Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande. Det visar Annika Karlsson som forskat om hur flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk samt mellan modersmål och svenska.

Annika Karlsson
Annika Karlsson

Född 1969
Bor i Malmö

Disputionsdatum 2019-09-13
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Det flerspråkiga NO-klassrummet: en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tjugo år bakom mig som lärare i matematik och naturvetenskap, främst i flerspråkiga skolor. Med flerspråkiga och nyanlända elever upplevde jag ofta begränsade möjligheter att förmedla det naturvetenskapliga innehållet. Att använda ett förenklat språk innebar att det var svårt komma vidare i ämnet, vilket kändes frustrerande. Min forskning härrör alltså från mina egna erfarenheter som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om på vilka sätt flerspråkiga elever använder språkliga resurser i ett NO-klassrum där translanguaging (transspråkande/korsspråkande) används som läranderesurs. Jag har genom observationer och videoinspelningar under tre år följt undervisningen i ett flerspråkigt NO-klassrum från årskurs 4 till 6. Samtliga elever har arabiska som modersmål och var sedan lågstadiet vana vid att använda både svenska och arabiska genom en tvåspråkig undervisning. Fokus i avhandlingen är elevernas samtal och hur de använder sina språkliga resurser för att skapa förståelse för ämnesinnehållet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen av elevernas samtal såg jag hur det rörde sig i språkliga loopar mellan ett vardagligt och ämnesspecifikt språk. Det vardagliga språket uttrycktes på arabiska medan det ämnesspecifika språket uttrycktes på svenska. Eleverna använde även både svenska och arabiska när de skulle förklara och förstå hur ord och begrepp hänger ihop inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Exempelvis sambandet mellan ordet stam och träd. För orden ”stam” och ”träd” använde eleverna svenska men bytte till arabiska för att förklara att stammen ”är en del av trädet”. Elevernas möjligheter att använda både svenska och arabiska skapade på så sätt bättre förutsättningar för kontinuitet i klassrumsaktiviteterna och därmed elevernas lärande.

– Men ibland bryts processen och en av anledningarna till det är när läraren förenklar språket och gör avsteg från det ämnesspecifika språket. En slutsats att dra av det är att som lärare inte värja för att använda ämnesspecifika ord i undervisningen.

– Jag såg också ett stort behov av att använda fler språkliga resurser utöver det verbala språket, såsom bilder, gester och liknande. Att genom att uppmuntra så kallad translanguaging skapas bättre förutsättningar för elevernas lärande. Begreppet translanguaging är relativt nytt och är både en teori, metod och ett förhållningssätt som rymmer alla språkliga resurser utan rangordning – från verbalt språk till gester.

– Vidare har lärare en tendens att relatera till egna erfarenheter som eleverna inte delar. Att exempelvis förklara ordet ”barrskog” med att prata om julgranar är inte en självklar koppling för barn som kommer från andra delar av världen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna i den här klassen pratade så mycket arabiska som de faktiskt gjorde. Jag trodde jag skulle kunna transkribera materialet på egen hand men insåg ganska snart att jag behövde hjälp med översättning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare, jag hoppas att resultaten ska inspirera till att använda fler språkliga resurser i flerspråkiga klassrum. Min studie är ju empirisk och visar i detalj hur språkliga resurser kan bli en resurs för elevernas lärande. Men även forskare som är intresserade av att utveckla undervisningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-08-26 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-04 13:41 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Modersmål i fokus, 24 oktober i Stockholm

Välkommen till en heldag för dig som är modersmålslärare! Ta del av intressanta föreläsningar om bl.a. hur hjärnan bearbetar modersmål och andraspråk, resultatet från den nya statliga utredningen om modersmål och studiehandling på modersmål samt exempel på vad i modersmålsundervisningen som kan bidra till att stärka elevens övergripande skolprestation. Missa inte en skräddarsydd dag för dig!

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Digitala lärplattformar bidrar till återkoppling med fokus på betyg

Agneta Grönlund har forskat om återkoppling i samhällskunskap. Resultaten visar att återkoppling via digitala lärplattformar blandas ihop med betygsdokumentation, vilket bidrar till en mer summativ inriktning på återkopplingen.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Nya modeller till stöd i kemiundervisningen

Kemi kan vara svårt att förstå även för högskolestudenter. En ny avhandling visar på konkreta modeller för att stötta lärare i deras undervisning.  

Stora skillnader på teknikundervisning i förskolan

Det är stora skillnader på teknikundervisningen i förskolan. Pernilla Sundqvist visar att förskolepersonal stundom missförstår innehållet i ämnet teknik.

Elever i svenska som andraspråk underskattar sin ordkunskap

Elever i svenska som andraspråk har en tendens att underskatta sina ordkunskaper. Det visar Richard LaBontee som forskat om ordförråd och språkinlärning.

Begränsade förutsättningar för problemlösning i matematik

Att själv konstruera lösningsmetoder är viktigt för att utveckla kunskaper i matematik. Likväl får de flesta gymnasieelever begränsade möjligheter att träna på just det, konstaterar Johan Sidenvall i sin forskning.

Skönlitteratur i undervisningen inte oproblematiskt

Det finns en risk med att lyfta fram läsning som en stark framgångs- och hälsofaktor, bland annat för att andra förklaringsmodeller till att barn inte lyckas i skolan riskerar att osynliggöras. Det konstaterar Elin Sundström Sjödin som forskat om skönlitteratur i undervisningen.

IT kan ge mervärden i undervisningen

Lärare förväntas använda IT för att förstärka elevernas möjligheterna att lära. Jörgen Holmberg har undersökt vilka pedagogiska mervärden det eventuellt går att skapa med IT.

Ämneskunskaper i skymundan i genrepedagogisk undervisning

I den genrepedagogiska undervisningen lägger lärarna stor vikt vid att skapa sammanhang och klarhet kring abstrakta och centrala begrepp. Men detta fokus har en baksida – ämnesinnehållet riskerar att hamna i skymundan, visar Robert Walldén.

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen vare sig får utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Konferenser
Fortbildning
Rektor i förskolan

Rektor i förskolan

Den här konferensen fokuserar på din roll som chef och ledare med högaktuella föreläsningar om det pedagogiska ledarskapet och din professionsutveckling. Hur leder du i förändring och hur görs en nulägesanalys? Vi tar avstamp i de frågor som är specifika för förskolans verksamhet, men belyser även ämnen utifrån din yrkesroll som chef över en mångbottnad verksamhet.

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Finalist till Publishingpriset 2019!

Finalist till Publishingpriset 2019!

Skolportens forskningsmagasin är nominerat till Publishingpriset 2019 för andra året i rad!

Läs mer här!
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Study: How smooth-talking professors can lull students into thinking they’ve learned more than they have

Students who engage in active learning learn more — but feel like they learn less — than peers in more lecture-oriented classrooms. That’s in part because active learning is harder than more passive learning, according to a new study in Proceedings of the National Academy of Sciences.  

Vad är poängen med nya planen?

I och med att den nya läroplanen trätt i kraft har ­förskolan fått ett uppdrag kring digitalisering Vi har träffat två forskare som hjälper oss reda ut ­varför digitaliseringen är viktig, hur forskningen ser ut och vilka risker som finns.

Begrepp i tiden: utforma

Förklarat av Alicia Eriksson, speciallärare i Karlskoga. ”I stället för att anpassa verksamheten ­utifrån de elever med allra störst behov av ­särskilt stöd utformar vi redan från början verksamheten så att den kan tillgodogöras av alla elever”, säger hon.

RFSU:s metodbank för undervisning om sex och relationer

RFSU har varit experter på sexualundervisning i snart 100 år. Nu har vi samlat våra bästa metoder i en kunskapsbank för dig som är lärare. Här får du den inspiration och de verktyg du behöver för att ge alla elever den goda sexualundervisning de har rätt till. Lycka till!

Förskolan där barnen programmerar robotar

Ettåringar som programmerar i förskolan är ingen utopi, digitalisering är en del av förskolans läroplan sedan den 1 juli i år. På förskolan Lilla Tollare i Nacka lär sig barnen programmering på förskolans gård.