Dela:

Specialpedagogik en utmaning i glesbygdsskolor

Klasslärare i glesbygdsskolor får ofta hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. Det visar Gerd Petterssons avhandling.

Gerd Pettersson
Gerd Pettersson

Född 1957
Bor i Skellefteå

Disputerade 2017-02-17
vid Umeå universitet


AVHANDLING
Inre kraft och yttre tryck: perspektiv på specialpedagogisk verksamhet i glesbygdsskolor

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det var många olika skäl. Som pedagog har jag träffat många elever som behöver extra stöd och jag har sett vilken skillnad mitt sätt att arbeta, undervisa och förhålla mig kan göra. Sen fick jag i uppdrag att bygga och utveckla ett regionalt utvecklingscentra på Umeå universitet där vi där vi bland annat gjorde behovsinventeringar i regionens skolor, vilket synliggjorde behovet av verksamhetsnära specialpedagogik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har studerat 58 glesbygdsskolor i norra halvan av Sverige och försökt förstå klasslärarnas villkor för att bedriva den specialpedagogiska verksamheten. Jag har också tittat på rektorernas synsätt, hur den specialpedagogiska verksamheten organiseras och hur specialpedagogen handleder klassläraren.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla pedagoger vittnar om brist på resurser, hot om skolnedläggning och långa avstånd till specialpedagogen och rektorn, som ofta finns placerade i kommunens centralort. Det gör att klasslärarna ofta får hantera de specialpedagogiska utmaningarna på egen hand. De försökte verkligen nå alla elever och gjorde vad de kunde utifrån resurserna de hade till sitt förfogande. Rektorerna å sin sida hade väldigt stort förtroende för klasslärarna och var väl insatta i styrdokumenten och de allmänna råden. Men det fanns också tecken på att styrdokumenten bidrog till att skapa behov av extra stöd. Jag vill tolka resultaten försiktigt men kursplanernas mål är högt ställda, för högt för många, enligt rektorerna. Men det kan också vara så att styrdokumenten inte är anpassade till alla skolor. Normen är storstadsskolan med många lärare och elever men i de här skolorna sker undervisningen i åldersblandade grupper.

Vad överraskade dig?

– Att studiens glesbygdsskolor är inkluderande skolor, inte bara genom att eleverna fysiskt är i samma klassrum utan genom hur pedagogerna arbetar. Elevers olikheter lyfts fram som något positivt och ses som en resurs, deras synsätt präglades av vad jag kallar en olikhetsnormalitet.

Vem har nytta av dina resultat?

– I synnerhet pedagoger i glesbygdsskolor som kan inspireras till att fortsätta utveckla inkluderande lärmiljöer. Men även politiker på nationell nivå som planerar för skola och utbildning i Sverige, kommunpolitiker, klasslärare, specialpedagoger och rektorer i grundskolan.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-04-24 11:15 av
Sidan uppdaterades 2017-05-17 16:26 av


Relaterat

Inlärningssvårigheter i matematik och läsning hänger ihop

Sambandet mellan inlärningssvårigheter i matematik och inlärningssvårigheter i läsning är starkare än jag trodde, säger Johan Korhonen. Hans forskning visar också att dessa svårigheter ökar risken för skolavbrott.

Byskolans nedläggning påverkar allas vardag

Långa skoldagar, splittrade kompisgäng och utarmning av hemorten. Å andra sidan: vidgade vyer, nya kompisar och fritidsaktiviteter. Magdalena Cedering har forskat om vad som händer i människors vardag när byskolan läggs ned.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Neurofeedback kan öka inlärningsförmågan hos unga med adhd

Neurofeedback, att få återkoppling på vad som händer i hjärnan i realtid, kan dämpa symptom och öka inlärningsförmågan hos unga med adhd. John Hasslingers forskningsresultat tyder på att metoden kan ha potential för lite äldre och motiverade ungdomar.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Flerspråkighet en möjlighet i förskolan

En ny avhandling tar avstamp i erfarenheterna från flyktingvågen år 2015 och vad som då fungerade bra i förskolor med många nyanlända barn. Ett tydligt resultat var hur viktigt det är med en förtroendefull relation till föräldrar, säger forskaren Åsa Delblanc.

Ungdomar saknar stöd för att hantera digitala sexuella trakasserier

Digitala sexuella trakasserier, så kallad sexting, är vanligt bland unga. Men elever saknar strategier för att hantera sexting, trots att konsekvenserna kan bli mycket svåra för enskilda elever, visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling.

Viktigt att tidigt identifiera och stötta elever med lässvårigheter

Elever som har lässvårigheter måste fångas upp tidigt och få stöd, menar forskaren Birgitta Herkner. När hon gjorde uppföljande tester på pojkar i årskurs 9 visade det sig att de fortfarande hade exakt samma lässvårigheter som i årskurs 3.

Utbildningspolicy tolkas olika på nationell och lokal nivå

Skolan ska främja elevernas kunskapsutveckling, men Ulrika Bergstrands avhandling visar att kommuner i gles- och landsbygd ofta har svårt att genomföra det som förväntas från nationellt håll.

Matematisk dialog utvecklar matematikundervisningen

Frågor och matematiska samtal kan hjälpa till att inkludera alla elever och göra dem mer aktiva i matematikundervisningen. Det visar Marie Sjöbloms avhandling om hur gymnasielärare i matematik kan främja matematisk dialog.

Skattningsinstrument bidrar till bättre lärmiljö för barn med autism 

Genom att använda ett skattningsinstrument kan förskolor skapa en bättre övergripande lärmiljö för barn med autismdiagnos. Det visar Hampus Bejnös avhandling.

Barn utforskar rörelse i krigslekar

Skola, förskola och föräldrar måste vara försiktiga med ett alltför ensidigt fördömande av krigslekar som kan vara viktiga för många barn, framför allt pojkar. Det visar Ebba Theorells forskning.

Apl – ett ständigt pågående arbete för yrkeslärare

Yrkeslärares arbete med elevernas arbetsplatsförlagda lärande, apl, är ett ständigt pågående arbete. Det visar Åsa Mårtenssons avhandling om hur lärare och handledare arbetar med gymnasieelevers apl.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer