Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande. Det visar Annika Karlsson som forskat om hur flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk samt mellan modersmål och svenska.

Annika Karlsson
Annika Karlsson

Född 1969
Bor i Malmö

Disputionsdatum 2019-09-13
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Det flerspråkiga NO-klassrummet: en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tjugo år bakom mig som lärare i matematik och naturvetenskap, främst i flerspråkiga skolor. Med flerspråkiga och nyanlända elever upplevde jag ofta begränsade möjligheter att förmedla det naturvetenskapliga innehållet. Att använda ett förenklat språk innebar att det var svårt komma vidare i ämnet, vilket kändes frustrerande. Min forskning härrör alltså från mina egna erfarenheter som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om på vilka sätt flerspråkiga elever använder språkliga resurser i ett NO-klassrum där translanguaging (transspråkande/korsspråkande) används som läranderesurs. Jag har genom observationer och videoinspelningar under tre år följt undervisningen i ett flerspråkigt NO-klassrum från årskurs 4 till 6. Samtliga elever har arabiska som modersmål och var sedan lågstadiet vana vid att använda både svenska och arabiska genom en tvåspråkig undervisning. Fokus i avhandlingen är elevernas samtal och hur de använder sina språkliga resurser för att skapa förståelse för ämnesinnehållet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen av elevernas samtal såg jag hur det rörde sig i språkliga loopar mellan ett vardagligt och ämnesspecifikt språk. Det vardagliga språket uttrycktes på arabiska medan det ämnesspecifika språket uttrycktes på svenska. Eleverna använde även både svenska och arabiska när de skulle förklara och förstå hur ord och begrepp hänger ihop inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Exempelvis sambandet mellan ordet stam och träd. För orden ”stam” och ”träd” använde eleverna svenska men bytte till arabiska för att förklara att stammen ”är en del av trädet”. Elevernas möjligheter att använda både svenska och arabiska skapade på så sätt bättre förutsättningar för kontinuitet i klassrumsaktiviteterna och därmed elevernas lärande.

– Men ibland bryts processen och en av anledningarna till det är när läraren förenklar språket och gör avsteg från det ämnesspecifika språket. En slutsats att dra av det är att som lärare inte värja för att använda ämnesspecifika ord i undervisningen.

– Jag såg också ett stort behov av att använda fler språkliga resurser utöver det verbala språket, såsom bilder, gester och liknande. Att genom att uppmuntra så kallad translanguaging skapas bättre förutsättningar för elevernas lärande. Begreppet translanguaging är relativt nytt och är både en teori, metod och ett förhållningssätt som rymmer alla språkliga resurser utan rangordning – från verbalt språk till gester.

– Vidare har lärare en tendens att relatera till egna erfarenheter som eleverna inte delar. Att exempelvis förklara ordet ”barrskog” med att prata om julgranar är inte en självklar koppling för barn som kommer från andra delar av världen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna i den här klassen pratade så mycket arabiska som de faktiskt gjorde. Jag trodde jag skulle kunna transkribera materialet på egen hand men insåg ganska snart att jag behövde hjälp med översättning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare, jag hoppas att resultaten ska inspirera till att använda fler språkliga resurser i flerspråkiga klassrum. Min studie är ju empirisk och visar i detalj hur språkliga resurser kan bli en resurs för elevernas lärande. Men även forskare som är intresserade av att utveckla undervisningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-08-26 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-04 13:41 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

”Antiken bara toppen av ett isberg”

Skolverkets förslag om en ny kursplan har diskuterats sedan det blev känt att man ville ta bort undervisningen om antiken – vilket man nu backat från. Men problemen är större än så, enligt historieprofessorn Hans Albin Larsson.

Lärarassistenter ger mer undervisningstid och mindre stress

En ny studie undersöker om lärarassistenter avlastar lärarna. Resultaten visar att lärarna får mer undervisningstid men att de känner mindre psykisk stress.

How charismatic leaders teach by example

Leaders who use a moderate amount of charisma and act with authenticity and accountability while remaining curious to learn more are the most effective, writes Alaina Love. She provides an example of what this kind of leadership looks like in action by describing how a CEO took responsibility for the frustrations managers were feeling.

”Lek är en bra social träning”

Ett forskningsprojekt på Grebyskolans fritidshem gav både samsyn och utvecklad lek. Läs artikeln ur senaste numret av Skolportens magasin här.

18 miljoner kronor till praktiknära skolforskning

Skolforskningsinstitutet har beslutat att bevilja fyra skolforskningsprojekt bidrag på 18 miljoner kronor. Projekten genomförs inom grundskolan, gymnasieskolan och vuxenutbildningen. Projekten kommer bland annat att studera elevers skrivande, andraspråksutveckling och lässvårigheter i svenska samt problemlösning och svårigheter i matematik.