Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Att vara högutbildad, kunna röra sig mellan vissa platser och länder och bo i en större stad är globalt sett förknippat med en framgångsrik person. Detta skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar på framtiden och olika socioekonomiska och lokala förutsättningar, visar Sara Forsbergs forskning.

Sara Forsberg

Född 1986
Bor i Uppsala

Disputerade 2018-05-18
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
Going places: Local settings and global horizons in young people’s education and work trajectories

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag intresserar mig för varför vissa väljer att studera vidare och andra inte och hur det kommer sig att några väljer en viss yrkesbana och inte en annan. Tidigare studier har visat att social bakgrund och föräldrars utbildning har betydelse. Ett geografiskt perspektiv innebär att man även studerar vilken betydelse plats och boende har för vilka framtidshorisonter som är möjliga.

– Jag har även intresserat mig för platsens betydelse och mobilitet. Människor har olika möjligheter och behov av att vara mobila och jag var intresserad av på vilket sätt det påverkar ungas upplevda möjligheter på utbildnings- och arbetsmarknaden.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ungdomar är idag en del av den plats där de växer upp med specifika arbetsmarknader, utbildningar och socioekonomiska förutsättningar. Samtidigt är de, i olika utsträckning, en del av en global och nationell värld och olika idéer om vad det innebär att vara en framgångsrik person. I avhandlingen undersöker jag vilka utbildnings- och arbetsvägar som är tillgängliga eller synliga och eftertraktade i relation till framtida jobbalternativ. Samt vilka alternativ som ligger helt utanför ungdomars synfält. Jag har studerat hur det här kommer till uttryck hos olika människor i en sammanläggningsavhandling som belyser problematiken från olika perspektiv.

– I den första artikeln fokuserar jag på internationella utbildningsorganisationer, som OECD och UNESCO och de intressen som ligger till grund för formuleringen av en global agenda för utbildning. I den andra och tredje artikeln tittar jag på ungas upplevelser i två olika kontexter, Kalix i norra Sverige och Kerala i södra Indien. I den fjärde artikeln, som är skriven tillsammans med min kollega Markus Mohall, tittar vi på hur utbildningsvägar på olika sätt ökar eller minskar sannolikheten att stanna i de fem Norrlandslänen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är fyra väldigt olika artiklar men något övergripande kan jag säga att avhandlingen visar att högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Det är det som definierar en framgångsrik ung person. Jag betonar hur både de globala internationella utbildningsorganisationerna och individers vardagliga erfarenheter samspelar när det gäller att exempelvis framhålla individens ansvar för att nå framgång. Jag visar också på en rad olika sätt hur föräldrarnas bakgrund också måste förstås i relation till platsens betydelse, alltså var man bor. Samt människors olika sätt att förhålla sig både till lokala, nationella och globala utbildnings- och arbetsmarknader.

– Avhandlingen inkluderar både de som planerar att stanna respektive flytta från sin gymnasieort. Det är elever som är mellan 16 och 18 år. Min studie visar att det inte är så att en person kommer att vara mer mobil om de kommer från en välbärgad och högutbildad familj. Det är betydligt mer komplext än så. Social position och geografisk mobilitet går ofta, men inte alltid, hand i hand.

Vad överraskade dig?

– Anledningen till att en av fältstudierna är förlagd i Kerala är att de har en historia av migration. Det är många som väljer att studera och arbeta utomlands. Men att de människor som jag intervjuade, som tillhör den breda medelklassen, var så transnationella i sina strategier redan i 16-18 års ålder hade jag inte kunnat föreställa mig. De diskuterar olika utbildningsvägar i USA och Storbritannien och jämför olika universitet. De vet exakt vilka intyg och vilka ”extra curricular activities” som de behöver för att komma in och hur de ska ordna sitt boende. I Kalix kunde jag se att en viss grupp av de som planerar att stanna, både tjejer och killar i traditionellt manliga klassiska program som exempelvis fordonsprogrammet, såg en väldigt ljus framtid i relation till att stanna i Kalix med omnejd. Det överraskade mig också. Studien gjordes mellan 2011 och 2012 och resultaten ska förstås i ljuset av den gruvboom som pågick då och det ekonomiska uppsving som regionen upplevde. Det var intressant att se att det också avspeglades så starkt i ungdomarnas framtidsutsikter.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och beslutsfattare tror jag kan dra lärdomar av det jag har kommit fram till i avhandlingen. Både i ett svenskt sammanhang när det gäller landsbygdsproblematik men även för att förstå det som är aktuellt just nu med internationalisering av högre utbildning.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-07-30 10:31 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-08-28 14:11 av Susanne Sawander


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

Margareta Serder: Vad kan forskningen (inte) bidra med?

Det är nu ett helt decennium sedan formuleringen om att utbildningen ska vila på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet infogades i den svenska skollagen. Många hyllmeter har sedan dess ägnats åt uttolkningar av vad formuleringen egentligen innebär. Det skriver Margareta Serder, lektor vid Malmö universitet, i en debattartikel i Skolportens magasin.

Förskola – ett socialt rum för vad?

Den politiska polariseringen kring förskolan tilltar. Vissa av de förslag till förändringar som diskuteras går därtill emot den nyss reviderade läroplanen, skriver professorerna Ingegerd Tallberg Broman och Ingrid Pramling Samuelsson.  

”Det mest hoppingivande du kommer att läsa på länge”

Jag vill göra reklam för en rapport. Det är en rapport om ett misslyckande och har den kanske nedslående titeln: ”Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?” och är framtagen av Åsa Hirsch och Annette Jahnke för Ifous. Läs den! skriver skolexperten Per Kornhall i ett blogginlägg.

Internationell konferens om inkluderande utbildning

Göteborgs universitet är värd för en internationell konferensen om likvärdig och inkluderande utbildning för barn och unga med funktionsnedsättningar. Syftet är att samla forskare från hela världen och knyta nya band.