Språkinriktad undervisning kräver tid för reflektion

För att ämneslärare ska kunna ge elever med svenska som andraspråk både stöd och utmaning krävs tid till reflektion kring den egna undervisningen. Det konstaterar Maria Rubin i sin avhandling om språkinriktad ämnesundervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är gymnasielärare i svenska, religion samt svenska som andraspråk och har arbetat mycket med nyanlända elever. Där har jag på nära håll sett vilken utmaning det är att erövra ett språk och samtidigt ta del av ämneskunskaper. Det väckte frågan hur jag som lärare bättre kan stötta dessa elever. I ett första steg fördjupade jag mina egna kunskaper genom att utbilda mig till speciallärare och då insåg jag att det generellt saknas  klassrumsforskning eller praktiknära forskning på det här området.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om språkinriktad undervisning och förutsättningar för elevers deltagande i ämnesundervisningens olika aktiviteter. Avhandlingen är ett aktionsforskningsprojekt där jag tillsammans med tre lärare på vård- och omsorgsprogrammet vid en gymnasieskola främjat en språkinriktad undervisning genom språkligt stöd, interaktion samt kontext, som är de tre grundbultarna inom språkinriktad didaktik.

– Det har varit ett öppet utforskande kring både möjligheter och hinder för elevers deltagande med fokus på återkommande aktiviteter i klassrummet som exempelvis genomgångar. Vidare har jag mer fördjupat studerat vad som händer när en av lärarna språkinriktar undervisningen och försöker få eleverna att använda språket mer samt på vilka sätt lärarna tillför stöd och utmaning. I avhandlingen diskuterar jag också vad detta innebär för lärare i relation till inkluderande undervisning utifrån några inkluderingsdidaktiska byggstenar

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att språkinriktad ämnesundervisning kräver tid och utrymme till reflektion för lärarna om den egna undervisningen. Men också att elevernas språkliga deltagande inte sker av sig självt. Det kräver återkommande planering av läraren, vilket i sig förutsätter just reflektion och möjlighet att hitta vad som är centralt i just mitt ämne för att ge eleverna möjligheter att använda och utveckla sitt språk aktivt. Som lärare måste man också skapa bryggor från elevernas vardagssituationer och vardagsspråk över till det mer specifika ämnesspråket.

– Men jag fann också att lärarens vilja att stötta och få eleven att lyckas ibland kan leda till förenkling. Det riskerar att eleven inte tillägnar sig de strategier som behövs till exempel för att läsa olika texter i ämnesundervisningen.

– Samtidigt synliggör min studie hur komplex undervisningssituationen är. En del elever behöver mycket mer stöd. Andra elever skulle behöva betydligt mer utmanande uppgifter för att komma vidare. Lärare behöver ges förutsättningar för att möta olika elever i undervisningen.

Vad överraskade dig?

– Även om jag som lärare vet hur viktigt det är att få tid för reflektion slogs jag ändå av hur oerhört viktigt det är att lärare får utrymme för det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Praktiserande lärare men definitivt även skolledare. Idag pratar vi mycket om en inkluderande skola och om språkutvecklande arbetssätt och jag tänker att mina resultat kring språklig inkludering kan vara ett bidrag i den debatten.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-06-14 09:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-08-20 15:36 av Moa Duvarci Engman


Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Rektors pedagogiska ledarskap

Hur kan rektor navigera mellan de olika och ibland motstridiga krav och förväntningar som ställs på pedagogiska ledare? Det är något som forskaren Katarina Ståhlkrantz undersöker i sin bok om pedagogiskt ledarskap.

Forskning för lugnare klassrum

Många lärare kämpar med att få till en lugn klassrumsmiljö. Marcus Samuelsson vid Linköpings universitet medverkar i en rapport om hur lärare kan arbeta för att upprätthålla studieron i klassrummet. Rapporten är framtagen på uppdrag av Skolforskningsinstitutet.

”Mer fjärr- och distansundervisning kan ge elever ökade möjligheter”

Vanlig fjärr- och distansundervisning blandas i debatten ihop med den nödundervisning i digital form som skolor temporärt införde under pandemin. Det medför rädsla inför en nödvändig utveckling, där fjärr- och distansundervisning behöver få större utrymme än vad reglerna idag tillåter, skriver Anna Åkerfeldt, forskare och process- och projektledare för Ifous FoU-program Digitala lärmiljöer.

3 ways administrators can show they care about teachers as people

It’s easy for school leaders to get caught up in roles and responsibilities—but it’s important to remember that teachers are more than their job titles.

Förskolebarn får lära sig kemi och fysik

Vart försvinner vattnet när man kokar det i en kastrull? Varför dunstar vattenpölen på gården? Visst kan femåringar förstå fysikaliska begrepp – särskilt när experimenten kan utföras med lera och lego.