Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

De barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson i sin avhandling.

Emilia Carlsson
Emilia Carlsson

Född 1983
Bor i Partille

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent Perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började innan jag blev logoped. Då jobbade jag med barn och unga med autism och funktionshinder. Som färdig logoped började jag jobba med små barn och på mottagningen träffade jag barn med försenad och avvikande kommunikativ och språklig utveckling, som vi vet kan vara ett tecken på autism.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn i tidig skolålder, 7-8 år, med autism. Och om hur de här komplexa kommunikativa förmågorna hänger ihop. Ett andra syfte är att ta reda på hur föräldrar upplevt det att deras barn tidigt screenats för autism. De har följts upp efter det att barnet fått sin diagnos.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnen i min studie hade tidigt screenats för autism. Jag har följt dem från tre års ålder tills de blev åtta år. Många av dem hade svårt med läsning, både att läsa enstaka ord och med läsförståelse. En tredjedel av barnen läste bra. Hur de läste var sammankopplat med deras språkliga förmåga. De som var goda läsare vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan i treårsåldern.

– När barnen i studien fick i uppgift att återberätta något så använde de kortare och mindre komplexa meningar jämfört med jämnåriga, och yngre barn. De barn med autism som kunde återberätta längre texter var bättre på att sekvensera bilder. Föräldrarna tyckte i regel att de fått bra information men de hade gärna velat få snabbare stöd i samband med diagnosen.

Vad överraskade dig?

– Det var egentligen inga stora överraskningar. Den språkliga förmågan hos barn med autism varierar stort, det finns de som inte talar alls till de som har ett välutvecklat språk för sin ålder. Därför är det viktigt att språk och berättarförmågor bedöms ordentligt i samband med diagnos. Det tror jag skulle kunna bli bättre framöver. Det är mycket fokus på kommunikativa svårigheter, men de barn som har samtidiga språkliga svårigheter behöver stöd även i det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Logopeder som jobbar med barnen och skolan. Det är viktigt att man har kännedom om hur läsförmågan ser ut hos de här barnen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-05-29 11:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-12 10:37 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Svårigheter med Matematiklyftet

Veronica Sülau har forskat om vad som händer när ett nationellt kompetensutvecklingsprogram som Matematiklyftet landar i verkligheten. Nu har hennes avhandling valts ut av lärarpanelen som Skolportens favorit.

Krönika: Tiga är silver – tala är guld

När rektor lägger fram nya funderingar på arbetssätt är tiga silver och tala är guld. Det skriver Skolportens gästkrönikör Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Ifous fokuserar: Varför förbättras inte elevresultaten trots alla insatser?

Varför går det inte bättre för eleverna i vår gymnasieskola – trots att vi deltagit i fortbildningar, blivit föremål för Samverkan för bästa skola, digitaliserat skolan, stärkt det kollegiala lärandet och arbetat med språkutvecklande arbetssätt? Dessa frågor ställde sig lärarna, skolledarna och kommunledningen och gav i uppdrag till Ifous, att i samarbete med forskarna Anette Jahnke och Åsa Hirsh, genomföra en fördjupad nulägesanalys. (pdf)

The community programme coaching autistic pupils, their parents and teachers at mainstream Hong Kong schools

Number of pupils with autism spectrum disorders in mainstream public schools is up from 2,050 in 2010 to 8,710 in 2018. One programme is helping teachers, carers and students to adapt.

Konflikt på jobbet? Så löser du den bäst

En konflikt är beviset på att något nytt är på gång. Och det kan leda till något bra. För utan konflikt – ingen utveckling.