Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Att vara högutbildad, kunna röra sig mellan vissa platser och länder och bo i en större stad är globalt sett förknippat med en framgångsrik person. Detta skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar på framtiden och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar, visar Sara Forsbergs forskning.

Sara Forsberg

Född 1986
Bor i Uppsala

Disputerade 2018-05-18
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
Going places: Local settings and global horizons in young people’s education and work trajectories

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag intresserar mig för varför vissa väljer att studera vidare och andra inte och hur det kommer sig att några väljer en viss yrkesbana och inte en annan. Tidigare studier har visat att social bakgrund och föräldrars utbildning har betydelse. Ett geografiskt perspektiv innebär att man även studerar vilken betydelse plats och boende har för vilka framtidshorisonter som är möjliga.

– Jag har även intresserat mig för platsens betydelse och mobilitet. Människor har olika möjligheter och behov av att vara mobila och jag var intresserad av på vilket sätt det påverkar ungas upplevda möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomar är idag en del av den plats där de växer upp med specifika arbetsmarknader, utbildningar och socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt är de, i olika utsträckning, en del av en global och nationell värld och olika idéer om vad det innebär att vara en framgångsrik person. I avhandlingen undersöker jag vilka utbildnings- och arbetsvägar som är tillgängliga eller synliga och eftertraktade i relation till framtida jobbalternativ. Samt vilka alternativ som ligger helt utanför ungdomars synfält. Jag har studerat hur det här kommer till uttryck hos olika människor i en sammanläggningsavhandling som belyser problematiken från olika perspektiv.

– I den första artikeln fokuserar jag på internationella utbildningsorganisationer, som OECD och UNESCO och de intressen som ligger till grund för formuleringen av en global agenda för utbildning. I den andra och tredje artikeln tittar jag på ungas upplevelser i två olika kontexter, Kalix i norra Sverige och Kerala i södra Indien. I den fjärde artikeln, som är skriven tillsammans med min kollega Markus Mohall, tittar vi på hur utbildningsvägar på olika sätt ökar eller minskar sannolikheten att stanna i de fem Norrlandslänen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är fyra väldigt olika artiklar men något övergripande kan jag säga att avhandlingen visar att högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Det är det som definierar en framgångsrik ung person. Jag betonar hur både de globala internationella utbildningsorganisationerna och individers vardagliga erfarenheter samspelar när det gäller att exempelvis framhålla individens ansvar för att nå framgång. Jag visar också på en rad olika sätt hur föräldrarnas bakgrund också måste förstås i relation till platsens betydelse, alltså var man bor. Samt människors olika sätt att förhålla sig både till lokala, nationella och globala utbildnings- och arbetsmarknader.

– Avhandlingen inkluderar både de som planerar att stanna respektive flytta från sin gymnasieort. Det är elever som är mellan 16 och 18 år. Min studie visar att det inte är så att en person kommer att vara mer mobil om de kommer från en välbärgad och högutbildad familj. Det är betydligt mer komplext än så. Social position och geografisk mobilitet går ofta, men inte alltid, hand i hand.

Vad överraskade dig?

– Anledningen till att en av fältstudierna är förlagd i Kerala är att de har en historia av migration. Det är många som väljer att studera och arbeta utomlands. Men att de människor som jag intervjuade, som tillhör den breda medelklassen, var så transnationella i sina strategier redan i 16-18 års ålder hade jag inte kunnat föreställa mig. De diskuterar olika utbildningsvägar i USA och Storbritannien och jämför olika universitet. De vet exakt vilka intyg och vilka ”extra curricular activities” som de behöver för att komma in och hur de ska ordna sitt boende. I Kalix kunde jag se att en viss grupp av de som planerar att stanna, både tjejer och killar i traditionellt manliga klassiska program som exempelvis fordonsprogrammet, såg en väldigt ljus framtid i relation till att stanna i Kalix med omnejd. Det överraskade mig också. Studien gjordes mellan 2011 och 2012 och resultaten ska förstås i ljuset av den gruvboom som pågick då och det ekonomiska uppsving som regionen upplevde. Det var intressant att se att det också avspeglades så starkt i ungdomarnas framtidsutsikter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och beslutsfattare tror jag kan dra lärdomar av det jag har kommit fram till i avhandlingen. Både i ett svenskt sammanhang när det gäller landsbygdsproblematik men även för att förstå det som är aktuellt just nu med internationalisering av högre utbildning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-07-30 10:31 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-08-28 14:11 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

How states compare on STEM education

A new, interactive national report called the STEM Opportunity Index – developed by the National Math and Science Initiative, SRI International and 100Kin10 – compares how states are supporting STEM education based on 10 indicators. NMSI CEO Bernard Harris says the goal is for states to use the data to improve STEM education.

How Dungeons & Dragons can help kids develop social-emotional learning skills

Playing a cooperative role-playing game like Dungeons & Dragons can have the added benefit of helping kids develop social emotional skills.