Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

För svenskspråkiga elever tar spanskans imperfekt betydligt längre tid att förstå än preteritum, spanskans andra tempus för dåtid. Det visar Fernando López Serranos avhandling.

Fernando López Serrano
Fernando López Serrano

Född 1977
Bor i Lund

Disputerade 2018-03-01
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
El aprendizaje del aspecto verbal en los tiempos del pasado español. El pretérito perfecto simple y el imperfecto en estudiantes de ELE en Suecia

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min första examen i Spanien, där jag är född, var i klassiska språk. Då utvecklade jag ett stort intresse för grammatik. När jag sedan kom till Sverige och började undervisa i spanska började jag jämföra spansk och svensk grammatik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har i tre delstudier följt svenska elever från första året i gymnasiet till första året på universitetet. Den första studien handlar om eleverna lär sig det spanska tempussystemet och hur man talar om dåtiden på spanska. Den andra handlar om hur vi lärare kan undervisa bättre och den tredje om hur elevernas naturliga inlärning går till, oavsett didaktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Svenskspråkiga elevers inlärning skiljer sig inte från engelsk- eller tyskspråkiga. Elever med ett germanskt språk som modersmål förhåller sig på samma sätt gentemot spanskan och de lär sig på ungefär samma sätt. I spanskan finns det två tempus för dåtid, preteritum och imperfekt. Vissa verb används mest med den ena tempusformen, vissa mest med den andra. När eleverna ska lära sig detta så påverkar kontext och typ av verb inlärningen. För svenskspråkiga elever är det betydligt svårare att lära sig att använda imperfekt korrekt än preteritum. Medan preteritum tar ett halvår till ett år så tar det tre år att nå samma nivå på användningen av imperfekt. Som lärare i de latinska språken kommer jag hädanefter att lägga betydligt mer tid på att arbeta med hur imperfekt fungerar.

Vad överraskade dig?

– Tidigare studier från Tyskland, Danmark och England har visat att eleverna inom de germanska språken lär sig spanska på ungefär samma sätt. Däremot visste jag inte att det finns olika typer av verb som så tydligt markerar elevernas framsteg i inlärningsprocessen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt språklärare, inte bara i spanska utan även i andra främmande språk, eftersom det handlar om hur man kommer från svenska språket till andra språk.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-08-06 15:52 av
Sidan uppdaterades 2018-09-07 11:21 av


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

Social interaktion och lek i förskolor för barn med särskilda utbildningsbehov

Studier har visat att barn med särskilda utbildningsbehov kan vara mindre engagerade i sociala interaktioner med sina kamrater.

Forskaren om alla problem läsningen förväntas lösa

Vad är meningen med att fostra goda läsare? Svaret är inte givet och har förändrats över tid, menar ett forskarlag som är i färd med att undersöka saken. ”Idag ska läsning i högre grad bidra till ökad integration och andra samhälleliga mål”, säger forskaren Daniel Pettersson.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser