Språket en väg till fördjupad kunskap i historieämnet
Civilisation, revolution och kungar – begreppen kan leda vidare till fördjupad kunskap i historieämnet. Jessica Rahms avhandling belyser vikten av ett ämnesspecifikt språk och lärarledda diskussioner i historieämnet.
Bor i Göteborg
Född 1970
Disputerade 2025-09-12
vid Göteborgs universitet
Att kommunicera historia. Språkliga resurser och kunskapserbjudanden i högstadiets historieundervisning
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är själv ämneslärare och har funderat mycket på hur jag kan göra historieämnet tillgängligt. Det finns ett samband mellan språk och kunskap; att kunna använda ett ämnesspecifikt språk har ett samband med fördjupad kunskap. Det ämnesspecifika språket behövs för att kunna analysera och resonera om ett historiskt innehåll, exempelvis orsaker och konsekvenser. Det blir för allmängiltigt att prata om ett specifikt historiskt innehåll utan ämnesspråk.
Vad handlar avhandlingen om?
– Det handlar om hur lärare organiserar sin undervisning, både det historiska innehållet och presentationen av innehållet till elever. En central del är hur lärarna talar i helklass, till exempel hur de förtydligar och följer upp text i läromedel eller använder bilder som stöd. Ämnesspråkets roll och ord som är bärande för att det historiska innehållet, så kallade innehållsbegrepp, synliggörs. Innehållsbegrepp kan till exempel vara begrepp som civilisation, kolonialism, revolution – ord som får en specifik innebörd i en historisk kontext. Innehållsbegrepp är bärande för att beskriva en kontext och begreppen bildar tillsammans begreppsnätverk som ger möjlighet till fördjupad förståelse.
Det lärarledda samtalet i helklass är centralt för elevernas möjlighet till fördjupad kunskap.
Jessica Rahm
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det lärarledda samtalet i helklass är centralt för elevernas möjlighet till fördjupad kunskap. Läraren gör ett jobb som läromedlen inte gör. Det är avgörande att läraren tar en aktiv roll om eleverna ska tillägna sig det ämnesspecifika språket.
– Innehållsbegrepp har en övergripande betydelse men också en specifik betydelse i en historisk kontext och kan fungera som något jag kallar temporala bryggor. Det handlar om att länka ihop olika kontexter. Ett exempel kan vara när elever ställer frågor till lärare om den franska revolutionen och kungens makt. När eleverna får veta att den franska revolutionen har betydelse för den svenska kungens roll idag leder det till att eleverna reagerar. Det blir ett sätt att synliggöra hur den franska revolutionen påverkar oss idag. Begreppet kung blir en brygga mellan olika kontexter – en begreppslig fördjupning.
– Tidigare historiedidaktisk forskning har pekat på svårigheter att bygga ihop innehållskunskap och resonemang om orsak och konsekvenser. De temporala bryggorna kan bidra till att binda samman kontexter.
– I avhandlingen identifierar jag tre olika typer av innehållsbegrepp. När lärare har en medvetenhet om vad begreppen har för funktioner utvecklar de ett metaspråk. Det kan tydliggöra vad som händer när begreppen används.
Vad överraskade dig?
– Jag blev överraskad över hur viktiga medskapare eleverna är för det jag kallar temporala bryggor. De temporala bryggorna uppstår till exempel när lärare spontant leder vidare från elevernas frågor.
Vem har nytta av dina resultat?
– Resultaten tydliggör historieämnets språkliga aspekter och skulle kunna vara till nytta både i lärarfortbildning och lärarutbildning. Kopplingen mellan det ämnesspecifika språket och elevers kunskapsutveckling synliggörs.