Språklig förmåga hos barn med autism varierar stort

De barn med autism som läser bra i tidig skolålder har bättre språklig förmåga redan i treårsåldern. Det visar Emilia Carlsson i sin avhandling.

Emilia Carlsson
Emilia Carlsson

Född 1983
Bor i Partille

Disputerade 2019-03-08
vid Göteborgs universitet

 


AVHANDLING
Aspects of Communication, Language and Literacy in Autism Child Abilities and Parent Perspectives

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Det började innan jag blev logoped. Då jobbade jag med barn och unga med autism och funktionshinder. Som färdig logoped började jag jobba med små barn och på mottagningen träffade jag barn med försenad och avvikande kommunikativ och språklig utveckling, som vi vet kan vara ett tecken på autism.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om läsning, berättarförmåga, språk och kommunikativ förmåga hos barn i tidig skolålder, 7-8 år, med autism. Och om hur de här komplexa kommunikativa förmågorna hänger ihop. Ett andra syfte är att ta reda på hur föräldrar upplevt det att deras barn tidigt screenats för autism. De har följts upp efter det att barnet fått sin diagnos.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnen i min studie hade tidigt screenats för autism. Jag har följt dem från tre års ålder tills de blev åtta år. Många av dem hade svårt med läsning, både att läsa enstaka ord och med läsförståelse. En tredjedel av barnen läste bra. Hur de läste var sammankopplat med deras språkliga förmåga. De som var goda läsare vid åtta års ålder hade en bättre språklig förmåga redan i treårsåldern.

– När barnen i studien fick i uppgift att återberätta något så använde de kortare och mindre komplexa meningar jämfört med jämnåriga, och yngre barn. De barn med autism som kunde återberätta längre texter var bättre på att sekvensera bilder. Föräldrarna tyckte i regel att de fått bra information men de hade gärna velat få snabbare stöd i samband med diagnosen.

Vad överraskade dig?

– Det var egentligen inga stora överraskningar. Den språkliga förmågan hos barn med autism varierar stort, det finns de som inte talar alls till de som har ett välutvecklat språk för sin ålder. Därför är det viktigt att språk och berättarförmågor bedöms ordentligt i samband med diagnos. Det tror jag skulle kunna bli bättre framöver. Det är mycket fokus på kommunikativa svårigheter, men de barn som har samtidiga språkliga svårigheter behöver stöd även i det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Logopeder som jobbar med barnen och skolan. Det är viktigt att man har kännedom om hur läsförmågan ser ut hos de här barnen.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-05-29 11:54 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-06-12 10:37 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Specialpedagogik för grundskolan
  Tillgänglig på webben 18–31 maj

Specialpedagogik för grundskolan

Välkommen till en webbkonferens för dig som möter elever på grundskolan som är i behov av särskilt stöd! Ta del av aktuell forskning och praktiska metoder, med fokus på möjligheter och utveckling.

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Det går att minska studieavbrotten

Mellan 2012 och 2018 drev SKL metod- och strukturpåverkansprojektet Plug In, tillsammans med åtta regioner.