Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att ämneslärare ska kunna ge elever med svenska som andraspråk både stöd och utmaning krävs tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska, religion samt svenska som andraspråk och har arbetat mycket med nyanlända elever. Där har jag på nära håll sett vilken utmaning det är att erövra ett språk och samtidigt ta del av ämneskunskaper. Det väckte frågan hur jag som lärare bättre kan stötta dessa elever. I ett första steg fördjupade jag mina egna kunskaper genom att utbilda mig till speciallärare och då insåg jag att det generellt saknas  klassrumsforskning eller praktiknära forskning på det här området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkinriktad undervisning och förutsättningar för elevers deltagande i ämnesundervisningens olika aktiviteter. Avhandlingen är ett aktionsforskningsprojekt där jag tillsammans med tre lärare på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola främjat en språkinriktad undervisning genom språkligt stöd, interaktion samt kontext, som är de tre grundbultarna inom språkinriktad didaktik.

– Det har varit ett öppet utforskande kring både möjligheter och hinder för elevers deltagande med fokus på återkommande aktiviteter i klassrummet som exempelvis genomgångar. Vidare har jag mer fördjupat studerat vad som händer när en av lärarna språkinriktar undervisningen och försöker få eleverna att använda språket mer samt på vilka sätt lärarna tillför stöd och utmaning. I avhandlingen diskuterar jag också vad detta innebär för lärare i relation till inkluderande undervisning utifrån några inkluderingsdidaktiska byggstenar

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkinriktad ämnesundervisning kräver tid och utrymme till reflektion för lärarna om den egna undervisningen. Men också att elevernas språkliga deltagande inte sker av sig självt. Det kräver återkommande planering av läraren, vilket i sig förutsätter just reflektion och möjlighet att hitta vad som är centralt i just mitt ämne för att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sitt språk aktivt. Som lärare måste man också skapa bryggor från elevernas vardagssituationer och vardagsspråk över till det mer specifika ämnesspråket.

– Men jag fann också att lärarens vilja att stötta och få eleven att lyckas ibland kan leda till förenkling. Det riskerar att eleven inte tillägnar sig de strategier som behövs till exempel för att läsa olika texter i ämnesundervisningen.

– Samtidigt synliggör min studie hur komplex undervisningssituationen är. En del elever behöver mycket mer stöd. Andra elever skulle behöva betydligt mer utmanande uppgifter för att komma vidare. Lärare behöver ges förutsättningar för att möta olika elever i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som lärare vet hur viktigt det är att få tid för reflektion slogs jag ändå av hur oerhört viktigt det är att lärare får utrymme för det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare men definitivt även skolledare. Idag pratar vi mycket om en inkluderande skola och om språkutvecklande arbetssätt och jag tänker att mina resultat kring språklig inkludering kan vara ett bidrag i den debatten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-14 09:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-20 15:36 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasieelever i behov av särskilt stöd, 7-8 nov i Stockholm

Ta del av föreläsningar om språkutveckling, ungdomars generella hjärnutveckling, självreglering och beteendeproblematik samt specialpedagogens roll! Vi erbjuder en givande mix av forskningsbaserade föreläsningar och praktiska erfarenheter med fokus på elever i svårigheter under gymnasietiden. Välkommen!

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Bedömning av muntlig kommunikation i engelska kan vidareutvecklas

Linda Borgers forskning visar att lärare uppmärksammar en stor bredd av elevers muntliga kommunikativa kompetens vid bedömning av nationella prov. Men över hälften av de tillfrågade lärarna saknar stöd från skolledningen i att organisera och genomföra de muntliga proven.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Begränsad effekt av förebyggande program mot psykisk ohälsa i skolan

Manualiserade program mot ångest och depression hos skolbarn som genomförs av lärare har ganska liten effekt, visar Johan Åhléns avhandling. För att ge resultat måste lärarna få mer stöd.

Känsla av tillhörighet skapar engagemang i skolan

Känsla av tillhörighet är en grundbult för elevers engagemang i skolan. Helena Anderssons forskning visar också att dynamiska gruppindelningar över klassgränser ökar engagemanget bland eleverna.

Skolan brister i stöd till barn med autismdiagnos

Många barn får god hjälp i samband med att de fått autismdiagnos men efter ett antal år verkar stödet försvinna. Martina Barnevik Olsson visar i sin avhandling att barn som har eller har haft autism kan ha svårt att klara skolan och därför behöver stöd under lång tid.

