Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att ämneslärare ska kunna ge elever med svenska som andraspråk både stöd och utmaning krävs tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska, religion samt svenska som andraspråk och har arbetat mycket med nyanlända elever. Där har jag på nära håll sett vilken utmaning det är att erövra ett språk och samtidigt ta del av ämneskunskaper. Det väckte frågan hur jag som lärare bättre kan stötta dessa elever. I ett första steg fördjupade jag mina egna kunskaper genom att utbilda mig till speciallärare och då insåg jag att det generellt saknas  klassrumsforskning eller praktiknära forskning på det här området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkinriktad undervisning och förutsättningar för elevers deltagande i ämnesundervisningens olika aktiviteter. Avhandlingen är ett aktionsforskningsprojekt där jag tillsammans med tre lärare på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola främjat en språkinriktad undervisning genom språkligt stöd, interaktion samt kontext, som är de tre grundbultarna inom språkinriktad didaktik.

– Det har varit ett öppet utforskande kring både möjligheter och hinder för elevers deltagande med fokus på återkommande aktiviteter i klassrummet som exempelvis genomgångar. Vidare har jag mer fördjupat studerat vad som händer när en av lärarna språkinriktar undervisningen och försöker få eleverna att använda språket mer samt på vilka sätt lärarna tillför stöd och utmaning. I avhandlingen diskuterar jag också vad detta innebär för lärare i relation till inkluderande undervisning utifrån några inkluderingsdidaktiska byggstenar

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkinriktad ämnesundervisning kräver tid och utrymme till reflektion för lärarna om den egna undervisningen. Men också att elevernas språkliga deltagande inte sker av sig självt. Det kräver återkommande planering av läraren, vilket i sig förutsätter just reflektion och möjlighet att hitta vad som är centralt i just mitt ämne för att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sitt språk aktivt. Som lärare måste man också skapa bryggor från elevernas vardagssituationer och vardagsspråk över till det mer specifika ämnesspråket.

– Men jag fann också att lärarens vilja att stötta och få eleven att lyckas ibland kan leda till förenkling. Det riskerar att eleven inte tillägnar sig de strategier som behövs till exempel för att läsa olika texter i ämnesundervisningen.

– Samtidigt synliggör min studie hur komplex undervisningssituationen är. En del elever behöver mycket mer stöd. Andra elever skulle behöva betydligt mer utmanande uppgifter för att komma vidare. Lärare behöver ges förutsättningar för att möta olika elever i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som lärare vet hur viktigt det är att få tid för reflektion slogs jag ändå av hur oerhört viktigt det är att lärare får utrymme för det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare men definitivt även skolledare. Idag pratar vi mycket om en inkluderande skola och om språkutvecklande arbetssätt och jag tänker att mina resultat kring språklig inkludering kan vara ett bidrag i den debatten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-14 09:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-20 15:36 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Hur ska man veta vad forskningen säger?

Forskning är en central komponent för att utveckla undervisningens kvalitet och sedan år 2010 ställer skollagen krav på att undervisningen ska vila på vetenskaplig grund. Det är dock lättare sagt än gjort. Skolforskningsinstitutet har därför tagit fram en ny rapport i syfte att stödja skolans och förskolans verksamma i arbetet.

Hur förebygger skolan kränkningar?

I en ny bok beskriver Ylva Odenbring, forskare vid Göteborgs universitet, hur lärare och skolledare kan förebygga våld i skolvardagen. "Framför allt behövs fler vuxna i skolan och fler vuxna som rör sig i korridorerna", säger hon.

Skolning full av lek med ”torgpedagoger”

På den nybyggda förskolan i skånska Hjärup är det Ängslyckan­modellen som gäller, med ämnes­specifik under­visning som drivs av särskilda ”torgpedagoger” – och en egen specialpedagog.

4,3 miljoner kronor till forskning om asylsökande ungdomar och hälsoundervisning i skolan

Hur kan skolan förbättra hälsoundervisningen för nyanlända ungdomar – en grupp där idén om hälsa kan upplevas som oklar och problematisk. Det ska Örebroforskaren Valeria Varea studera efter att ha fått 4,3 miljoner kronor från Vetenskapsrådet.

Rapport om barn, böcker och delaktighet

Hallå där, Lena O Magnusson, forskare och författare till rapporten ”Barn, böcker, delaktighet­ och inflytande”, om ett bokstartsprojekt i Gävleborg.