Språkliga loopar skapar förutsättningar för lärande

Genom att använda flera språkliga resurser skapas bättre förutsättningar för lärande. Det visar Annika Karlsson som forskat om hur flerspråkiga elever lär sig naturvetenskap genom att röra sig mellan vardagligt och ämnesspecifikt språk samt mellan modersmål och svenska.

Annika Karlsson
Annika Karlsson

Född 1969
Bor i Malmö

Disputionsdatum 2019-09-13
vid Malmö universitet


AVHANDLING
Det flerspråkiga NO-klassrummet: en studie om translanguaging som läranderesurs i ett NO-klassrum

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har tjugo år bakom mig som lärare i matematik och naturvetenskap, främst i flerspråkiga skolor. Med flerspråkiga och nyanlända elever upplevde jag ofta begränsade möjligheter att förmedla det naturvetenskapliga innehållet. Att använda ett förenklat språk innebar att det var svårt komma vidare i ämnet, vilket kändes frustrerande. Min forskning härrör alltså från mina egna erfarenheter som lärare.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om på vilka sätt flerspråkiga elever använder språkliga resurser i ett NO-klassrum där translanguaging (transspråkande/korsspråkande) används som läranderesurs. Jag har genom observationer och videoinspelningar under tre år följt undervisningen i ett flerspråkigt NO-klassrum från årskurs 4 till 6. Samtliga elever har arabiska som modersmål och var sedan lågstadiet vana vid att använda både svenska och arabiska genom en tvåspråkig undervisning. Fokus i avhandlingen är elevernas samtal och hur de använder sina språkliga resurser för att skapa förståelse för ämnesinnehållet.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– I analysen av elevernas samtal såg jag hur det rörde sig i språkliga loopar mellan ett vardagligt och ämnesspecifikt språk. Det vardagliga språket uttrycktes på arabiska medan det ämnesspecifika språket uttrycktes på svenska. Eleverna använde även både svenska och arabiska när de skulle förklara och förstå hur ord och begrepp hänger ihop inom olika naturvetenskapliga ämnesområden. Exempelvis sambandet mellan ordet stam och träd. För orden ”stam” och ”träd” använde eleverna svenska men bytte till arabiska för att förklara att stammen ”är en del av trädet”. Elevernas möjligheter att använda både svenska och arabiska skapade på så sätt bättre förutsättningar för kontinuitet i klassrumsaktiviteterna och därmed elevernas lärande.

– Men ibland bryts processen och en av anledningarna till det är när läraren förenklar språket och gör avsteg från det ämnesspecifika språket. En slutsats att dra av det är att som lärare inte värja för att använda ämnesspecifika ord i undervisningen.

– Jag såg också ett stort behov av att använda fler språkliga resurser utöver det verbala språket, såsom bilder, gester och liknande. Att genom att uppmuntra så kallad translanguaging skapas bättre förutsättningar för elevernas lärande. Begreppet translanguaging är relativt nytt och är både en teori, metod och ett förhållningssätt som rymmer alla språkliga resurser utan rangordning – från verbalt språk till gester.

– Vidare har lärare en tendens att relatera till egna erfarenheter som eleverna inte delar. Att exempelvis förklara ordet ”barrskog” med att prata om julgranar är inte en självklar koppling för barn som kommer från andra delar av världen.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna i den här klassen pratade så mycket arabiska som de faktiskt gjorde. Jag trodde jag skulle kunna transkribera materialet på egen hand men insåg ganska snart att jag behövde hjälp med översättning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare, jag hoppas att resultaten ska inspirera till att använda fler språkliga resurser i flerspråkiga klassrum. Min studie är ju empirisk och visar i detalj hur språkliga resurser kan bli en resurs för elevernas lärande. Men även forskare som är intresserade av att utveckla undervisningen i flerspråkiga NO-klassrum.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-08-26 09:34 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-09-04 13:41 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.