever en del lärare. Det visar Camilla Björk-Åmans studie om hur lärare inom yrkesutbildningen i Finland ser på inkludering.

Läraruppdraget – att skapa en medmänniska

Rita Nordström-Lytz har i sin avhandling studerat pedagogikens dubbla uppdrag utifrån Martin Bubers dialogfilosofi. ”Det är viktigt att betona det dubbla ansvaret i en tid där fokus ligger på mätbara resultat”, säger hon.

Yrkeslärare i förändring

Det nya läraruppdraget på yrkesutbildningen är ett ensamarbete som kräver individanpassat arbete och samordning av verksamheten runt elevens utbildning. Det framgår av Annica Lagströms avhandling Lärlingslärare en studie om hur vård- och yrkeslärares uppdrag formas i samband med införandet av gymnasial lärlingsutbildning .

Ledarskap formas i samförstånd med de som leds

Både chefens perspektiv och medarbetarnas perspektiv måste finnas med om man ska få ökad förståelse för arbetsklimatet. - Målsättningen med min avhandling är att bidra till begreppsutvecklingen och metodutvecklingen när det gäller medarbetarskap, säger Johan Bertlett om sin avhandling "An Employeeship Model and its Relation to Psychological Climate: A Study of Congruence in the Behavior of Leaders and Followers".

Manlighet viktigare än betyg i byggutbildningen

En stor, stark och tuff kille - så beskrivs den perfekta byggaren. I byggutbildning värderas yrkestraditionerna högre än yrkeskunskapen visar Ingrid Berglunds avhandling Byggarbetsplatsen som skola eller skolan som byggarbetsplats? .

Komplex process för elever med grav synnedsättning

Barn med grav synnedsättning behöver avancerade tekniska hjälpmedel för att kunna delta i skolarbetet. Att lära sig hantera hjälpmedlen är en långdragen och ibland rörig process med många personer inblandade. Större samordning skulle förenkla för barnen, menar Eva Åström.

Byskolan – en nyckel till de stora frågorna

Byskolan är i dag både nedläggningshotad och ifrågasatt. Men där finns en pedagogisk kunskap som är värd att beakta. I sitt möte med den lilla skolan har Gunilla Karlberg-Granlund konfronterats med de stora frågorna – om pedagogiska relationer och hur man främjar barns lärande.

Extrem form av självstyre på konstutbildningar

Studenterna på landets konstutbildningar får ta ett mycket stort ansvar för sin lärandeprocess, säger Ann-Mari Edström. Hon har i sin avhandling studerat den form av extremt självstyre som finns på de här utbildningarna, och de krav det ställer på studenterna.

Komplext möte mellan teori och praktik för lärarstudenterna

Lärarstudenterna har svårt att förena det de lär sig på utbildningen med den verklighet de möter under praktiken. Studenterna skulle behöva möta lärare som vågar framhålla sin kompetens och som förklarar varför de arbetar som de gör menar Susanne Gustavsson.

Inte alla elever får en demokratisk kompetens

Att ge elever en demokratisk kompetens och förbereda dem för ett aktivt medborgarskap är en av skolans viktigaste uppdrag, säger Tiina Ekman. De verktyg man har för det arbetet fungerar bra för ungefär 80 procent av eleverna: för resterande 20 procent - vilket är elever som går yrkesförberedande program - misslyckas dagens gymnasieskola med sitt uppdrag.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Kan hälsoenkäter skada elevernas hälsa?

Hälsoenkäter som görs i skolan kan göra elever medvetna om sin socioekonomiska position, visar en forskningsstudie vid Linköpings universitet. "Vissa upplevde skam och funderade på att dölja sanningen för att skydda sig och sin familj", säger Anette Wickström, biträdande professor i kritiska barnstudier.

Många pusselbitar bakom lyckad skolstart

Kid är sex år och går första året på grundsärskolan i Ljungaverk i Ånge. Hans skolstart var mycket väl förberedd och det lade grunden för en positiv utveckling.

Bokrecension: Förändring i praktiken

Att skapa en skolkultur med elevcentrerat professionellt lärande är bland det viktigaste en skolledare kan göra – men också bland det svåraste. Boken tydliggör både komplexiteten och hur den kan hanteras, skriver Peter Fowelin i en recension av boken Leda professionellt lärande – utifrån adaptiv kompetens av Deidre Le Fevre, m.fl.

”Spaningar” – den perfekta utomhusverksamheten

Under pandemin har många förskolor flyttat alltmer av verksamheten utomhus. På Skorstenen i Råcksta har det påverkat pedagogiken i grunden.

Flimmer kan hjälpa barn som har svårt att läsa

”Myrornas krig” kan hjälpa barn med läs- och skrivsvårigheter, visar en ny svensk-norsk studie. ”Det visuella bruset kan jämföras med att ge barnen ett par glasögon. Effekten på läsning och minne är omedelbar,” säger en lektor i pedagogik.