Elever i behov av särskilt stöd saknar inflytande över undervisningen

Elever i behov av särskilt stöd har inte samma förutsättningar som andra elever vad gäller inflytande över undervisningen. Det visar Barbro Johanssons avhandling om elevers delaktighet och påverkan när stödinsatser utformas.

Fler former av ordning i svenska klassrum

Hur skiljer sig regler och disciplin åt i det svenska respektive tyska klassrummet? Jakob Billmayer fann en ordningsform som enklast kan sammanfattas som den klassiska katederundervisningen i de båda länderna. I Sverige fanns dock även en öppnare form av ordning, med utrymme för individuellt arbete och elevansvar.

Om meritering i tillsättning av lektorat

Ingegerd Gunvik-Grönbladh har undersökt tjänstetillsättningar av lektorat vid juridiska fakulteten vid Uppsala universitet där sökande bedömdes av vetenskapligt och pedagogiskt sakkunniga.

Högskolestudenter med Asperger syndrom behöver stöd i sin vardag

Ann Simmeborn Fleischers avhandling visar att det pedagogiska stödet för studenter med Asperger syndrom i många fall fungerar dåligt. ”Personer med Asperger syndrom är ofta ensamma. Dessutom har de svårt att formulera vad de behöver hjälp med”, säger hon.

Vuxenelever behöver stöd i informationssökning

Att kritiskt söka och värdera information är kunskaper som vuxenskolans tar för given. Det konstaterar Cecilia Gärdén i sin avhandling Verktyg för lärande . - Skolans krav på informationskompetens ligger långt över studenternas färdigheter, säger Cecilia Gärdén.

Ensidig bild av historien i museerna

Museerna missar sitt demokratiska mål när det gäller historieförmedling. Det visar Cecilia Axelssons avhandling i ämnet. - Museerna väljer bort att problematisera frågor kring genus, klass och etnicitet och det skapar en ensidig bild av historien.

Specialpedagogik eller barn i behov av särskilt stöd?

Jag önskar att det kunde bli en utmanande och innehållsrik diskussion om barn i behov av särskilt stöd, och om förskolans förhållningssätt till specialpedagogik, säger forskaren Eva Siljehag. Förskolan ska inte per automatik ta över ett specialpedagogiskt tänk från skolan.

Behov av ensamhet inte en önskan om isolering

Det finns en uppfattning om att personer med Asperger är enstöringar – och att ensamheten skulle vara självvald – men många av dem jag har träffat har en stark önskan att få vänner och längtade efter kärleksrelationer, säger forskaren Gunvor Larsson Abbad. Problemet är att de inte vet hur man gör.

Entreprenörskap i skolan gav ny form av lärande

Gudrun Svedberg har studerat hur två olika gymnasieprogram på två olika skolor har valt att arbeta med entreprenörskap. Hennes studie visar att båda skolorna förändrade undervisningen på ett sätt som påverkade elevernas möjlighet till lärande, men det var enbart på en av skolorna som eleverna utvecklade en helt ny arbetsform liknande den hos en lärande organisation.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Här är 9 punkter för ett gott ledarskap

Chef-redaktionen har kokat ner 20 år av vetgirighet, skriverier och kunskaper i 9 steg till gott ledarskap.

”Risken är att barn med PANS får fel diagnos”

Från nöjd och harmonisk till aggressiv och ångestfylld. Personlighetsförändringen kommer snabbt och oförklarligt hos barn som drabbas av PANS. Ett neuropsykiatriskt tillstånd som kan påminna om autism och adhd, men där forskarna anar ett samband mellan en vanlig infektion och kroppens immunsystem.

Tidig insats i väntan på autismutredning prisas

Ett förskolebarn som ska utredas för autism behöver insatser direkt i väntan på utredning. Därför har det neuropsykiatriska småbarnsteamet på habiliteringscentrum i Region Jönköpings län skapat ett stödmaterial för föräldrar och förskolepedagoger. En satsning som nu belönas med priset Life Watch Award 2019.

Tema psykisk hälsa – hur hjälper vi unga med funktionsnedsättning i skolan som inte mår bra?

Specialpedagogiska skolmyndigheten bjuder in till ett frukostseminarium för att lyfta frågan om psykisk ohälsa bland unga med funktionsnedsättning. Följ seminariet direkt eller anmäl dig för att delta på plats.

Utveckling av adhdsymtom hos barn ett komplext område

Adhd är en komplex funktionsnedsättning som ofta debuterar i barndomen. För att bättre förstå hur adhd och adhd-symtom utvecklas har Matilda Frick i sin avhandling vid Uppsala universitet studerat hur självregleringen utvecklas hos barn i åldrarna 10 månader till 12 år. (S.15)