Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Fredrik Alvén
Fredrik Alvén

Född 1972
Bor i Lund

Disputerade 2017-10-06
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset uppstod när jag arbetade som lärare på 90-talet samtidigt som Balkankriget pågick. Mitt klassrum fylldes av elever som hade upplevt kriget men som hade olika syn på vad som hade hänt. Jag upptäckte att det inte var så lätt att undervisa i historia – det fanns ingen sann berättelse, det handlade om olika perspektiv hos eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur samtalet om historieämnet ser ut hos politiker, lärare och i media. Det finns två olika sidor av historieämnet: Dels ämnets uppdrag att fostra demokratiska medborgare, ett uppdrag som ligger nära värdegrunden, men också en sida som handlar om att elever ska bli kritiskt tänkande och själva skapa en tolkning av vad som har hänt och varför samtiden ser ut som den gör. De här två olika sidorna skapar en spänning i ämnet och det är den spänningen som jag har undersökt i tre olika studier.

– Jag har tittat på hur skolämnet historia beskrivs i styrdokument, politiska dokument, SOU-er och utredningar för att se hur skolämnet och skolans uppdrag uttrycks och uppfattas. Jag har även analyserat hur elever argumenterar med hjälp av historia. I den tredje delstudien har jag valt ut elevsvar som har varit knepiga och låtit lärare bedöma dem. Där har jag lyssnat på hur lärarna har resonerat enskilt men också i sambedömningsgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första delstudien beskriver jag historieämnet utifrån båda aspekterna. Jag analyserar inte vad spänningen i ämnet kan innebära för lärare och elever, men jag konstaterar att det innehåller för-givet-taganden skrivna i ett tydligt kulturellt sammanhang. I den andra delstudien kunde jag se att eleverna visar mycket känslor och värderingar när de resonerar i sina provsvar – de är duktigare på det än på att vara kritiskt tänkande. De har svårt att distansera sig från sitt egna sammanhang och det är samtida värderingar som gäller, även när eleverna tolkar historiska händelser. De flesta elever, cirka 90 procent, håller sig inom värdegrunden när det gäller etiskt svåra frågor. Men det finns elever som resonerar på hög historisk nivå men som går utanför ramen för skolans värdegrund.

– I den tredje delstudien kunde jag se att lärarna är splittrade i bedömningsuppdraget. Ungefär 50 procent av dem utgår från kunskapskraven och inte värderingar och etik när de ska bedöma elevers provsvar i historia. Men här splittras lärargruppen – hälften har svårt att hantera elevsvar som hamnar utanför skolans värdegrund. Det behöver inte handla om extrema åsikter men det kan vara en syn som tänjer på gränserna för värdegrunden. Hälften av lärarna ger sämre omdömen till elever som inte hamnar inom värdegrunden i den enskilda bedömningen. Samtliga lärare reagerar på elevsvar som inte stämmer moraliskt eller etiskt med deras egna åsikter. Men den andra hälften kan samtidigt som de noterar att de inte håller med elevsvaren, ändå utgå från kunskapskraven och titta på själva argumentationen av historiska skeenden och fakta när de bedömer hur eleverna argumenterar. Det innebär att den likvärdiga bedömningen utmanas. När lärarna träffas i sambedömningsgrupper får de lärare som utgår från kunskapskraven större mandat. De lärare som tidigare bedömde mer utifrån etik och moral har en tendens att börja bedöma på samma sätt som de som utgår från kunskapskraven.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att historieämnet brottas med en spänning. Spänningen finns i skolan som realitet och de elever som råkar illa ut och får sämre omdömen är de som inte uppfattar eller tolkar värdegrunden så som de flesta lärarna. Jag vill gärna gå vidare och undersöka om det finns en möjlighet att bygga in etiska kriterier i kunskapskraven.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur jobbigt lärare tycker det är med elevsvar som inte överensstämmer med lärarnas egna etiska övertygelse. Vi har väldigt pluralistiska klassrum med elever från olika kulturer och jag tänker att det måste ligga i lärarprofessionen att hantera dessa olikheter. Lärarna gör ett fantastiskt jobb, men de har ett komplext uppdrag. De måste göra en tolkning och det är en tolkning att inte släppa förbi elevsvar som inte överensstämmer med värdegrunden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Diskussionen måste upp bland lärare i alla ämnen där etik och moral finns. I SO-ämnet och svenskämnet – men även i NO-ämnet, med biologin som innehåller etiska frågor. Jag hoppas att resultaten kommer ut på skolorna och att man vågar diskutera problemet och vad man ska ha för förhållningssätt kring det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-23 16:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-01 10:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Komplex lärprocess när slöjd möter hållbar utveckling

Vad sker när slöjdämnet görs till en fråga om utbildning för hållbar utveckling? Hanna Hofverberg utforskat frågan och finner en komplex lärandeprocess, särskilt när slöjdandet handlar om återbruk.

Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har stor tilltro till betyg som framgångsfaktor och utvecklar utanför klassrummet en form av ”soft skills” som handlar om att ta ta för sig men också att föra sig. Det visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar i mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Skolans omöjliga kompensatoriska uppdrag

David Ryffés forskning om skolans kompensatoriska uppdrag belyser ett Skolsverige fyllt av regelverk och normkollisioner. Tydligast blir det när lärare och skolledare allt oftare tvingas väga det rättsligt rätta mot det pedagogiskt rätta.

Att ge kamratrespons stärker det egna skrivandet

Kamratrespons innebär ett lärande även för eleven som ger återkoppling. Jessica Berggrens forskning i ämnet engelska visar att elever blir bra på formativ återkoppling om de får öva på det.

Kompetensutveckling behöver vara mer flexibel

När en styrd nationell kompetensutveckling möter lokala förhållanden kan det uppstå spänningar och osäkerhet. Det konstaterar Veronica Sülau som undersökt vad som händer när matematiklyftet genomförs på fyra skolor.

Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Sjunkande motivation bland elever på idrottsprofilerade grundskolor

Oavsett syn på framgång minskar både motivationen och tron på den egna idrottsliga förmågan över tid bland elever på idrottsprofilerade grundskolor. Det visar Joakim Ingrells praktiknära forskning.

Olika svårt med matematik på olika språk

Språket påverkar svårighetsgraden i matematikuppgifter och uppgifter kan vara olika svåra på olika språk. Det kan få effekter i internationella kunskapsmätningar, menar Frithiof Theens som forskat om språkets roll i matematiken.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Elever och lärare har olika syn på matematiksvårigheter

Det skiljer stort mellan kommunerna i andelen elever som får F i matematik i årskurs 9, vilket tyder på en stor brist på likvärdighet. Det menar forskaren Ingmar Karlsson vars avhandling mynnar ut i en stark rekommendation att förändra undervisningen i matematik.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

Så kan skolnärvaro främjas

Att skolfrånvaro och psykisk ohälsa hos unga hänger ihop har uppmärksammats under de senaste åren. En ny forskningsöversikt har sammanställt kunskapsläget för vilka faktorer som främjar skolnärvaro.

Consequences of school grading systems on adolescent health: evidence from a Swedish school reform

A new study has examined a reform of the Swedish school system; a reform centred on the introduction of grades and increased use of testing, especially standardised national tests, in the 6th and 7th school year. The reform had an indirect effect on psychosomatic symptoms and life satisfaction for these pupils. The negative effects of the reform were generally stronger for girls.

Elever med erfarenhet av robotar kritiska till att ha dem i klassrummet

Digitaliseringen och samhällets snabba tekniska utveckling har bidragit till diskussioner och tester av pedagogiska robotar i skolan. Ny forskning från Göteborgs universitet visar att elever med erfarenhet av robotar som läser av och analyserar känslor är mer negativa till dem än elever som inte träffat på dessa robotar tidigare.

In the Principal’s Office: Clark Elementary’s Isley shares strategies to develop teachers

Virginia elementary-school principal Anna Isley says building leadership skills of teachers can help boost retention rates and improve student performance. Isley, who began her career as a teacher, says connecting with other teachers in her first year set her on the path to success.