Som man mäter mobbning får man svar

Ett traditionellt mått på mobbning fångar inte in den totala förekomsten av mobbningsliknande beteenden och dess samband med psykosomatiska besvär. Det visar Lisa Hellströms avhandling. Hon är överraskad över hur lite man fokuserar på mätmetoder när det gäller att fånga in barn som blir utsatta för mobbning i skolan.

Lisa Hellström
Lisa Hellström

Född 1979
i Malmö

Disputerade 2015-03-27
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Measuring peer victimization and school leadership. A study of definitions, measurement methods and associations with psychosomatic health

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har som doktorand arbetat i ett projekt, Skolan Förebygger, med att kartlägga olika insatser som man har gjort i Karlstads kommuns skolor vad gäller bland annat skolprestationer och psykisk hälsa. En speciell satsning har varit att undersöka mobbning. När jag började undersöka resultaten från våra elevenkäter såg jag att förekomsten av mobbning skiljde sig ganska stort åt beroende på hur vi formulerat frågorna.

– Eftersom det är viktigt att ta reda på förekomsten av mobbning för att kunna arbeta förebyggande med insatser mot psykisk ohälsa blev jag intresserad av att veta hur mycket vi egentligen fångar in, och hur många elever som inte fångas in, med ett traditionellt mått på mobbning. Frasen ”Som man mäter får man svar” har drivit mina forskningsfrågor.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur vi mäter mobbningsliknande beteenden och pedagogiskt ledarskap i skolan. Jag har jämfört ett traditionellt mått på mobbning ”hur ofta har du blivit mobbad”, tillsammans med en definition på mobbning, med frågor om specifika beteenden till exempel ”hur ofta har du blivit kallad taskiga saker” eller ”hur ofta har du blivit slagen” med avseende på hur många ungdomar som fångas in och sambandet med psykosomatiska besvär. Jag har också undersökt mätegenskaperna hos PESOC-PLP- skalan, ett instrument som tidigare har använts i syfte att mäta framgångsrika skolor och skolledarskap men vars mätegenskaper inte tidigare studerats.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Resultaten visar att endast ett traditionellt mått på mobbning inte fångar in den totala förekomsten av mobbningsliknande beteenden och dess samband med psykosomatiska besvär. Ett sådant mått reflekterar inte heller fullt ut ungdomarnas förståelse för, och definition av, mobbning.

– För att integrera ungdomars syn på mobbning behöver definitionen på mobbning inkludera negativa hälsokonsekvenser som ett kriterium och inte bara som en konsekvens av mobbningsliknande beteenden. Det vill säga att en enstaka händelse som sårar eller skadar också kan anses vara mobbning oavsett om de traditionella kriterierna som ont uppsåt, repetition eller maktobalans är uppfyllda eller inte.

– Resultaten visar också att PESOC-PLP-skalan kan användas till att utvärdera pedagogiskt ledarskap. Genom att öka förståelsen om olika mätmetoder för mobbningsliknande beteenden och skolledarskap kan resultaten från avhandlingen främja arbetet för en säker och trygg skolupplevelse för barn och ungdomar.

Vad överraskade dig?

– Det som har överraskat mig mest är nog hur lite man fokuserar på mätmetoder när det gäller att fånga in barn som blir utsatta för tråkigheter i skolan. Alla är överens om att man måste arbeta med mobbning men få funderar över hur vi på bästa sätt fångar in alla utsatta barn och vilket syftet är med de frågor vi ställer i undersökningar om mobbningsliknande beteenden. När vi mäter fenomen som mobbning är det väldigt viktigt att vi är medvetna om vad vi frågar och vad vi är ute efter med våra frågor.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som arbetar med ungdomar och mobbning på olika nivåer inom skolan och med forskning.

Sidan publicerades 2015-06-11 09:40 av John Miller


Relaterat

Går elevernas hälsa att mäta?

Kan hälsosamtalen kan vara ett fungerande sätt att mäta och följa barns hälsa? Forskaren Malin Rising Holmström visar i sin avhandling att hälsosamtalen är en möjlig väg för att följa barnens hälsa under skolåren.

Skolmobbningens vardagspraktik

Johanna Svahn har studerat hur skolmobbningens vardagspraktik fungerar. – Jag tror att min avhandling kan bidra med ny kunskap till antimobbningsarbetet i skolan, säger hon.

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Svårt att inkludera ungdomar i beslutsfattande 

När ungdomar bjuds in att delta i kommunala medborgardialoger blir deras deltagarroll och makt begränsad och styrd – trots att syftet var motsatsen. Det visar Simon Magnussons avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Rätt stöd rustar små barn i muntligt berättande

Förskolebarn är skickliga berättare. De använder sitt språk och gör berättelser begripliga genom både ljudhärmning, gester och mimik. Men de kan behöva lite hjälp på traven. Därför behöver pedagogerna uppmuntra det muntliga berättandet, som också är viktigt för att barnet själv ska bli lyssnad på.  

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Svenska elever övar för lite på att prata spanska i skolan

I en studie av Berit Aronsson vid Umeå universitet 2020 visades hur elever i spanska som främmande språk skriver bättre än de pratar, men att de inte nådde upp till förväntad nivå i någon av färdigheterna efter årskurs nio. Men hur kan det komma sig att eleverna inte är bättre på att prata, när vi sedan länge har kommunikativ inriktning på främmande språksundervisningen i Sverige?

Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Skolportens digitala kurser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer