2017-10-17 14:31  1606 Dela:

Språket viktigt i matematiken

Framgångsrika läs- och skrivstrategier är viktiga för att förbättra elevers resonemangsförmåga i matematik. Det visar Cecilia Segerbys avhandling.

Cecilia Segerby
Cecilia Segerby

Född 1972
Bor i Svedala

Disputerade 2017-09-15
vid Malmö högskola


AVHANDLING
Supporting mathematical reasoning through reading and writing in mathematics : making the implicit explicit

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat i femton år som matematiklärare i årskurs fyra till nio och sett hur svårt vissa elever har att kommunicera vad de gör när de räknar olika uppgifter. Jag ville veta mer om det och läste till speciallärare i matematik. Då fördjupades mitt intresse för språkets betydelse för att lära sig matematik.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en interventionsstudie i årkurs fyra, under en termin. I fyra förstudier undersökte jag bland annat skrivandets roll i matematiken och vilka förståelsestrategier elever använder för att resonera i matematiken. Utifrån resultatet har jag sedan tillsammans med klassens matematiklärare utformat aktiviteter för att främja elevernas resonemangsförmåga kopplat till läsning och skrivning i matematiken. Aktiviteterna har varit kopplade till de fyra förståelsestrategierna; förutsäga, klargöra, fråga och summera i Palinscar och Browns reciprokala undervisningsmodell för läsförståelse.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Alla elever sedan tidigare hade utvecklat strategier för att resonera, men de högpresterande eleverna hade funnit fler framgångsrika strategier jämfört med de andra. I studien utvecklade de elever som ansågs lågpresterande sin resonemangsförmåga mest. Det är oerhört viktigt att läs- och skrivstrategier inte blir något eleverna får lista ut själva. Det implicita behöver göras explicit för alla elever.

– En annan viktig aspekt var att de fyra strategierna behöver anpassas till matematiken. Det verkade också som att eleverna behövde få imitera läraren för att utveckla sin egen resonemangsförmåga.

Vad överraskade dig?

– Att det var så pass svårt att göra en förändring. För att elevernas resonemangsförmåga skulle utvecklas var det inte bara aktiviteterna i klassrummet som behövde förändras, utan även kulturen. Tidigare jobbade alla själva i böckerna, nu införde vi uppgifter som krävde att eleverna skulle resonera och kommunicera till sina klasskamrater och läraren. Inledningsvis ville de komma framåt i boken där det främst handlade om att ge korta svar.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare på fältet och lärarutbildare, men även de som generellt är intresserade av språk.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2017-10-17 14:31 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-11-01 10:47 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nyanser berikar undervisningen i NO-ämnet

Att öppna upp för diskussioner och nyanser i NO-ämnet kan bidra till andra dimensioner jämfört med att bara studera fakta. Lotta Leden har utforskat hur naturvetenskapens karaktär kan utveckla NO-undervisningen.

Öppna laborationer ökar kvaliteten på elevers samtal

Öppna fysiklaborationer skapar mer kvalitativa samtal mellan eleverna. Det visar Jan Andersson som utforskat hur designen av det laborativa arbetet i ämnet fysik påverkar elevernas lärande.

Vänskapande tar stort plats i skolan

Att skapa vänner och tillhöra en grupp tar mycket tid och energi av högstadieelevers skolvardag. Det visar Lina Lundström som forskat om tonåringars relationer i skolan.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser mer problematiserande undervisning i ämnet.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Mindre ämnesinnehåll i digitala klassrum

Tekniken överskuggar ämnesinnehållet när digitala verktyg förs in i klassrummet. Anne Kjellsdotter belyser bristen på diskussion om vad digitala resurser ska bidra med i skolan.

Rättighetsundervisning sker i skolans vardag

Lärare är bra på att lyfta fram mänskliga rättigheter i vanliga vardagssituationer. Men det sker oftast omedvetet, konstaterar Lisa Isenström som forskat om rättighetsundervisning på lågstadiet.

Rättvisa jämförelser mellan prov med ny metod

Med hjälp av bakgrundsinformation om provtagare går det att få mer rättvisa jämförelser av kunskapsprov som högskoleprovet och även en mer rättvis tilldelning av universitetsplatser. Det visar Gabriel Wallin i sin avhandling.

Samarbete och målinriktning präglar digital lek i förskolan

Förskollärares ambition är att digital lek ska vara målinriktad och införlivad i det övriga pedagogiska arbetet. Leif Marklunds forskning om digital lek i förskolan visar också att det finns ett motstånd mot digitalisering,

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Skrivträning på talande dator bra för elever med läs- och skrivsvårigheter

Britta Hannus-Gullmets forskning visar att elever med stora läs- och skrivsvårigheter får goda möjligheter att utveckla sin läs- och skrivförmåga om de använder en talande dator som hjälpmedel.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Nytt nr ute 15 maj!

Nytt nr ute 15 maj!

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Relationen viktigast i mötet på förskolan

Relationen och möjligheten till kunskapsinlärning är tätt sammanflätade i mötet mellan barn och pedagoger i förskolan. Det visar Maria Fredrikssons doktorsavhandling, som blev förra årets mest lästa avhandling på Skolportens webb.

Ifous fokuserar: Att utreda närvaroproblem i skolan

Denna rapport har två delar vilka båda syftar till att stärka skolans arbete med att utreda närvaroproblem. Den första delen ger en överblick av den forskning som finns på området. Den andra delen är en praktisk vägledning som visar vilka moment som bör ingå i en utredning och hur de kan utformas. (pdf)

Klättra högre efter naturvetenskapen!

”Vi behöver naturvetenskaplig kunskap för att fatta kloka beslut om hur vi ska använda våra gemensamma resurser.” Cecilia Caimans forskning om barn och hållbarhet har väckt mycket intresse.

Poddagogen #5: Thérèse Halvarson Britton om studiebesök i religionsundervisningen

I nya avsnittet av Poddagogen möter vi Thérèse Halvarson Britton som berättar om studiebesökens roll i religionsundervisningen. Poddare är lektorerna Janne Kontio och Sofia Lundmark.

Ny forskningsöversikt om orsaker till skolfrånvaro

Vad kan forskningen lära oss om hur man kan kartlägga och analysera orsakerna till skolfrånvaro? En ny rapport från Ifous och Region Stockholm ger en sammanställning av relevant forskning inom området samt konkret, saklig och användbar information om kunskapsläget.