Dela:

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Har ordet ”herravälde” med killar att göra? Funderingar som dessa möter Lotta Olvegård i sin studie om hur andraspråkselever uppfattar lärobokstexter i historia. ”Dessa elever ställs inför stora språkliga utmaningar i ämnet”, konstaterar hon.

Lotta Olvegård
Lotta Olvegård

Född 1957
i Skara

Disputerade 2014-06-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
”Herravälde. Är det bara killar eller?” Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som andraspråkslärare i svenska på olika stadier, senast på Komvux, har sett hur svårt elever som inte har svenska som förstaspråk har särskilt i ämnet historia. I min D-uppsats analyserade jag lärobokstexter. Nu ville jag veta hur eleverna uppfattade texterna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mötet mellan andraspråkselever och lärobokstexter i historia. Jag har dels språkvetenskapligt analyserat texter ur fem läroböcker i historia, dels samtalat med 11 gymnasieelever, varav åtta med svenska som andraspråk och tre med svenska som förstaspråk. I samtalet med eleverna ställde jag frågor om innehåll och språk i texter från den lärobok de använde i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad jag vill lyfta är vilka enorma språkliga utmaningar som andraspråkselever ställs inför när de ska läsa lärobokstexter i historia. Utan stöttande samtal kring texten är det oerhört lätt att de hamnar fel. Det handlar inte om att eleverna är dåliga på svenska generellt utan om att andraspråkseleverna av olika skäl inte haft möjlighet att utveckla det ofta mycket ämnesspecifika skolrelaterade språkbruk som präglar lärobokstexter. Ord som exempelvis ”herravälde” används ofta i lärobokstexter i historia. ”Detta måste ha med killar att göra” gissar en elev.

– Ett annat svårtolkat begrepp som dök upp är den ”inhemska befolkningen”. ”Det måste vara detsamma som slavar”, resonerar några elever. I läroboksanalysen fann jag att texterna i de fem olika böckerna är påfallande lika både språkligt och innehållsmässigt. Historieböcker är dessutom skrivna utifrån ett västvärldsperspektiv, många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte beredd att eleverna har så svårt att med texterna som de faktiskt har. Det chockade mig till en början. Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och lärarutbildare i alla ämnen kan ha nytta av dem. Det finns väldigt lite forskning kring andraspråkselevers läsande och lärande i skolan.

Sidan publicerades 2014-11-13 10:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Skolans språk kräver goda kunskaper

Det är stora skillnader i hur en och flerspråkiga elever och elever i olika åldrar använder en språklig resurs som grammatisk metafor. Det visar Ulrika Magnusson i avhandlingen Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår .

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Students with disabilities fare better when integrated into gen-ed classrooms

“We cannot, as a society, afford to continue to support policies and practices that result in academic failure, limited post-secondary options and continued separation and marginalization based on disabilities.”

Känslorna är starka när elever svarar om Förintelsen

Andra världskriget och Förintelsen väcker stort intresse inom såväl historieämnet som inom kulturen. Svenskar kan mycket om det, ändå är frågan i skolans nationella prov om orsaker till Förintelsen en som många elever misslyckas med, visar en ny studie. Resultatet ställer frågan ”Vad kan vi lära av historien?” på sin spets.

Myten om pojkars antipluggkultur

Fredrik Zimmerman forskar om varför betygsgapet ökar mellan flickor och pojkar. Varför görs så få insatser för att hjälpa pojkar? En förklaring finns i myten om pojkars antipluggkultur, menar han. (webb-radio)

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer