Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Fredrik Alvén

Född 1972
Bor i Lund

Disputerade 2017-10-06
vid Malmö högskola

AVHANDLING

Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset uppstod när jag arbetade som lärare på 90-talet samtidigt som Balkankriget pågick. Mitt klassrum fylldes av elever som hade upplevt kriget men som hade olika syn på vad som hade hänt. Jag upptäckte att det inte var så lätt att undervisa i historia – det fanns ingen sann berättelse, det handlade om olika perspektiv hos eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur samtalet om historieämnet ser ut hos politiker, lärare och i media. Det finns två olika sidor av historieämnet: Dels ämnets uppdrag att fostra demokratiska medborgare, ett uppdrag som ligger nära värdegrunden, men också en sida som handlar om att elever ska bli kritiskt tänkande och själva skapa en tolkning av vad som har hänt och varför samtiden ser ut som den gör. De här två olika sidorna skapar en spänning i ämnet och det är den spänningen som jag har undersökt i tre olika studier.

– Jag har tittat på hur skolämnet historia beskrivs i styrdokument, politiska dokument, SOU-er och utredningar för att se hur skolämnet och skolans uppdrag uttrycks och uppfattas. Jag har även analyserat hur elever argumenterar med hjälp av historia. I den tredje delstudien har jag valt ut elevsvar som har varit knepiga och låtit lärare bedöma dem. Där har jag lyssnat på hur lärarna har resonerat enskilt men också i sambedömningsgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första delstudien beskriver jag historieämnet utifrån båda aspekterna. Jag analyserar inte vad spänningen i ämnet kan innebära för lärare och elever, men jag konstaterar att det innehåller för-givet-taganden skrivna i ett tydligt kulturellt sammanhang. I den andra delstudien kunde jag se att eleverna visar mycket känslor och värderingar när de resonerar i sina provsvar – de är duktigare på det än på att vara kritiskt tänkande. De har svårt att distansera sig från sitt egna sammanhang och det är samtida värderingar som gäller, även när eleverna tolkar historiska händelser. De flesta elever, cirka 90 procent, håller sig inom värdegrunden när det gäller etiskt svåra frågor. Men det finns elever som resonerar på hög historisk nivå men som går utanför ramen för skolans värdegrund.

– I den tredje delstudien kunde jag se att lärarna är splittrade i bedömningsuppdraget. Ungefär 50 procent av dem utgår från kunskapskraven och inte värderingar och etik när de ska bedöma elevers provsvar i historia. Men här splittras lärargruppen – hälften har svårt att hantera elevsvar som hamnar utanför skolans värdegrund. Det behöver inte handla om extrema åsikter men det kan vara en syn som tänjer på gränserna för värdegrunden. Hälften av lärarna ger sämre omdömen till elever som inte hamnar inom värdegrunden i den enskilda bedömningen. Samtliga lärare reagerar på elevsvar som inte stämmer moraliskt eller etiskt med deras egna åsikter. Men den andra hälften kan samtidigt som de noterar att de inte håller med elevsvaren, ändå utgå från kunskapskraven och titta på själva argumentationen av historiska skeenden och fakta när de bedömer hur eleverna argumenterar. Det innebär att den likvärdiga bedömningen utmanas. När lärarna träffas i sambedömningsgrupper får de lärare som utgår från kunskapskraven större mandat. De lärare som tidigare bedömde mer utifrån etik och moral har en tendens att börja bedöma på samma sätt som de som utgår från kunskapskraven.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att historieämnet brottas med en spänning. Spänningen finns i skolan som realitet och de elever som råkar illa ut och får sämre omdömen är de som inte uppfattar eller tolkar värdegrunden så som de flesta lärarna. Jag vill gärna gå vidare och undersöka om det finns en möjlighet att bygga in etiska kriterier i kunskapskraven.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur jobbigt lärare tycker det är med elevsvar som inte överensstämmer med lärarnas egna etiska övertygelse. Vi har väldigt pluralistiska klassrum med elever från olika kulturer och jag tänker att det måste ligga i lärarprofessionen att hantera dessa olikheter. Lärarna gör ett fantastiskt jobb, men de har ett komplext uppdrag. De måste göra en tolkning och det är en tolkning att inte släppa förbi elevsvar som inte överensstämmer med värdegrunden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Diskussionen måste upp bland lärare i alla ämnen där etik och moral finns. I SO-ämnet och svenskämnet – men även i NO-ämnet, med biologin som innehåller etiska frågor. Jag hoppas att resultaten kommer ut på skolorna och att man vågar diskutera problemet och vad man ska ha för förhållningssätt kring det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-23 16:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-01 10:36 av Moa Duvarci Engman