Språket viktigt i matematiken

Framgångsrika läs- och skrivstrategier är viktiga för att förbättra elevers resonemangsförmåga i matematik. Det visar Cecilia Segerbys avhandling.

Cecilia Segerby
Cecilia Segerby

Född 1972
Bor i Svedala

Disputerade 2017-09-15
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Supporting mathematical reasoning through reading and writing in mathematics : making the implicit explicit

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i femton år som matematiklärare i årskurs fyra till nio och sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter. Jag ville veta mer om det och läste till speciallärare i matematik. Då fördjupades mitt intresse för språkets betydelse för att lära sig matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en interventionsstudie i årkurs fyra, under en termin. I fyra förstudier undersökte jag bland annat skrivandets roll i matematiken och vilka förståelsestrategier elever använder för att resonera i matematiken. Utifrån resultatet har jag sedan tillsammans med klassens matematiklärare utformat aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna har varit kopplade till de fyra förståelsestrategierna; förutsäga, klargöra, fråga och summera i Palinscar och Browns reciprokala undervisningsmodell för läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla elever sedan tidigare hade utvecklat strategier för att resonera, men de högpresterande eleverna hade funnit fler framgångsrika strategier jämfört med de andra. I studien utvecklade de elever som ansågs lågpresterande sin resonemangsförmåga mest. Det är oerhört viktigt att läs- och skrivstrategier inte blir något eleverna får lista ut själva. Det implicita behöver göras explicit för alla elever.

– En annan viktig aspekt var att de fyra strategierna behöver anpassas till matematiken. Det verkade också som att eleverna behövde få imitera läraren för att utveckla sin egen resonemangsförmåga.

Vad överraskade dig?

– Att det var så pass svårt att göra en förändring. För att elevernas resonemangsförmåga skulle utvecklas var det inte bara aktiviteterna i klassrummet som behövde förändras, utan även kulturen. Tidigare jobbade alla själva i böckerna, nu införde vi uppgifter som krävde att eleverna skulle resonera och kommunicera till sina klasskamrater och läraren. Inledningsvis ville de komma framåt i boken där det främst handlade om att ge korta svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på fältet och lärarutbildare, men även de som generellt är intresserade av språk.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-10-17 14:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-01 10:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanser berikar undervisningen i NO-ämnet

Att öppna upp för diskussioner och nyanser i NO-ämnet kan bidra till andra dimensioner jämfört med att bara studera fakta. Lotta Leden har utforskat hur naturvetenskapens karaktär kan utveckla NO-undervisningen.

Öppna laborationer ökar kvaliteten på elevers samtal

Öppna fysiklaborationer skapar mer kvalitativa samtal mellan eleverna. Det visar Jan Andersson som utforskat hur designen av det laborativa arbetet i ämnet fysik påverkar elevernas lärande.

Lärare okritiska till entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet påverkar också lärarrollen, men få lärare reflekterar över konsekvenserna. Carina Holmberg hoppas att hennes avhandling kan bidra till en mer nyanserad bild av entreprenörskapets intåg i skolan.

Så kan skolvalet integrera i stället för att segregera

Segregation kan minskas genom att tillåta flera olika sätt att etablera förtur till skolor. Det är en slutsatserna Dany Kessels drar i sin avhandling om design av skolvalssystem.

Svårt att utveckla ämnesspråk på svenska med engelskspråkig undervisning

Andraspråksperspektivet verkar vara begränsat till svenska som andraspråk och saknas i den engelskspråkiga undervisningen. Resultaten förvånar Jeanette Toth som forskat om undervisning på engelska.

Nationellt kodat budskap präglar läroböcker

Läromedel präglas av ett tydligt nationellt kodat budskap och historiebeskrivningar förmedlas genomgående utifrån samtida landsgränser. Vi måste lära oss att kritiskt granska de läromedel vi använder, säger forskare Lina Spjut. 

Komplext utforskande lyfter elevernas skrivande

Vad behöver elever lära sig för att kunna skriva välutvecklade berättelser? Anja Thorsten har i en praktiknära studie utforskat ämnet - med goda resultat.

Kompisrelaterad stress skapar smärta som påverkar skolarbetet

Stress för att inte passa in och bli accepterad av kompisar kan skapa smärta som påverkar både vardag och skola. Värst drabbade är tjejer, visar Matilda Wurm i sin avhandling.

Filosofiskt perspektiv på digital design för integration

Vilka sociala processer behöver vi förstå för att designa för ett anpassningsbart lärande? Amir Haj-Bolouri antar ett filosofiskt perspektiv i sin avhandling om hur digitala system kan stötta integration.

Positiva erfarenheter av hälsoprojekt – men ingen effekt på fysisk aktivitet

Ett hälsoprojekt mellan forskare och ungdomar i Angered ​gav positiva effekter. Uppföljningen ​två år senare visade ​inte på någon ökad fysisk aktivitet​ – m​en hälsointerventioner är inte meningslösa, ​menar forskaren Andreas Fröberg.

Goda relationer bra grund för sunda vanor hos elever

Goda relationer med kompisar, lärare och föräldrar är viktiga faktorer för en sund livsstil. Det konstaterar Ulrica Paulsson Do som forskat om sambandet mellan psykosociala faktorer och levnadsvanor bland unga.

Komplext med digitala verktyg i matematikundervisningen

Digital teknik skapar viktiga kunskapsteoretiska förändringar i det matematiska innehållet, vilket kan förklara lärares svårigheter att utnyttja den digitala teknologin fullt ut. Det säger Miguel Perez som forskat om integration av digitala verktyg i matematikundervisningen.

Spanskans tempus tar olika lång tid att lära

Svenskspråkiga elever har betydligt svårare att lära sig använda spanskans imperfekt jämfört med dess preteritum. Som lärare i de latinska språk finns därför skäl att fokusera på hur just imperfekt fungerar, menar forskare Fernando López Serrano.

Så påverkas utbildningsreformer av olika typer av hot

Helen Dwyer har utforskat hur specialpedagogiska reformer initieras och införs från politisk nivå till skolnivå. Resultaten visar att planering och implementering påverkas av upplevda hotbilder och samhälleliga sårbarhetsområden.

Spänning mellan ungas förväntningar på framtiden och lokala förutsättningar

Högre utbildning och ett liv i staden är det som ungdomar anses värderas högst i samhället. Sara Forsberg visar att den synen skapar en spänning mellan ungdomars förväntningar och deras socioekonomiska och lokala förutsättningar.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Konferenser
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Mobbning
  Nytt nr ute nu!

Tema: Mobbning

Skolorna är bra på att åtgärda synliga kränkningar, men desto sämre på att förebygga dem, menar forskarna. Intervju: Möt Bim Riddersporre, ton­givande forskare inom ledar­skap och förskola

Läs mer och bli prenumerant
5 mest lästa på FoU

Skolportens favorit: Extra stöd behövs redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter är inte lika engagerade i förskolan som andra barn, vilket påverkar deras lärande och utveckling. Extra stöd behöver sättas in redan på förskolan, konstaterar forskaren Madeleine Sjöman.

Först med försterektorer

Om hela skolkommunen ska lyckas så måste de kommunala och fristående skolorna utvecklas tillsammans. Det är tanken med den nya försöksverksamheten med försterektorer i Vallentuna.

Får flickor och pojkar likvärdigt stöd i skolan?

Hur ser villkoren ut för flickor respektive pojkar med funktionsnedsättning i skolan? Är stödet likvärdigt så att alla får samma möjlighet att nå målen för sin utbildning? Det och mycket mer diskuterar en ny FoU-skrift: Genus och specialpedagogik – praktiknära perspektiv. Läs rapporten här (pdf).

Forskare: Synen på barns kroppar har förändrats i förskolan

Det pratas för lite på lärarutbildningen om vilken kroppskontakt pedagoger får ha med barn på förskolan. Det anser nyutexaminerade förskollärare som intervjuats i forskningsprojektet ”Beröring i förskolan – omsorg eller fara?”.

Vad gör kanadensiska skolor så framgångsrika?

Carol Campbell är forskare och rådgivare till Ontarios skolverk ger sin syn på vad som gör det kanadensiska utbildningssystemet framgångsrikt.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats