Splittrat historieämne utmaning för lärare och elever

Eleverna har inte bara att ta hänsyn till kunskapskraven i historieämnet – det finns även outtalade krav på etik och moral som utgår från skolans värdegrund. Det försvårar en likvärdig bedömning, visar Fredrik Alvéns avhandling.

Fredrik Alvén
Fredrik Alvén

Född 1972
Bor i Lund

Disputerade 2017-10-06
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Tänka rätt och tycka lämpligt: historieämnet i skärningspunkten mellan att fostra kulturbärare och förbereda kulturbyggare

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Intresset uppstod när jag arbetade som lärare på 90-talet samtidigt som Balkankriget pågick. Mitt klassrum fylldes av elever som hade upplevt kriget men som hade olika syn på vad som hade hänt. Jag upptäckte att det inte var så lätt att undervisa i historia – det fanns ingen sann berättelse, det handlade om olika perspektiv hos eleverna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har tittat på hur samtalet om historieämnet ser ut hos politiker, lärare och i media. Det finns två olika sidor av historieämnet: Dels ämnets uppdrag att fostra demokratiska medborgare, ett uppdrag som ligger nära värdegrunden, men också en sida som handlar om att elever ska bli kritiskt tänkande och själva skapa en tolkning av vad som har hänt och varför samtiden ser ut som den gör. De här två olika sidorna skapar en spänning i ämnet och det är den spänningen som jag har undersökt i tre olika studier.

– Jag har tittat på hur skolämnet historia beskrivs i styrdokument, politiska dokument, SOU-er och utredningar för att se hur skolämnet och skolans uppdrag uttrycks och uppfattas. Jag har även analyserat hur elever argumenterar med hjälp av historia. I den tredje delstudien har jag valt ut elevsvar som har varit knepiga och låtit lärare bedöma dem. Där har jag lyssnat på hur lärarna har resonerat enskilt men också i sambedömningsgrupper.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I den första delstudien beskriver jag historieämnet utifrån båda aspekterna. Jag analyserar inte vad spänningen i ämnet kan innebära för lärare och elever, men jag konstaterar att det innehåller för-givet-taganden skrivna i ett tydligt kulturellt sammanhang. I den andra delstudien kunde jag se att eleverna visar mycket känslor och värderingar när de resonerar i sina provsvar – de är duktigare på det än på att vara kritiskt tänkande. De har svårt att distansera sig från sitt egna sammanhang och det är samtida värderingar som gäller, även när eleverna tolkar historiska händelser. De flesta elever, cirka 90 procent, håller sig inom värdegrunden när det gäller etiskt svåra frågor. Men det finns elever som resonerar på hög historisk nivå men som går utanför ramen för skolans värdegrund.

– I den tredje delstudien kunde jag se att lärarna är splittrade i bedömningsuppdraget. Ungefär 50 procent av dem utgår från kunskapskraven och inte värderingar och etik när de ska bedöma elevers provsvar i historia. Men här splittras lärargruppen – hälften har svårt att hantera elevsvar som hamnar utanför skolans värdegrund. Det behöver inte handla om extrema åsikter men det kan vara en syn som tänjer på gränserna för värdegrunden. Hälften av lärarna ger sämre omdömen till elever som inte hamnar inom värdegrunden i den enskilda bedömningen. Samtliga lärare reagerar på elevsvar som inte stämmer moraliskt eller etiskt med deras egna åsikter. Men den andra hälften kan samtidigt som de noterar att de inte håller med elevsvaren, ändå utgå från kunskapskraven och titta på själva argumentationen av historiska skeenden och fakta när de bedömer hur eleverna argumenterar. Det innebär att den likvärdiga bedömningen utmanas. När lärarna träffas i sambedömningsgrupper får de lärare som utgår från kunskapskraven större mandat. De lärare som tidigare bedömde mer utifrån etik och moral har en tendens att börja bedöma på samma sätt som de som utgår från kunskapskraven.

– Sammanfattningsvis visar min avhandling att historieämnet brottas med en spänning. Spänningen finns i skolan som realitet och de elever som råkar illa ut och får sämre omdömen är de som inte uppfattar eller tolkar värdegrunden så som de flesta lärarna. Jag vill gärna gå vidare och undersöka om det finns en möjlighet att bygga in etiska kriterier i kunskapskraven.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad över hur jobbigt lärare tycker det är med elevsvar som inte överensstämmer med lärarnas egna etiska övertygelse. Vi har väldigt pluralistiska klassrum med elever från olika kulturer och jag tänker att det måste ligga i lärarprofessionen att hantera dessa olikheter. Lärarna gör ett fantastiskt jobb, men de har ett komplext uppdrag. De måste göra en tolkning och det är en tolkning att inte släppa förbi elevsvar som inte överensstämmer med värdegrunden.

Vem har nytta av dina resultat?

– Diskussionen måste upp bland lärare i alla ämnen där etik och moral finns. I SO-ämnet och svenskämnet – men även i NO-ämnet, med biologin som innehåller etiska frågor. Jag hoppas att resultaten kommer ut på skolorna och att man vågar diskutera problemet och vad man ska ha för förhållningssätt kring det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-10-23 16:19 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-01 10:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Filmupplevelser viktiga för meningsskapande

Historisk spelfilm som pedagogiskt verktyg kan väcka djupt känslomässiga reaktioner hos eleverna. Detta behöver både medvetandegöras och synliggöras, menar Maria Deldén.

Glapp mellan undervisning och inlärning i historia

Elevers brist på begreppsförståelse gör det svårt för dem att förstå och sätta in historia i ett vidare sammanhang, visar Anna-Carin Stymnes avhandling. "Läs- och skrivkunskaper är avgörande för att förstå historia", säger hon.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta  gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. Det visar Monica Egelström som forskat om skolämnets betydelse för elevers meningsskapande.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

När skolan sätter upp avsikter och mål med läsning finns alltid en risk att vissa elever blir konstruerade som i brist och i behov. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som om skönlitteratur i undervisning.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar  Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Varierande tolkning av social rättvisa

Många lärare har svårt att skapa mening om vad social rättvisa inom ramen för musikundervisningen innebär i praktiken. Det visar Anna-Karin Kuuse i sin forskning om hur social rättvisa tolkas i styrdokument, i lärares förståelse och deras undervisningspraktik.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Lärares och rektors karriär
  Skolporten nr 2/2019 – ute 4 april

Tema: Lärares och rektors karriär

Hur utvecklas man som lärare? Många hoppas att det nya professionsprogrammet ska ge svar på den frågan. Intervju: Nina Rung är kriminologen som tröttnat på skambeläggandet av tjejer i skolan. Inblick: Forskarna: Så utvecklar du din relationskompetens som lärare. Skolportens favorit: Ny avhandling om skrivdidaktik i klassrummet blev lärarpanelens val.

Läs mer här!
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

10 mest lästa avhandlingarna 2018

Skolporten räknar varje år ut vilka 10 pedagogiska avhandlingar som har blivit mest klickade på skolporten.se under det föregående året. Här kan du ta del av 2018 års mest klickade avhandlingar.

Läsförståelse och undervisning om lässtrategier

Denna systematiska översikt – Läsförståelse och undervisning av lässtrategier – visar tydligt att lässtrategier inte är ett avgränsat och specifikt redskap utan snarare en myriad av redskap för att arbeta med texter och fördjupa sin läsförståelse. Översikten visar även att dessa olika varianter av lässtrategier är beforskade i olika utsträckning och att de lässtrategier som är beforskade uppvisar stor variation i effektivitet och ändamålsenlighet. (pdf)

Ny podcast: ”Vi vill sprida nya forskningsresultat”

Podcasten Poddagogen ska sprida ny pedagogisk forskning. "Tanken är att skapa en bro mellan akademin och verksamma lärare", säger forskaren Janne Kontio, som gör podden i samarbete med Skolporten.

Läraren började filma sina lektioner – då höjdes studieron

Läraren Jonas Vikström hade tidigare ofta problem med strulande lektionsgenomgångar och missnöjda elever. Men allting vände när han började filma alla genomgångar i klassrummet med en videokamera. Nu pekar resultaten uppåt.

Miljonstöd till forskning om inkluderingen av förskolebarn med funktionsnedsättning

MDH-forskare får 4,3 miljoner kronor från Forte för att undersöka hur förskolor arbetar med att inkludera barn med funktionsnedsättning i dagliga rutiner, utbildningsaktiviteter och lekar.