Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

De barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson i sin avhandling.

Emilia Carlsson
Emilia Carlsson

Född 1983
Bor i Partille

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent Perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började innan jag blev logoped. Då jobbade jag med barn och unga med autism och funktionshinder. Som färdig logoped började jag jobba med små barn och på mottagningen träffade jag barn med försenad och avvikande kommunikativ och språklig utveckling, som vi vet kan vara ett tecken på autism.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn i tidig skolålder, 7-8 år, med autism. Och om hur de här komplexa kommunikativa förmågorna hänger ihop. Ett andra syfte är att ta reda på hur föräldrar upplevt det att deras barn tidigt screenats för autism. De har följts upp efter det att barnet fått sin diagnos.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnen i min studie hade tidigt screenats för autism. Jag har följt dem från tre års ålder tills de blev åtta år. Många av dem hade svårt med läsning, både att läsa enstaka ord och med läsförståelse. En tredjedel av barnen läste bra. Hur de läste var sammankopplat med deras språkliga förmåga. De som var goda läsare vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan i treårsåldern.

– När barnen i studien fick i uppgift att återberätta något så använde de kortare och mindre komplexa meningar jämfört med jämnåriga, och yngre barn. De barn med autism som kunde återberätta längre texter var bättre på att sekvensera bilder. Föräldrarna tyckte i regel att de fått bra information men de hade gärna velat få snabbare stöd i samband med diagnosen.

Vad överraskade dig?

– Det var egentligen inga stora överraskningar. Den språkliga förmågan hos barn med autism varierar stort, det finns de som inte talar alls till de som har ett välutvecklat språk för sin ålder. Därför är det viktigt att språk och berättarförmågor bedöms ordentligt i samband med diagnos. Det tror jag skulle kunna bli bättre framöver. Det är mycket fokus på kommunikativa svårigheter, men de barn som har samtidiga språkliga svårigheter behöver stöd även i det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Logopeder som jobbar med barnen och skolan. Det är viktigt att man har kännedom om hur läsförmågan ser ut hos de här barnen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-05-29 11:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-12 10:37 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Språkstörning, 6 november i Stockholm

Språket är nyckeln till kunskapshämtning - hur stödjer vi elever med språklig sårbarhet? Vilka insatser möjliggör språkligt lärande för alla elever? Hur ser relationerna ut mellan arbetsminne, språkinlärning och språkstörning samt neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Hur stödjer vi elever med flerspråkig bakgrund? Välkommen till en intensiv och givande heldag!

Specialpedagogik i förskolan, 1-2 okt i Stockholm

För dig som arbetar med yngre barnen i behov av särskilt stöd! Med föreläsningar om bland annat språkstörning och flerspråkighet, barnet och hjärnans utveckling, små barn och trauma samt hur vi kartlägger och dokumenterar särskilt stöd i förskolans praktik. Välkommen!

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Mer bullar än mat i hem- och konsumentkunskap i särskolan

Hem- och konsumentundervisningen i särskolan handlar mest om bak av bullar och betydligt mindre om enklare matlagning som hade gynnat elevgruppen. Albina Granberg finner dels strukturella orsaker till att bullbak går före mat men också att lärarna tycker synd om eleverna.

Språket ställer till det för eleverna i genetikundervisningen

I genetikundervisningen använder lärare centrala begrepp på olika sätt beroende på sammanhang. Det gör ämnesinnehållet tvetydigt och oklart för eleverna, menar  Karin Thörne som forskat om genetikundervisningen på högstadiet.

Sociala medier viktig kunskapskälla i hälsofrågor för unga

För ungdomar är sociala medier en viktig kunskapskälla i hälsofrågor. Källkritik är därför högst relevant även i hem- och konsumentkunskap, menar forskare Christopher Holmberg.

Barn med beteendesvårigheter behöver extra stöd redan i förskolan

Barn med beteendesvårigheter visar mindre engagemang i förskolans aktiviteter vilket kan påverka deras lärande. Därför behöver extra stöd sättas in redan på förskolan, menar forskaren Madeleine Sjöman.

Bättre möjligheter till lärande när elevers frågor utforskas i undervisningen

Att ge utrymme för elevernas frågor i matematikundervisningen bidrar till att innehållet blir behandlat på ett mer komplext sätt. Det vinner både elever och lärare på, visar Tuula Maunulas avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Skolans styrning
  Skolporten nr 3/2019 – ute 16 maj

Tema: Skolans styrning

Sveriges rektorer slits mellan budgetkrav och elevers rätt till likvärdig utbildning. Intervjun: Didaktikforskaren Simon Hjort vill utbilda framtidens tänkare. Reportage: Lekens betydelse i förskolan. +Skolportens favorit: Så skapas rektors pedagogiska ledarskap. +Så väcker vi tjejers teknikintresse. +Unga kämpar för bättre sexualundervisning.

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
Fortbildning
Källkritik i fokus

Källkritik i fokus

I det informationssamhälle vi lever i är det ibland svårt att avgöra vad som är fakta respektive falska påståenden. Som lärare ska du förmedla vikten av källkritik men det är även viktigt att veta vilka faktorer som styr vårt källkritiska förhållningssätt samt vilka praktiska verktyg som finns till hjälp för att utesluta falsk information. Välkommen till en konferens med fokus på källkritik!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Forskaren: Så gör du undervisningen meningsfull

Ibland kan elever uppleva skolgången som meningslös. Så hur gör man som lärare för att höja elevernas känsla av meningsfullhet?  ”Känslan av meningsfullhet är central för att lyckas i skolan”, säger forskaren Ruhi Tyson.

Snabba råd om att fokusera på lösningar

Vad ska en förskola eller skola göra för att bli bra på att möta barn och elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar? Och vems ansvar är det? Linda Petersson, rådgivare inom Specialpedagogiska skolmyndigheten ger några råd.

Forskningsutblick: Olika sätt att använda fingrarna i subtraktion

Barn som använder fingrarna när de löser matematikuppgifter kan vara olika framgångsrika beroende på hur de gör. I artikeln ”Strukturera eller räkna: olika sätt att använda fingrarna i subtraktion” visar forskarna Angelika Kullberg, Camilla Björklund och Ulla Runesson Kempe att lärare i förskolan kan hjälpa barn att se mönster och utveckla sin förståelse för talens struktur med hjälp av fingrarna.

Getting physical: How the Flagway game sparks learning and love of math

Flagway is a game designed for kids who have self-doubt about their math skills, enjoy being physical and are in need something way different than worksheets.

Recommended annual instruction time in full-time compulsory education in Europe – 2018/19

Did you know that the time available for learning could have a positive effect on students’ learning process, in particular, in the case of disadvantaged students? This report analyses the recommended minimum instruction time in full-time compulsory general education in 43 European education systems for the year 2018/19. (pdf)