Dela:

Språkliga utmaningar i historia för andraspråkselever

Har ordet ”herravälde” med killar att göra? Funderingar som dessa möter Lotta Olvegård i sin studie om hur andraspråkselever uppfattar lärobokstexter i historia. ”Dessa elever ställs inför stora språkliga utmaningar i ämnet”, konstaterar hon.

Lotta Olvegård
Lotta Olvegård

Född 1957
i Skara

Disputerade 2014-06-16
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
”Herravälde. Är det bara killar eller?” Andraspråksläsare möter lärobokstexter i historia för gymnasieskolan.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Genom mitt arbete som andraspråkslärare i svenska på olika stadier, senast på Komvux, har sett hur svårt elever som inte har svenska som förstaspråk har särskilt i ämnet historia. I min D-uppsats analyserade jag lärobokstexter. Nu ville jag veta hur eleverna uppfattade texterna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om mötet mellan andraspråkselever och lärobokstexter i historia. Jag har dels språkvetenskapligt analyserat texter ur fem läroböcker i historia, dels samtalat med 11 gymnasieelever, varav åtta med svenska som andraspråk och tre med svenska som förstaspråk. I samtalet med eleverna ställde jag frågor om innehåll och språk i texter från den lärobok de använde i undervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Vad jag vill lyfta är vilka enorma språkliga utmaningar som andraspråkselever ställs inför när de ska läsa lärobokstexter i historia. Utan stöttande samtal kring texten är det oerhört lätt att de hamnar fel. Det handlar inte om att eleverna är dåliga på svenska generellt utan om att andraspråkseleverna av olika skäl inte haft möjlighet att utveckla det ofta mycket ämnesspecifika skolrelaterade språkbruk som präglar lärobokstexter. Ord som exempelvis ”herravälde” används ofta i lärobokstexter i historia. ”Detta måste ha med killar att göra” gissar en elev.

– Ett annat svårtolkat begrepp som dök upp är den ”inhemska befolkningen”. ”Det måste vara detsamma som slavar”, resonerar några elever. I läroboksanalysen fann jag att texterna i de fem olika böckerna är påfallande lika både språkligt och innehållsmässigt. Historieböcker är dessutom skrivna utifrån ett västvärldsperspektiv, många historiska aktörer, platser och händelser tas för givna.

Vad överraskade dig?

– Jag var inte beredd att eleverna har så svårt att med texterna som de faktiskt har. Det chockade mig till en början. Lärarens roll och det stöttande samtalet om vad som faktiskt står i lärotexterna är väldigt viktigt för de här eleverna.

Vilka har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att lärare och lärarutbildare i alla ämnen kan ha nytta av dem. Det finns väldigt lite forskning kring andraspråkselevers läsande och lärande i skolan.

Sidan publicerades 2014-11-13 10:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Samarbete viktigare än språket för förståelse

Hur gör andraspråkstalare och studievägledare för att förstå varandra i vägledningssamtal? Det har Karin Sheikhi har undersökt. ”Jag hade förväntat mig att hitta mer problem i samtalen, men det har visat sig att man kan prata om svåra saker med hjälp av bådas insatser”, säger forskaren.

Skolans språk kräver goda kunskaper

Det är stora skillnader i hur en och flerspråkiga elever och elever i olika åldrar använder en språklig resurs som grammatisk metafor. Det visar Ulrika Magnusson i avhandlingen Skolspråk i utveckling. En- och flerspråkiga elevers bruk av grammatiska metaforer i senare skolår .

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Nyanlända föräldrar tar aktiv del i barnens förskola

Wiji Bohme Shomarys forskning visar att nyanlända föräldrar har stor handlingskraft och vilja att ta del av sina barns förskola. Men i statliga dokument framställs invandrade föräldrar som en grupp utan agens och i behov av stöd.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 11 maj!
  Skolportens magasin nr 3/2022.

Nytt nr ute 11 maj!

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Mattelekar riskerar att ge ytliga kunskaper

Blivande lärare behöver träna mer på att urskilja barns kunskaper i matematik. När barn i förskolan och elever i mellanstadiet leker eller pratar om matematik är risken stor att de bara lär sig ytligt, menar Christina Svensson, forskare vid Malmö universitet.

Lärare är tryggheten om krisen slår till

Kriget i Ukraina, pandemi och våldsbrott. När kriser drabbar skolor står lärare i frontlinjen. Lärare behöver träna krishantering och rutiner kan förbygga våldsdåd, menar forskare.

Lärarledd skolutveckling för ett bättre lärande

Bygg en organisation där lärarna själva har huvudansvaret för undervisningsutvecklingen. En utveckling som ska bygga på vetenskap. Det säger författarna till boken ”Lärardriven skolutveckling” som väckte stort gensvar när de föreläste för skolledare på SETT-mässan i Kista.

Demokrati i skolan – styre eller styrning

Ami Cooper är forskare och lärare vid Karlstads universitet där hon bland annat har delat ansvar som programledare för en magister-/masterutbildning i utbildningsledning och skolutveckling. Hennes forskningsintresse riktas mot diskursteoretiska studier av utbildningspolicy och utbildningsledning.

Så gjorde vi: fågelholksbyggena gjorde barnen till snickare

För att utmana 6-åringarna i bygg och konstruktion introducerade pedagogerna idén om att snickra egna fågelholkar.