Dela:

Specialpedagogik en utmaning i glesbygdsskolor

Klasslärare i glesbygdsskolor får ofta hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. Det visar Gerd Petterssons avhandling.

Gerd Pettersson
Gerd Pettersson

Född 1957
Bor i Skellefteå

Disputerade 2017-02-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Inre kraft och yttre tryck: perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det var många olika skäl. Som pedagog har jag träffat många elever som behöver extra stöd och jag har sett vilken skillnad mitt sätt att arbeta, undervisa och förhålla mig kan göra. Sen fick jag i uppdrag att bygga och utveckla ett regionalt utvecklingscentra på Umeå universitet där vi där vi bland annat gjorde behovsinventeringar i regionens skolor, vilket synliggjorde behovet av verksamhetsnära specialpedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat 58 glesbygdsskolor i norra halvan av Sverige och försökt förstå klasslärarnas villkor för att bedriva den specialpedagogiska verksamheten. Jag har också tittat på rektorernas synsätt, hur den specialpedagogiska verksamheten organiseras och hur specialpedagogen handleder klassläraren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla pedagoger vittnar om brist på resurser, hot om skolnedläggning och långa avstånd till specialpedagogen och rektorn, som ofta finns placerade i kommunens centralort. Det gör att klasslärarna ofta får hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. De försökte verkligen nå alla elever och gjorde vad de kunde utifrån resurserna de hade till sitt förfogande. Rektorerna å sin sida hade väldigt stort förtroende för klasslärarna och var väl insatta i styrdokumenten och de allmänna råden. Men det fanns också tecken på att styrdokumenten bidrog till att skapa behov av extra stöd. Jag vill tolka resultaten försiktigt men kursplanernas mål är högt ställda, för högt för många, enligt rektorerna. Men det kan också vara så att styrdokumenten inte är anpassade till alla skolor. Normen är storstadsskolan med många lärare och elever men i de här skolorna sker undervisningen i åldersblandade grupper.

Vad överraskade dig?

– Att studiens glesbygdsskolor är inkluderande skolor, inte bara genom att eleverna fysiskt är i samma klassrum utan genom hur pedagogerna arbetar. Elevers olikheter lyfts fram som något positivt och ses som en resurs, deras synsätt präglades av vad jag kallar en olikhetsnormalitet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I synnerhet pedagoger i glesbygdsskolor som kan inspireras till att fortsätta utveckla inkluderande lärmiljöer. Men även politiker på nationell nivå som planerar för skola och utbildning i Sverige, kommunpolitiker, klasslärare, specialpedagoger och rektorer i grundskolan.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-04-24 11:15 av
Sidan uppdaterades 2017-05-17 16:26 av


Relaterat

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Byskolans nedläggning påverkar allas vardag

Långa skoldagar, splittrade kompisgäng och utarmning av hemorten. Å andra sidan: vidgade vyer, nya kompisar och fritidsaktiviteter. Magdalena Cedering har forskat om vad som händer i människors vardag när byskolan läggs ned.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Mer läsning lyfter eleverna i alla ämnen i skolan – inte bara i svenska. Möt Jenny Edvardsson! Stort tema: Skolmisslyckanden.

Läs mer och prenumerera här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU
Fortbildning viktigt vid digitalisering

Förbättrad undervisning och ökat lärande. Det är ofta målbilden med skolans digitalisering. Men för att nå dit krävs det kontinuerlig och långsiktig fortbildning av lärarna, visar en ny avhandling av Annika Agélii Genlott, som nu valts till Skolportens favorit.

Karin Berg: Bortsorterade barn och möjligheter

Om vi vill att skolan ska verka kompensatoriskt måste vi sluta upp med att från ung ålder sortera barn efter tidigt visade förmågor, skriver Skolportens krönikör Karin Berg.

Svenska skolledares arbetsmiljö och hälsa: En lägesbeskrivning med förslag på vägar till förbättringar av arbetsmiljön

I denna AMM-rapport presenteras åtgärdsförslag som syftar till att förbättra skolledares arbetsmiljö. Vi bedömer att de föreslagna åtgärderna kan användas till att främja skolledares hälsa och deras förutsättningar att verka i sin ledarroll, vilket i sin tur kan gynna anställda och elever.

Skolporten sammanställer pedagogisk forskning år 2020

I årets upplaga av Pedagogisk forskning som följer med som bilaga till senaste numret av Skolportens magasin presenterar vi samtliga avhandlingar under det gångna året inom forskningsområdet skolan och förskola.

Ledningsteam ger trygghet

Ett ledningsteam med fyra personer för mellan tre och sex förskolor och en platsansvarig på varje förskola. Så jobbar friskolan Pysslingen Förskolor för att underlätta för sina förskolerektorer.