Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Fredrik Alvén
Fredrik Alvén

Född 1972
Bor i Lund

Disputerade 2017-10-06
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset uppstod när jag arbetade som lärare på 90-talet samtidigt som Balkankriget pågick. Mitt klassrum fylldes av elever som hade upplevt kriget men som hade olika syn på vad som hade hänt. Jag upptäckte att det inte var så lätt att undervisa i historia – det fanns ingen sann berättelse, det handlade om olika perspektiv hos eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur samtalet om historieämnet ser ut hos politiker, lärare och i media. Det finns två olika sidor av historieämnet: Dels ämnets uppdrag att fostra demokratiska medborgare, ett uppdrag som ligger nära värdegrunden, men också en sida som handlar om att elever ska bli kritiskt tänkande och själva skapa en tolkning av vad som har hänt och varför samtiden ser ut som den gör. De här två olika sidorna skapar en spänning i ämnet och det är den spänningen som jag har undersökt i tre olika studier.

– Jag har tittat på hur skolämnet historia beskrivs i styrdokument, politiska dokument, SOU-er och utredningar för att se hur skolämnet och skolans uppdrag uttrycks och uppfattas. Jag har även analyserat hur elever argumenterar med hjälp av historia. I den tredje delstudien har jag valt ut elevsvar som har varit knepiga och låtit lärare bedöma dem. Där har jag lyssnat på hur lärarna har resonerat enskilt men också i sambedömningsgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första delstudien beskriver jag historieämnet utifrån båda aspekterna. Jag analyserar inte vad spänningen i ämnet kan innebära för lärare och elever, men jag konstaterar att det innehåller för-givet-taganden skrivna i ett tydligt kulturellt sammanhang. I den andra delstudien kunde jag se att eleverna visar mycket känslor och värderingar när de resonerar i sina provsvar – de är duktigare på det än på att vara kritiskt tänkande. De har svårt att distansera sig från sitt egna sammanhang och det är samtida värderingar som gäller, även när eleverna tolkar historiska händelser. De flesta elever, cirka 90 procent, håller sig inom värdegrunden när det gäller etiskt svåra frågor. Men det finns elever som resonerar på hög historisk nivå men som går utanför ramen för skolans värdegrund.

– I den tredje delstudien kunde jag se att lärarna är splittrade i bedömningsuppdraget. Ungefär 50 procent av dem utgår från kunskapskraven och inte värderingar och etik när de ska bedöma elevers provsvar i historia. Men här splittras lärargruppen – hälften har svårt att hantera elevsvar som hamnar utanför skolans värdegrund. Det behöver inte handla om extrema åsikter men det kan vara en syn som tänjer på gränserna för värdegrunden. Hälften av lärarna ger sämre omdömen till elever som inte hamnar inom värdegrunden i den enskilda bedömningen. Samtliga lärare reagerar på elevsvar som inte stämmer moraliskt eller etiskt med deras egna åsikter. Men den andra hälften kan samtidigt som de noterar att de inte håller med elevsvaren, ändå utgå från kunskapskraven och titta på själva argumentationen av historiska skeenden och fakta när de bedömer hur eleverna argumenterar. Det innebär att den likvärdiga bedömningen utmanas. När lärarna träffas i sambedömningsgrupper får de lärare som utgår från kunskapskraven större mandat. De lärare som tidigare bedömde mer utifrån etik och moral har en tendens att börja bedöma på samma sätt som de som utgår från kunskapskraven.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att historieämnet brottas med en spänning. Spänningen finns i skolan som realitet och de elever som råkar illa ut och får sämre omdömen är de som inte uppfattar eller tolkar värdegrunden så som de flesta lärarna. Jag vill gärna gå vidare och undersöka om det finns en möjlighet att bygga in etiska kriterier i kunskapskraven.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur jobbigt lärare tycker det är med elevsvar som inte överensstämmer med lärarnas egna etiska övertygelse. Vi har väldigt pluralistiska klassrum med elever från olika kulturer och jag tänker att det måste ligga i lärarprofessionen att hantera dessa olikheter. Lärarna gör ett fantastiskt jobb, men de har ett komplext uppdrag. De måste göra en tolkning och det är en tolkning att inte släppa förbi elevsvar som inte överensstämmer med värdegrunden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Diskussionen måste upp bland lärare i alla ämnen där etik och moral finns. I SO-ämnet och svenskämnet – men även i NO-ämnet, med biologin som innehåller etiska frågor. Jag hoppas att resultaten kommer ut på skolorna och att man vågar diskutera problemet och vad man ska ha för förhållningssätt kring det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-23 16:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-01 10:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Låg social position ökar risken för depression

Ungdomar som har föräldrar med låg social position har en ökad risk för depression. Therese Wirback visar också att unga män som drabbats av depression upplever att den ideala mansbilden gör det svårare att förstå att de faktiskt är deprimerade och bör söka hjälp.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen

Helen Winzell visar att skrivdidaktisk kunskap utvecklas mest efter lärarutbildningen snarare än under lärarutbildningen. Resultaten pekar på att lärarutbildningen inte synliggör vad skrivundervisning är, menar hon.

Tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

Tvåspråkiga barn kan uppfatta känslor i ansiktsuttryck och tal på andra sätt än enspråkiga barn. Det visar Marie-France Champoux-Larsson som forskat om emotioner i relation till tvåspråkighet.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Olika slags kamratpåverkan styr val av gymnasieutbildning

Erik Rosenqvist visar i sin forskning att elever som befinner sig i mitten av betygsskalan påverkas mer av sina klasskamraters utbildningsval jämfört med hög-, respektive lågpresterande elever.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Lika värde nr 4, 2018

Utvecklingsarbete kan genomföras på många olika sätt. Det kan vara stora projekt för en hel verksamhet och det kan vara små förändringar i det vardagliga arbetet. I årets sista nummer av Specialpedagogiska skolmyndighetens tidning Lika värde kan du läsa om utvecklingsarbeten som utgått från sin verksamhet och som haft barn, elever eller vuxenstuderande i fokus. (pdf)

Fler elever stannar hemma, vad kan du göra?

Frågorna till myndigheten gällande lång och olovlig frånvaro ökar. Om du vill hjälpa en elev som riskerar problematisk frånvaro finns det några framgångsfaktorer: var uppmärksam på ströfrånvaro, satsa på tidiga insatser, ha tät kontakt med vårdnadshavare och skapa en systematik i skolans frånvarorutiner.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Avhandling: Fria skolvalet förstärker ojämlikhet

De som bor på landsbygden, går i skolor i socioekonomiskt utsatta områden eller tillhör olika minoriteter kan inte utnyttja det fria skolvalets möjligheter. Den slutsatsen kommer Anna-Maria Fjellman fram till i sin avhandling.