Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum hjälper eleverna varandra att uttrycka sin kunskap i ämnet matematik. Forskaren Ulrika Ryan överraskades av det hårda arbete många elever utför för att hjälpa andra.

Ulrika Ryan
Ulrika Ryan

Född 1968
Bor i Höllviken

Disputerade 2019-12-06
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Mathematics classroom talk in a migrating world - synthesizing epistemological dimensions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av flerspråkighet och matematik. När jag fick min doktorandtjänst som handlade om migration började jag läsa mer och blev intresserad av flerspråkighet i ett vidare perspektiv. Det handlar inte bara om kommunikation utan är också en kunskapsfråga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Studien är förlagd i ett klassrum i årskurs fem där det finns många olika språk, men där ingen delar något annat språk än svenska med en annan elev. En del av eleverna är nyanlända och flerspråkiga, några är födda i Sverige men pratar flera språk hemma och andra pratar enbart svenska. Jag har tittat på hur eleverna i den här kontexten kommunicerar och relaterar till varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna utför hjälpsamma språkhandlingar mot varandra men det händer också att de stjälper varandra. De hade vad jag kallar en metaförståelse för flerspråkighet. I ett samtal mellan två parter där det fanns en diskrepans språkligt eller kunskapsmässigt kunde en elev gå in och överbrygga det gapet. Eller om en samtalspart fastnat kunde de hjälpa till att flytta fokus till en annan aktuell aspekt.

– Sen blev det tydligt att matematik stundtals kräver ett precist språk. I de situationerna kan eleverna ibland utsätta varandra för kunskapsmässiga negativa sanktioner, till exempel om någon inte kan ge tillräckliga skäl för sina påståenden. Men det kan handla mer om att de inte har språket än om bristande kunskap.

Vad överraskade dig?

– Det hårda arbete eleverna faktiskt utför i de här solidariska handlingarna som grundar sig i deras metaförståelse för flerspråkighet. Det är elever i årskurs fem så de är inte så gamla.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studien handlar om hur flerspråkighet behandlas av elever och lärare, men flerspråkighet finns överallt så egentligen är resultaten aktuella för hela samhället. Vi kan alla lära oss att ha lite metaförståelse för flerspråkighet så att vi kan utföra de här hjälpsamma handlingarna.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-03 13:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-11 18:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Matematik, 20-21 okt i Stockholm

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Svenska som andraspråk, Malmö den 2-3 april 2020.

Missa inte vårens fortbildning! Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen. Välkommen!

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Lärares val av aktivitet påverkar elevers möjlighet att lära sig

Till synes ganska enkla undervisningsaktiviteter kan lyfta fram och synliggöra mycket matematik. Det konstaterar Anna-Lena Ekdahl som har analyserat lärares olika sätt att undervisa om samma innehåll i matematikundervisningen.

Inga debatter i elitskolans klassrum

På den elitpräglade gymnasieskolan är kritiska elever inte önskvärda. Janna Lundbergs forskning belyser en gymnasieskola där elever fostras till överordning och passivt lydande.

Bildberättande i skymundan

Skolans fokus på nyttoaspekter och mätbar kunskap som gör det svårt att arbeta mer utforskande i bild. Det konstaterar Frida Marklund som forskat om vilka traditioner och värderingar som skapas och reproduceras i bildarbetet.

Olika skolerfarenheter påverkar lärares yrkesidentitet

Erfarenheter från den egna skolgången har stor betydelse när lärarstudenter formar sin yrkesidentitet. Här kan konflikter uppstå, konstaterar Anderas Ebbelind som forskat om lärarstudenters identitetsutveckling.

Att lära genom att skriva

Högskolestudenter har ingen given plats att arbeta på när de skriver. Det gör det svårt att få kontroll över arbetet, konstaterar Sofia Hort som undersökt studenters skrivande.  

Nyhetsmedia centralt i religionsundervisningen

Nyhetsmedia tar stor plats i religionsundervisningen. Men det görs med noggrann avvägning och mycket reflektion från lärarnas sida, konstaterar Maximilian Broberg som undersökt medias roll i religionsundervisningen.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Bättre psykisk elevhälsa när föräldrar har höga förväntningar

Höga akademiska förväntningar både på sig själv och hos föräldrarna relaterar till bättre mental hälsa hos högstadieelever. Det visar Melody Almroth som forskat om sambandet mellan framtida akademiska perspektiv och mental hälsa hos unga.

Likabehandlingsarbete nedprioriteras i skolan

Trots att rektorer ser arbetet mot kränkande behandling och diskriminering som mycket viktigt tvingas de de ofta prioritera ned uppdraget. Greta Lindbergs forskning visar också att det finns för stora variationer i hur arbetet bedrivs för att det ska uppfattas som likvärdigt.

Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum är eleverna generösa med att hjälpa varandra när det uppstår språkliga gap i matematikundervisningen. Det visar Ulrika Ryan som forskat om flerspråkighet i matematikklassrummet.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Utbildning stärker placerade barn

Läsning i hemmet skulle kunna ha positiv inverkan på samhällsplacerade barns utveckling. Hilma Forsman visar att utbildning kan vara en framkomlig väg för att skapa bättre framtidsutsikter för placerade barn.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”The education reform movement has failed America”

The education reform movement that started with George W. Bush’s No Child Left Behind law is dead. It died because every strategy it imposed on the nation’s schools has failed, writes Diane Ravitch, a research professor of education at New York University and the author of eleven books.

Forskning med goda resultat

Om knappt en månad samlas runt 1 400 skolledare till Nordiska Skolledarkongressen i Göteborg. Årets keynote speaker är professor Alma Harris. Hennes forskning om distribuerad ledarskap har fått ett stort genomslag de senaste åren. Här skriver rektor Torbjörn Hanö, namnkunnig recensent i Skolledaren och ledamot i Sveriges Skolledarförbunds förbundsstyrelse om distribuerat ledarskap.