Solidariska elever överbygger språkliga gap

I ett flerspråkigt klassrum hjälper eleverna varandra att uttrycka sin kunskap i ämnet matematik. Forskaren Ulrika Ryan överraskades av det hårda arbete många elever utför för att hjälpa andra.

Ulrika Ryan
Ulrika Ryan

Född 1968
Bor i Höllviken

Disputerade 2019-12-06
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Mathematics classroom talk in a migrating world - synthesizing epistemological dimensions

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har länge varit intresserad av flerspråkighet och matematik. När jag fick min doktorandtjänst som handlade om migration började jag läsa mer och blev intresserad av flerspråkighet i ett vidare perspektiv. Det handlar inte bara om kommunikation utan är också en kunskapsfråga.

Vad handlar avhandlingen om?

– Studien är förlagd i ett klassrum i årskurs fem där det finns många olika språk, men där ingen delar något annat språk än svenska med en annan elev. En del av eleverna är nyanlända och flerspråkiga, några är födda i Sverige men pratar flera språk hemma och andra pratar enbart svenska. Jag har tittat på hur eleverna i den här kontexten kommunicerar och relaterar till varandra.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Eleverna utför hjälpsamma språkhandlingar mot varandra men det händer också att de stjälper varandra. De hade vad jag kallar en metaförståelse för flerspråkighet. I ett samtal mellan två parter där det fanns en diskrepans språkligt eller kunskapsmässigt kunde en elev gå in och överbrygga det gapet. Eller om en samtalspart fastnat kunde de hjälpa till att flytta fokus till en annan aktuell aspekt.

– Sen blev det tydligt att matematik stundtals kräver ett precist språk. I de situationerna kan eleverna ibland utsätta varandra för kunskapsmässiga negativa sanktioner, till exempel om någon inte kan ge tillräckliga skäl för sina påståenden. Men det kan handla mer om att de inte har språket än om bristande kunskap.

Vad överraskade dig?

– Det hårda arbete eleverna faktiskt utför i de här solidariska handlingarna som grundar sig i deras metaförståelse för flerspråkighet. Det är elever i årskurs fem så de är inte så gamla.

Vem har nytta av dina resultat?

– Studien handlar om hur flerspråkighet behandlas av elever och lärare, men flerspråkighet finns överallt så egentligen är resultaten aktuella för hela samhället. Vi kan alla lära oss att ha lite metaförståelse för flerspråkighet så att vi kan utföra de här hjälpsamma handlingarna.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-02-03 13:17 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-11 18:55 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Svenska som andraspråk, digital konferens

Ta del av föreläsningar om bl.a. bedömning i svenska som andraspråk, fördomar och funktioner gällande ungdomars språkanvändning i flerspråkiga miljöer, litteracitet för ungdomar som saknar eller har kort formell utbildning, uttalsundervisning med praktiska övningar samt kreativ skrivundervisning med cirkelmodellen.

Matematik, digital konferens!

Hur blir man egentligen en duktig problemlösare och när kan det passa att programmera i matematiken? Under två dagar presenteras aktuell forskning och praktiknära föreläsningar om bland annat ändringarna i kursplanen, digitala verktyg och programmering, matematiksvårigheter och elever som är särskilt begåvade i matematik.

Få uppgifter med problemlösning i läroböcker i matematik

Läroböcker i matematik ger gymnasieelever begränsade möjligheter att arbeta med problemlösning. Jonas Jäder har granskat matematikböcker från tolv länder och förvånas över att läromedlen är så lika.

Dualistisk syn på flerspråkighet bland lärare

Lärare i såväl Sverige som i Tyskland och Chile har en föråldrad syn på flerspråkighet. Det konstaterar Monica Bravo Granström som i sin avhandling om läsundervisning i de tre länderna förvånas över bristen på reflektion kring elevers flerspråkighet.

Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

En typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Cecilia Jeppsson hoppas att hennes avhandling kan bidra till att politiker och kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval för att nå barn och ungdomar från alla samhällsgrupper.

Bättre bedömning av elevers kunskap med lärandet i fokus

Ett tydligt fokus på lärandet stärker lärares möjlighet att identifiera och bedöma elevernas kunskaper. Det visar Helena Vennbergs avhandling om matematikundervisning i förskoleklass.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Tydlig styrning bakom förskolebarns inflytande

Val och omröstningar används ofta som ett sätt att ge barn inflytande i förskolan. Men Carina Petersons forskning visar att barnens inflytande ofta är styrt och begränsad i syfte att skapa lugn och ordning.  

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Tydlig förväntan av vuxentröst när barn gråter på förskolan

Barns gråt är en tydlig del av den socialiseringsprocess som ständigt pågår i förskolan. Malva Holm Kvist har forskat om hur barns gråt hanteras av förskolans pedagoger och övriga barn.

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Gemensamt och kreativt i förskolans digitala aktiviteter

I förskolan utvecklas digitala kompetenser gemensamt och med stor kreativitet. Katarina Walldén Hillströms forskning visar att samspelet mellan barnen och barnen och pedagogerna är oerhört komplext och de digitala verksamheterna har stor bredd.  

Internet-förmedlad KBT-terapi effektiv för unga med social ångest

KBT-behandling via nätet har god effekt för barn och unga som lider av social ångest och fobi och många blir helt av med sina besvär. Dessutom klarar de av skolan bättre, visar Martina Nordh.  

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Ny modell för individualisering av matematikundervisning för vuxna

För att kunna individualisera undervisningen för vuxna behöver läraren kunskap om de studerandes förkunskaper och drivkrafter. Det konstaterar Linda Ahl som har tagit fram en modell för matematikundervisning för vuxna i Kriminalvården.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Vilken skola vill vi ha?

I Sverige har vi backat från inkludering som politiskt mål, medan andra länder ser inkludering som ett sätt att motverka extremism och polarisering i samhället. Det menar Gunnlaugur Magnússon, docent och utbildningsforskare vid Uppsala universitet, som intervjuas i Skolportens magasin.

”Både katederundervisning och elevcentrering fungerar”

Katederundervisning och elevcentrerad undervisning ställs ofta mot varandra. I en ny forskningssammanställning visar Skolforskningsinstitutet att dessa perspektiv kan vara mer eller mindre lämpliga i olika undervisningssituationer och för olika elever i en och samma klass.

Konkret digitalisering

Skapandet av en tillgänglig lärmiljö är det viktigaste syftet med digitaliseringen, enligt författarna av boken Digitala möjligheter – i en lärmiljö för alla. 

Stresstudie på skolbarn: alla skulle må bra av att varva ner

Stressen dyker upp lite varstans. Över att inte hinna i tid, inte prestera tillräckligt bra, inte kunna hantera kompisrelationerna. Distriktssköterskestudenterna Alexandra Warghoff och Sara Persson lät skolbarnen själva beskriva stressen, och nu är orden och tankarna publicerade i en internationell tidskrift.

Är du lönsam, lille vän?

Systemskiftet i svensk skola har skett på tre plan; ekonomiskt, organisatoriskt och genom en pedagogisk decentralisering. Det hävdar sociologen och före detta aktivisten Majsa Allelin i en avhandling där hon menar att skolans lönsamhet ­hamnat helt i fokus.