Hoppa till sidinnehåll
Flerspråkighet

Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Publicerad:2019-08-26
Uppdaterad:2019-09-04
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Annika Karlsson

Född 1969
Bor i Malmö

Disputionsdatum 2019-09-13
vid Malmö universitet

Avhandling

Det flerspråkiga NO-klassrummet: en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande. Det visar Annika Karlsson som forskat om hur flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk samt mellan modersmål och svenska.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tjugo år bakom mig som lärare i matematik och naturvetenskap, främst i flerspråkiga skolor. Med flerspråkiga och nyanlända elever upplevde jag ofta begränsade möjligheter att förmedla det naturvetenskapliga innehållet. Att använda ett förenklat språk innebar att det var svårt komma vidare i ämnet, vilket kändes frustrerande. Min forskning härrör alltså från mina egna erfarenheter som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om på vilka sätt flerspråkiga elever använder språkliga resurser i ett NO-klassrum där translanguaging (transspråkande/korsspråkande) används som läranderesurs. Jag har genom observationer och videoinspelningar under tre år följt undervisningen i ett flerspråkigt NO-klassrum från årskurs 4 till 6. Samtliga elever har arabiska som modersmål och var sedan lågstadiet vana vid att använda både svenska och arabiska genom en tvåspråkig undervisning. Fokus i avhandlingen är elevernas samtal och hur de använder sina språkliga resurser för att skapa förståelse för ämnesinnehållet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen av elevernas samtal såg jag hur det rörde sig i språkliga loopar mellan ett vardagligt och ämnesspecifikt språk. Det vardagliga språket uttrycktes på arabiska medan det ämnesspecifika språket uttrycktes på svenska. Eleverna använde även både svenska och arabiska när de skulle förklara och förstå hur ord och begrepp hänger ihop inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Exempelvis sambandet mellan ordet stam och träd. För orden ”stam” och ”träd” använde eleverna svenska men bytte till arabiska för att förklara att stammen ”är en del av trädet”. Elevernas möjligheter att använda både svenska och arabiska skapade på så sätt bättre förutsättningar för kontinuitet i klassrumsaktiviteterna och därmed elevernas lärande.

– Men ibland bryts processen och en av anledningarna till det är när läraren förenklar språket och gör avsteg från det ämnesspecifika språket. En slutsats att dra av det är att som lärare inte värja för att använda ämnesspecifika ord i undervisningen.

– Jag såg också ett stort behov av att använda fler språkliga resurser utöver det verbala språket, såsom bilder, gester och liknande. Att genom att uppmuntra så kallad translanguaging skapas bättre förutsättningar för elevernas lärande. Begreppet translanguaging är relativt nytt och är både en teori, metod och ett förhållningssätt som rymmer alla språkliga resurser utan rangordning – från verbalt språk till gester.

– Vidare har lärare en tendens att relatera till egna erfarenheter som eleverna inte delar. Att exempelvis förklara ordet ”barrskog” med att prata om julgranar är inte en självklar koppling för barn som kommer från andra delar av världen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna i den här klassen pratade så mycket arabiska som de faktiskt gjorde. Jag trodde jag skulle kunna transkribera materialet på egen hand men insåg ganska snart att jag behövde hjälp med översättning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare, jag hoppas att resultaten ska inspirera till att använda fler språkliga resurser i flerspråkiga klassrum. Min studie är ju empirisk och visar i detalj hur språkliga resurser kan bli en resurs för elevernas lärande. Men även forskare som är intresserade av att utveckla undervisningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev