Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärares användning av centrala begrepp i genetikundervisningen gör innehållet otydligt för eleverna. Begreppen får olika betydelser i olika sammanhang. Det visar Karin Thörnes forskning.

Karin Thörne
Karin Thörne

Född 1972
Bor i Karlstad

Disputerade 2018-06-08
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Linguistic Challenges in Science Education: A Classroom Study of Teachers’ and Students’ use of Central Concepts in Genetics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genetik är ett väldigt intressant område där det händer mycket. Det har en hög samhällsrelevans inom olika områden som exempelvis medicin, fosterdiagnostik och GMO (genetiskt modifierade organismer). Allmänheten behöver ha en viss kunskap för att kunna tillgodogöra sig det som skrivs i media om genetik och de möjligheter som finns med genetik idag. Där har skolan ett viktigt uppdrag. Samtidigt har det visat sig att genetik är väldigt svårt, både att undervisa och att lära sig. Forskning sedan decennier tillbaka har visat att elever även efter avslutad utbildning inte ens har elementära kunskaper om de mest centrala begreppen. Jag var intresserad av att undersöka varför det är på det sättet. Jag valde en annan vinkling än vad jag har sett tidigare i forskningslitteratur, nämligen att titta på det talade språket i klassrummet. Jag ville komma så nära den autentiska undervisningssituationen som möjligt för att se vad som faktiskt händer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt fyra högstadielärare i biologi i årskurs 9 när de undervisar i genetik i varsin klass. Jag har följt dem genom hela genetikundervisningen och har spelat in allt som de säger under lektionerna och analyserat hur de använder olika centrala begrepp. Jag har valt ut de mest centrala begreppen: gen, dna och kromosom och så har jag även inkluderat ordet anlag som vi använder väldigt mycket i Sverige. Jag har tittat på hur lärarna använder begreppen och så har jag undersökt hur de kopplar begreppen till egenskaper. Man har tidigare sett att elever har jättesvårt att greppa dels hur orden hänger ihop men också hur de relaterar till egenskaper, som exempelvis blåa ögon. Men det kan även handla om växters egenskaper som färger på blommor, släta eller skrynkliga ärtor och så vidare. Jag har också tittat på hur elever använder de här begreppen när de pratar. Avhandlingen består av fyra artiklar där jag har tittat på samma datamaterial från lite olika håll. Men alla har ett språkligt fokus.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att sättet lärarna använder begreppen på avspeglar de svårigheter man ser att elever har. Lärarna använder begreppen på lite olika sätt beroende på kontext. I vissa delar av genetikundervisningen pratar de gärna om genen som att den är en passiv enhet som smälter ihop lite med själva egenskapen. Man kanske säger ”här har vi den blå genen” men i andra sammanhang pratar man mer om genen som en del av en dna-molekyl och går mer in på den biologiska aspekten. Det här gör att begreppen får lite olika betydelser i olika sammanhang. Samma sak med begreppet anlag, ibland används det synonymt med gen och ibland används det synonymt med egenskap. Jag kan se att sättet lärarna använder begreppen på skapar tvetydigheter och oklarheter när det gäller innehållet. Exempelvis när det kommer till hur gener kopplar samman med egenskaper.

– När lärarna pratar blandar de egentligen olika historiska modeller inom genetik. Genen beskrivs på olika sätt med olika historiska modeller. Det här ser man även i läromedel. Men det blir än mer sammanblandat i det talade språket. I talspråk förenklar man ofta för att man inte kan prata så explicit och tydliggöra varje mening man säger. Ibland gör lärarna förenklingar och skarvar lite i språket och ibland är det rena felsägningar. Det gör innehållet oerhört otydligt.

– Eleverna använder begreppen i väldigt liten utsträckning om man jämför med lärarna. När de använder begreppen gör de det på ett väldigt enkelt sätt, nästan alltid i väldigt korta svar eller frågor till läraren. Jag hittar inget direkt tecken på att eleverna har inkorporerat begreppen i sitt språk och gjort det till sitt.

Vad överraskade dig?

Att eleverna använder begreppen så lite. Jag satt i klassrummen under 45 lektioner och lyssnade på dem och jag upplevde att eleverna pratade väldigt mycket. Men jag insåg inte förrän jag började analysera materialet att de faktiskt använde begreppen i väldigt liten utsträckning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, även läromedelsförfattare som har en stor påverkan på undervisning. Men framför allt inom lärarutbildningen, där borde man lägga mer fokus på just språkliga aspekter. Resultaten är även intressanta för forskningen, min avhandling är ett bra avstamp för framtida designstudier där man kan försöka hitta olika lösningar på problemet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-07-30 10:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-08-28 13:57 av Susanne Sawander


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema sambedömning
  Nytt nr ute nu!

Tema sambedömning

Ligger skolans likvärdighetsproblem i betygssättningen – och stavas lösningen i så fall sambedömning? Dessutom: Intervju med den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek, som inte skräder orden när det gäller lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Vardagsanknuten matematikundervisning ger sämre resultat

Hur bör mattelärare undervisa för att eleverna ska lära sig så mycket som möjligt? En ny studie av forskare vid Mälardalens högskola och Nationellt centrum för matematik ger en tydlig fingervisning. Att lägga tid på att eleverna lär sig saker utantill verkar leda till bättre inlärning, medan det däremot verkar vara ineffektivt att knyta matematiken till elevernas vardag.

”Mer forskning innan reformer genomförs”

Debatten om huruvida ett fokus på kunskapssyn är produktivt för skolan fortsätter. Malin Tväråna varnar för att denna lägger ut dimridåer för det som spelar roll – det som händer i klassrummet. Hon efterlyser därför praktikgrundade studier om hur undervisning egentligen fungerar.

Hur utnyttja skolforskning bättre? – Ny brittisk rapport analyserar utbildningens ekosystem

I en ny rapport från the Royal Society och the British Academy analyseras användningen av utbildningsvetenskaplig forskning och samverkan mellan de olika aktörerna i utbildningens ”ekosystem” i Storbritannien. Karin Hermansson, FoU-ansvarig på Ifous, sammanfattar slutsatserna och kommenterar rapporten. (pdf)

Cracking the school breakfast code

Historically, stigma and issues of accessibility have kept many hungry students from eating school breakfast. Schools nationwide serve about 57 low-income children breakfast for every 100 who participate in the school lunch program. Here’s the good news: participation is rising. Try these tips for growth from schools that are successfully feeding students the most important meal of the day.

Möte med media – En guide till dig som är skolledare

I din roll som skolledare kommer du i kontakt med media och det är en del av ditt uppdrag som chef för verksamheten. Den här skriften ger dig tips och råd på hur du kan tänka och vad du kan göra när du blir kontaktad av media. Den ger också tips på vad du kan göra på arbetsplatsen för att vara väl förberedd om ni hamnar i det mediala strålkastarljuset. (pdf)

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats