Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Fredrik Alvén
Fredrik Alvén

Född 1972
Bor i Lund

Disputerade 2017-10-06
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset uppstod när jag arbetade som lärare på 90-talet samtidigt som Balkankriget pågick. Mitt klassrum fylldes av elever som hade upplevt kriget men som hade olika syn på vad som hade hänt. Jag upptäckte att det inte var så lätt att undervisa i historia – det fanns ingen sann berättelse, det handlade om olika perspektiv hos eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur samtalet om historieämnet ser ut hos politiker, lärare och i media. Det finns två olika sidor av historieämnet: Dels ämnets uppdrag att fostra demokratiska medborgare, ett uppdrag som ligger nära värdegrunden, men också en sida som handlar om att elever ska bli kritiskt tänkande och själva skapa en tolkning av vad som har hänt och varför samtiden ser ut som den gör. De här två olika sidorna skapar en spänning i ämnet och det är den spänningen som jag har undersökt i tre olika studier.

– Jag har tittat på hur skolämnet historia beskrivs i styrdokument, politiska dokument, SOU-er och utredningar för att se hur skolämnet och skolans uppdrag uttrycks och uppfattas. Jag har även analyserat hur elever argumenterar med hjälp av historia. I den tredje delstudien har jag valt ut elevsvar som har varit knepiga och låtit lärare bedöma dem. Där har jag lyssnat på hur lärarna har resonerat enskilt men också i sambedömningsgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första delstudien beskriver jag historieämnet utifrån båda aspekterna. Jag analyserar inte vad spänningen i ämnet kan innebära för lärare och elever, men jag konstaterar att det innehåller för-givet-taganden skrivna i ett tydligt kulturellt sammanhang. I den andra delstudien kunde jag se att eleverna visar mycket känslor och värderingar när de resonerar i sina provsvar – de är duktigare på det än på att vara kritiskt tänkande. De har svårt att distansera sig från sitt egna sammanhang och det är samtida värderingar som gäller, även när eleverna tolkar historiska händelser. De flesta elever, cirka 90 procent, håller sig inom värdegrunden när det gäller etiskt svåra frågor. Men det finns elever som resonerar på hög historisk nivå men som går utanför ramen för skolans värdegrund.

– I den tredje delstudien kunde jag se att lärarna är splittrade i bedömningsuppdraget. Ungefär 50 procent av dem utgår från kunskapskraven och inte värderingar och etik när de ska bedöma elevers provsvar i historia. Men här splittras lärargruppen – hälften har svårt att hantera elevsvar som hamnar utanför skolans värdegrund. Det behöver inte handla om extrema åsikter men det kan vara en syn som tänjer på gränserna för värdegrunden. Hälften av lärarna ger sämre omdömen till elever som inte hamnar inom värdegrunden i den enskilda bedömningen. Samtliga lärare reagerar på elevsvar som inte stämmer moraliskt eller etiskt med deras egna åsikter. Men den andra hälften kan samtidigt som de noterar att de inte håller med elevsvaren, ändå utgå från kunskapskraven och titta på själva argumentationen av historiska skeenden och fakta när de bedömer hur eleverna argumenterar. Det innebär att den likvärdiga bedömningen utmanas. När lärarna träffas i sambedömningsgrupper får de lärare som utgår från kunskapskraven större mandat. De lärare som tidigare bedömde mer utifrån etik och moral har en tendens att börja bedöma på samma sätt som de som utgår från kunskapskraven.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att historieämnet brottas med en spänning. Spänningen finns i skolan som realitet och de elever som råkar illa ut och får sämre omdömen är de som inte uppfattar eller tolkar värdegrunden så som de flesta lärarna. Jag vill gärna gå vidare och undersöka om det finns en möjlighet att bygga in etiska kriterier i kunskapskraven.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur jobbigt lärare tycker det är med elevsvar som inte överensstämmer med lärarnas egna etiska övertygelse. Vi har väldigt pluralistiska klassrum med elever från olika kulturer och jag tänker att det måste ligga i lärarprofessionen att hantera dessa olikheter. Lärarna gör ett fantastiskt jobb, men de har ett komplext uppdrag. De måste göra en tolkning och det är en tolkning att inte släppa förbi elevsvar som inte överensstämmer med värdegrunden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Diskussionen måste upp bland lärare i alla ämnen där etik och moral finns. I SO-ämnet och svenskämnet – men även i NO-ämnet, med biologin som innehåller etiska frågor. Jag hoppas att resultaten kommer ut på skolorna och att man vågar diskutera problemet och vad man ska ha för förhållningssätt kring det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-23 16:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-01 10:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Kroppslig kunskap har stor betydelse i förskollärares arbete

Stor del av förskollärares vardagspraktik kan förstås i termer av kroppslighet. De använder sina kroppar hela tiden, i rummet och i relationen till barnen. Ändå är det kroppsliga inte riktigt föremål för samtal och reflektion inom förskolan, visar Maria Pröckl i sin avhandling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Vänskapande tar stort plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi av högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Därför förbättras inte elevresultaten – trots insatser

Skolan hade genomfört digitaliseringar av skolarbetet, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt. Men trots alla dessa insatser fortsatte andelen elever som gick ut gymnasiet med fullständiga betyg att sjunka. Varför?

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Inkluderande lärmiljöer – Kompetens för likvärdig utbildning i ett demokratiskt samhälle

Hur ser en lärmiljö som är inkluderande ut och vad menas egentligen med inkludering? Ja det är frågor som 250 lärare och skolledare har arbetat med under tre års tid tillsammans med forskare från Högskolan i Borås. I den här rapporten presenteras de slutliga och fördjupade forskningsresultaten. (pdf)