Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

För svenskspråkiga elever tar spanskans imperfekt betydligt längre tid att förstå än preteritum, spanskans andra tempus för dåtid. Det visar Fernando López Serranos avhandling.

Fernando López Serrano
Fernando López Serrano

Född 1977
Bor i Lund

Disputerade 2018-03-01
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
El aprendizaje del aspecto verbal en los tiempos del pasado español. El pretérito perfecto simple y el imperfecto en estudiantes de ELE en Suecia

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Min första examen i Spanien, där jag är född, var i klassiska språk. Då utvecklade jag ett stort intresse för grammatik. När jag sedan kom till Sverige och började undervisa i spanska började jag jämföra spansk och svensk grammatik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har i tre delstudier följt svenska elever från första året i gymnasiet till första året på universitetet. Den första studien handlar om eleverna lär sig det spanska tempussystemet och hur man talar om dåtiden på spanska. Den andra handlar om hur vi lärare kan undervisa bättre och den tredje om hur elevernas naturliga inlärning går till, oavsett didaktik.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Svenskspråkiga elevers inlärning skiljer sig inte från engelsk- eller tyskspråkiga. Elever med ett germanskt språk som modersmål förhåller sig på samma sätt gentemot spanskan och de lär sig på ungefär samma sätt. I spanskan finns det två tempus för dåtid, preteritum och imperfekt. Vissa verb används mest med den ena tempusformen, vissa mest med den andra. När eleverna ska lära sig detta så påverkar kontext och typ av verb inlärningen. För svenskspråkiga elever är det betydligt svårare att lära sig att använda imperfekt korrekt än preteritum. Medan preteritum tar ett halvår till ett år så tar det tre år att nå samma nivå på användningen av imperfekt. Som lärare i de latinska språken kommer jag hädanefter att lägga betydligt mer tid på att arbeta med hur imperfekt fungerar.

Vad överraskade dig?

– Tidigare studier från Tyskland, Danmark och England har visat att eleverna inom de germanska språken lär sig spanska på ungefär samma sätt. Däremot visste jag inte att det finns olika typer av verb som så tydligt markerar elevernas framsteg i inlärningsprocessen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt språklärare, inte bara i spanska utan även i andra främmande språk, eftersom det handlar om hur man kommer från svenska språket till andra språk.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2018-08-06 15:52 av
Sidan uppdaterades 2018-09-07 11:21 av


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Tidiga insatser för elever i läs- och skrivsvårigheter

Ett nytt studiepaket lanseras nu för lärare till elever i F–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Rätt stöd i rätt tid ska ge fler elever möjligheter att klara skolan.

How can we really fix the way math is taught?

Before reinventing the way K-12 educators teach math, the core reasons math is taught need to be examined, Jonathan Bartlett writes in this commentary. Bartlett notes that math should be taught to help students think more clearly and that adjustments should be made to the curriculum to focus on practicing core reasoning skills before applying them to ”fuzzier problems where answers are not as certain.”

Läs och skrivsvårigheter F–3

Det här studiepaketet riktar sig till dig som arbetar med elever i förskoleklassen och i årskurs 1–3 som riskerar att utveckla läs- och skrivsvårigheter. Materialet är framtaget för att öka skolans möjligheter att ge varje elev rätt stöd i rätt tid.

Treårigt projekt skal gøre det let at skabe bevægelse for funktionsnedsatte elever

En database med 150 forslag til, hvordan lærere kan tilpasse bevægelsesaktiviteter, så elever med en funktionsnedsættelse kan deltage, er nærmest hemmelig. Desuden trænger den til at blive opdateret. Et treårigt projekt skal rette op på begge dele.

”Eleverna känner sig väldigt ensamma”

"Eleverna saknar sina kompisar och att ha rutiner", säger Anna Åkerfeldt, forskare och projekt- och processledare på Ifous, som har undersökt hur gymnasieelever upplevde att det var att studera på distans under pandemivåren 2020.