Dela:

Specialpedagogik en utmaning i glesbygdsskolor

Klasslärare i glesbygdsskolor får ofta hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. Det visar Gerd Petterssons avhandling.

Gerd Pettersson
Gerd Pettersson

Född 1957
Bor i Skellefteå

Disputerade 2017-02-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Inre kraft och yttre tryck: perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det var många olika skäl. Som pedagog har jag träffat många elever som behöver extra stöd och jag har sett vilken skillnad mitt sätt att arbeta, undervisa och förhålla mig kan göra. Sen fick jag i uppdrag att bygga och utveckla ett regionalt utvecklingscentra på Umeå universitet där vi där vi bland annat gjorde behovsinventeringar i regionens skolor, vilket synliggjorde behovet av verksamhetsnära specialpedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat 58 glesbygdsskolor i norra halvan av Sverige och försökt förstå klasslärarnas villkor för att bedriva den specialpedagogiska verksamheten. Jag har också tittat på rektorernas synsätt, hur den specialpedagogiska verksamheten organiseras och hur specialpedagogen handleder klassläraren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla pedagoger vittnar om brist på resurser, hot om skolnedläggning och långa avstånd till specialpedagogen och rektorn, som ofta finns placerade i kommunens centralort. Det gör att klasslärarna ofta får hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. De försökte verkligen nå alla elever och gjorde vad de kunde utifrån resurserna de hade till sitt förfogande. Rektorerna å sin sida hade väldigt stort förtroende för klasslärarna och var väl insatta i styrdokumenten och de allmänna råden. Men det fanns också tecken på att styrdokumenten bidrog till att skapa behov av extra stöd. Jag vill tolka resultaten försiktigt men kursplanernas mål är högt ställda, för högt för många, enligt rektorerna. Men det kan också vara så att styrdokumenten inte är anpassade till alla skolor. Normen är storstadsskolan med många lärare och elever men i de här skolorna sker undervisningen i åldersblandade grupper.

Vad överraskade dig?

– Att studiens glesbygdsskolor är inkluderande skolor, inte bara genom att eleverna fysiskt är i samma klassrum utan genom hur pedagogerna arbetar. Elevers olikheter lyfts fram som något positivt och ses som en resurs, deras synsätt präglades av vad jag kallar en olikhetsnormalitet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I synnerhet pedagoger i glesbygdsskolor som kan inspireras till att fortsätta utveckla inkluderande lärmiljöer. Men även politiker på nationell nivå som planerar för skola och utbildning i Sverige, kommunpolitiker, klasslärare, specialpedagoger och rektorer i grundskolan.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-04-24 11:15 av
Sidan uppdaterades 2017-05-17 16:26 av


Relaterat

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Byskolans nedläggning påverkar allas vardag

Långa skoldagar, splittrade kompisgäng och utarmning av hemorten. Å andra sidan: vidgade vyer, nya kompisar och fritidsaktiviteter. Magdalena Cedering har forskat om vad som händer i människors vardag när byskolan läggs ned.

Lite kritik i musikämnet på lärarutbildningen

Blivande lärare och förskollärare får mest beröm i undervisningen i musikämnet för blivande lärare och förskollärare. Kritiken tystas ner – av missriktad välvilja, visar Monica Frick Alexanderssons avhandling.

Barns samspel bortom förskolans väggar

Den fysiska miljön har stor betydelse för platsskapande processer i förskolan. Det visar Carina Berkhuizens avhandling om hur barns möjligheter att samspela med varandra och pedagoger villkoras av miljön på förskolegården.

Fokus på stavning när barn får bestämma skrivundervisningen

Lärarnas intention är att stimulera barnens kreativa skrivande men barnen fastnar på stavning och grammatik. Camilla Forsberg har forskat om skrivundervisning och överraskas av att det är barnen som driver färdighetsdiskursen.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Både film och skönlitteratur kan skapa mening

När eleverna fick använda film i svenskan blev de både aktiva och kreativa, visar Simon Wessbos avhandling om skönlitteratur och film i svenskämnets litteraturundervisning.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Höga utbildningsambitioner hos barn till utrikesfödda

Barn till utrikesfödda har ofta höga utbildningsambitioner i förhållande till barn till inrikesfödda i motsvarande skolor och livssituation. Det säger Olav Nygård som forskat om utbildningsambitioner och skolresultat hos barn till utrikesfödda.

Relationer centralt för samverkan mellan förskola och föräldrar

Både förskollärare och föräldrar betonar relationers betydelse för en bra samverkan. Men den information som förskollärare vill förmedla är inte den föräldrar efterfrågar, konstaterar Tuula Vuorinen som forskat om föräldrars och förskolans erfarenheter av samverkan.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser