Språket viktigt i matematiken

Framgångsrika läs- och skrivstrategier är viktiga för att förbättra elevers resonemangsförmåga i matematik. Det visar Cecilia Segerbys avhandling.

Cecilia Segerby
Cecilia Segerby

Född 1972
Bor i Svedala

Disputerade 2017-09-15
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Supporting mathematical reasoning through reading and writing in mathematics : making the implicit explicit

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i femton år som matematiklärare i årskurs fyra till nio och sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter. Jag ville veta mer om det och läste till speciallärare i matematik. Då fördjupades mitt intresse för språkets betydelse för att lära sig matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en interventionsstudie i årkurs fyra, under en termin. I fyra förstudier undersökte jag bland annat skrivandets roll i matematiken och vilka förståelsestrategier elever använder för att resonera i matematiken. Utifrån resultatet har jag sedan tillsammans med klassens matematiklärare utformat aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna har varit kopplade till de fyra förståelsestrategierna; förutsäga, klargöra, fråga och summera i Palinscar och Browns reciprokala undervisningsmodell för läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla elever sedan tidigare hade utvecklat strategier för att resonera, men de högpresterande eleverna hade funnit fler framgångsrika strategier jämfört med de andra. I studien utvecklade de elever som ansågs lågpresterande sin resonemangsförmåga mest. Det är oerhört viktigt att läs- och skrivstrategier inte blir något eleverna får lista ut själva. Det implicita behöver göras explicit för alla elever.

– En annan viktig aspekt var att de fyra strategierna behöver anpassas till matematiken. Det verkade också som att eleverna behövde få imitera läraren för att utveckla sin egen resonemangsförmåga.

Vad överraskade dig?

– Att det var så pass svårt att göra en förändring. För att elevernas resonemangsförmåga skulle utvecklas var det inte bara aktiviteterna i klassrummet som behövde förändras, utan även kulturen. Tidigare jobbade alla själva i böckerna, nu införde vi uppgifter som krävde att eleverna skulle resonera och kommunicera till sina klasskamrater och läraren. Inledningsvis ville de komma framåt i boken där det främst handlade om att ge korta svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på fältet och lärarutbildare, men även de som generellt är intresserade av språk.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-10-17 14:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-01 10:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanser berikar undervisningen i NO-ämnet

Att öppna upp för diskussioner och nyanser i NO-ämnet kan bidra till andra dimensioner jämfört med att bara studera fakta. Lotta Leden har utforskat hur naturvetenskapens karaktär kan utveckla NO-undervisningen.

Öppna laborationer ökar kvaliteten på elevers samtal

Öppna fysiklaborationer skapar mer kvalitativa samtal mellan eleverna. Det visar Jan Andersson som utforskat hur designen av det laborativa arbetet i ämnet fysik påverkar elevernas lärande.

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skolämnet påverkar utformning av undervisning

Ämnet i sig påverkar lärarnas sätt att utforma undervisningen. I exempelvis matematiken bygger undervisningen på elevernas enskilda arbete medan undervisningen i historieämnet däremot utgår från gemensamt arbete. Det visar en avhandling av Monica Egelström.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Elevers maktspel påverkar musikundervisningen

Mikael Persson har utforskat maktspelet mellan elever och hur det påverkar musikundervisningen. Han förvånas över det hårda klimatet på musikprofilskolan.

Skolmusikalprojekt reproducerar elevroller

Samhällets omgivande strukturer har stor påverkan hur makten fördelas i skolmusikalprojekt. Det innebär att skolmusikalprojekt reproducerar redan givna elevroller, visar Lorentz Edberg.

Lärarrespons viktig för studenter som läser svenska som andraspråk

Vuxna nybörjarstudenter i svenska som andraspråk sätter högt värde på lärararrespons, både i form av beröm och kritik. Respons är ett viktigt moment i språkutvecklingen, konstaterar Liivi Jakobson.

Elever behöver stöd för att hantera information på nätet

Kunskap blir inte mer tillgänglig bara för att det finns information på nätet. Elever behöver stöd i själva sökandet av information, visar Anne Sollis som forskat om hur studenter och gymnasieelever inom naturvetenskaplig utbildning hanterar digital information.

Minskad stress, depression och ångest hos elever med ACT-behandling

Fredrik Livheim har undersökt terapiformen ACT, Acceptance Commitment Therapy/Training, under verkliga förhållanden bland skolelever. Avhandlingen visar att ACT är mer effektiv mot stress, depression och ångest än elevhälsans sedvanliga metoder.

Beskrivning av skrivandets syfte förändras över tid

I gymnasieläromedel om skrivande från 80-talet betonas det skönlitterära berättandet. I en modern utgåva av samma läromedel har fokus flyttats mot det redogörande skrivandet och det skönlitterära nämns nästan inte alls, konstaterar Sofia Pulls i sin avhandling.

Så utvecklas barns uppfattning om historisk tid

Joel Rudnert har forskat om hur barn utvecklar sitt användande av historisk tid. Resultaten visar att barns sätt att hantera tid och tala om tid utvecklas innan de har kunskaper om det historiska innehållet.

Informell ton präglar digital diskussion på förskollärarutbildning

En informell ton präglar de digitala diskussionerna mellan lärare och studenter på förskollärarutbildning. Det bottnar i synen på lärande som samlärande, visar Fredrik Hanell som forskat om hur digitala redskap används i förskollärarutbildningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Så skapas rektors pedagogiska ledarskap

Synen på rektors ledarskap är nära länkad till förändringar i skolpolitiken, visar Katarina Ståhlkrantz i sin avhandling. Nu har den valts till lärarpanelens favorit.

Mer jobb för förstelärare – men ingen extra tid

Att vara förstelärare innebär ofta mer arbete – men bara 10 procent av lärarna får minskad undervisningstid. Det bekräftar ny forskning.

Survey: Nearly all teachers use tech in class

About 95% of teachers use technology in the classroom — especially video streaming services such as YouTube, and productivity and presentation tools, such as Microsoft Office, according to a survey by Common Sense Education. Data shows that some of the tools that teachers rated as most effective, such as those involving health and well-being, were some of the least utilized.

Tydlighet och inkludering ger trygghet och självförtroende

Lunchrasten är slut. Eleverna kommer in i klassrummet där Ida Jonsson och Maria Pettersson tar emot för en mattelektion i halvklass. De arbetar strukturerat med tydlighet och inkludering och det ger eleverna trygghet och självförtroende.

School playtime is becoming a thing of the past for a generation of children 

School playtime is becoming a thing of the past for a generation of children, a new report has found.