Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

Lärares användning av centrala begrepp i genetikundervisningen gör innehållet otydligt för eleverna. Begreppen får olika betydelser i olika sammanhang. Det visar Karin Thörnes forskning.

Karin Thörne
Karin Thörne

Född 1972
Bor i Karlstad

Disputerade 2018-06-08
vid Karlstads universitet


AVHANDLING
Linguistic Challenges in Science Education: A Classroom Study of Teachers’ and Students’ use of Central Concepts in Genetics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genetik är ett väldigt intressant område där det händer mycket. Det har en hög samhällsrelevans inom olika områden som exempelvis medicin, fosterdiagnostik och GMO (genetiskt modifierade organismer). Allmänheten behöver ha en viss kunskap för att kunna tillgodogöra sig det som skrivs i media om genetik och de möjligheter som finns med genetik idag. Där har skolan ett viktigt uppdrag. Samtidigt har det visat sig att genetik är väldigt svårt, både att undervisa och att lära sig. Forskning sedan decennier tillbaka har visat att elever även efter avslutad utbildning inte ens har elementära kunskaper om de mest centrala begreppen. Jag var intresserad av att undersöka varför det är på det sättet. Jag valde en annan vinkling än vad jag har sett tidigare i forskningslitteratur, nämligen att titta på det talade språket i klassrummet. Jag ville komma så nära den autentiska undervisningssituationen som möjligt för att se vad som faktiskt händer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har följt fyra högstadielärare i biologi i årskurs 9 när de undervisar i genetik i varsin klass. Jag har följt dem genom hela genetikundervisningen och har spelat in allt som de säger under lektionerna och analyserat hur de använder olika centrala begrepp. Jag har valt ut de mest centrala begreppen: gen, dna och kromosom och så har jag även inkluderat ordet anlag som vi använder väldigt mycket i Sverige. Jag har tittat på hur lärarna använder begreppen och så har jag undersökt hur de kopplar begreppen till egenskaper. Man har tidigare sett att elever har jättesvårt att greppa dels hur orden hänger ihop men också hur de relaterar till egenskaper, som exempelvis blåa ögon. Men det kan även handla om växters egenskaper som färger på blommor, släta eller skrynkliga ärtor och så vidare. Jag har också tittat på hur elever använder de här begreppen när de pratar. Avhandlingen består av fyra artiklar där jag har tittat på samma datamaterial från lite olika håll. Men alla har ett språkligt fokus.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att sättet lärarna använder begreppen på avspeglar de svårigheter man ser att elever har. Lärarna använder begreppen på lite olika sätt beroende på kontext. I vissa delar av genetikundervisningen pratar de gärna om genen som att den är en passiv enhet som smälter ihop lite med själva egenskapen. Man kanske säger ”här har vi den blå genen” men i andra sammanhang pratar man mer om genen som en del av en dna-molekyl och går mer in på den biologiska aspekten. Det här gör att begreppen får lite olika betydelser i olika sammanhang. Samma sak med begreppet anlag, ibland används det synonymt med gen och ibland används det synonymt med egenskap. Jag kan se att sättet lärarna använder begreppen på skapar tvetydigheter och oklarheter när det gäller innehållet. Exempelvis när det kommer till hur gener kopplar samman med egenskaper.

– När lärarna pratar blandar de egentligen olika historiska modeller inom genetik. Genen beskrivs på olika sätt med olika historiska modeller. Det här ser man även i läromedel. Men det blir än mer sammanblandat i det talade språket. I talspråk förenklar man ofta för att man inte kan prata så explicit och tydliggöra varje mening man säger. Ibland gör lärarna förenklingar och skarvar lite i språket och ibland är det rena felsägningar. Det gör innehållet oerhört otydligt.

– Eleverna använder begreppen i väldigt liten utsträckning om man jämför med lärarna. När de använder begreppen gör de det på ett väldigt enkelt sätt, nästan alltid i väldigt korta svar eller frågor till läraren. Jag hittar inget direkt tecken på att eleverna har inkorporerat begreppen i sitt språk och gjort det till sitt.

Vad överraskade dig?

Att eleverna använder begreppen så lite. Jag satt i klassrummen under 45 lektioner och lyssnade på dem och jag upplevde att eleverna pratade väldigt mycket. Men jag insåg inte förrän jag började analysera materialet att de faktiskt använde begreppen i väldigt liten utsträckning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare, även läromedelsförfattare som har en stor påverkan på undervisning. Men framför allt inom lärarutbildningen, där borde man lägga mer fokus på just språkliga aspekter. Resultaten är även intressanta för forskningen, min avhandling är ett bra avstamp för framtida designstudier där man kan försöka hitta olika lösningar på problemet.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2018-07-30 10:19 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2018-08-28 13:57 av Susanne Sawander


Relaterat

Tyska, 9-10 okt i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på tysk språkdidaktik och forskning! Få ett språkbad och lyssna på föreläsningar både på tyska och svenska kring betyg och bedömning, muntlig kommunikation, litterära texter och många andra intresseväckande områden. Herzlich willkommen!

Franska, 9-10 oktober i Stockholm

Välkommen till en konferens som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på fransk språkdidaktik och forskning! Ta del av föreläsningar kring bland annat bedömning och planering, motivation, digitala verktyg samt hur du kan stimulera till muntlig aktivitet i klassrummet. Bienvenue!

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats