Hoppa till sidinnehåll
Didaktik

Språkspelskrockar minskar förståelsen för naturämnen

Publicerad:2008-11-21
Uppdaterad:2012-04-11
Ebba Reinolf
Skribent:Ebba Reinolf

Språkspelskrockar är många gånger den verkliga orsaken bakom så kallade svagpresterande elever. Eleverna förstår helt enkelt inte de olika ämnenas fackspråk som lärarna använder. Det visar Gunilla Gunnarssons avhandling som pekar på behovet av ökad kunskap om språkspelens betydelse och mer tillåtande stämning i klassrummet.

Gunilla Gunnarsson

Född 1961
i Kalmar

Disputerade
2008-10-09
vid Linköpings universitet

Avhandling

Den laborativa klassrums- verksamhetens interaktioner

Hur blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som lärare i naturvetenskapliga ämnen många år. Som lärare funderar man ofta på själva lärprocessen, vad är det som gör att det ibland funkar och ibland inte?

Vad handlar avhandlingen om?

– Om lärprocessen i naturvetenskapliga ämnen. Termen språkspel har jag snott av Wittgenstein som talar om olika språkspel inom olika verksamheter. Varje verksamhet har sina syften och sina specifika termer, teorier och artefakter (prylar/utrustning). Det kan jämföras med fackspråk fast här rör det sig inom skolan och med syfte att lära. Lärprocessen handlar mycket om att ta sig in i ett språkspel, att lära sig att hantera språket, artefakterna och använda de specifika teorierna. Min studie handlar också om vilken betydelse material och labbutrustning har för lärandet. Man kan säga att jag tittar på vad eleverna erbjuds i mötet med ett nytt språkspel. Jag studerar även på vilka sätt lärare hjälper eleverna i dessa möten.

Vad är resultatet och dina viktigaste slutsatser?

– Jag har försökt att beskriva hur det ser ut när eleverna möter ett nytt språkspel i undervisningen och som exempel blev det mötet med laborationer inom ellära. Läraren har ofta ett outtalat syfte att eleverna ska lära något specifikt, men laborationsinstruktionen anger ofta enbart hur laborationen ska utföras. Eleverna följer för det mesta instruktionerna till punkt och pricka och gör. Men lärarens syfte med uppgiften, vad de skulle lära sig, kan eleverna inte se och fokuserar därmed inte heller på det. Något annat som jag såg var att lärare och elever ofta talar bredvid varandra beroende på att de talar inom olika språkspel. Det blir med andra ord en språkspelskrock, lärarna pratar om en företeelse utifrån ett naturvetenskapligt språkspel, men eleverna tolkar det utifrån sitt vardagliga språkspel. Varken lärare eller elever inser att det är en fråga om språkspelskrockar och i stället definieras eleven som svagpresterande. För att motverka detta måste man som lärare vara uppmärksam och ha kunskap om de olika stegen i en lärandeprocess, om sitt eget ämne och framför allt ha en fingertoppskänsla för att kunna se när det uppstår språkspelskrockar. Ett annat resultat i min studie är att utformning och design av hjälpmedel och labbutrustning spelar stor roll för lärandet. Jag har dessutom försökt att sätta ord på en del didaktiska handlingsmönster som kan uppstå i lärsituationer.

Hittade du något under arbetets gång som överraskade eller förvånade dig?

– Språkspelskrockar var vanligare än jag trodde och det är oroande. Många elever klassas som svagpresterande för att de inte förstår men i själva verket handlar det ofta om att de inte fått tillräcklig och tydlig hjälp att se att det handlar om ett för eleverna nytt sätt att tala om och hantera olika företeelser ett nytt språkspel. Det är viktigt att eleverna får använda detta nya språkspel för att kunna lära det. Det är precis som att lära sig ett språk eller hantera en dator eller mobiltelefon – man måste använda det för att klara av det.

Vem har nytta av dina resultat?

– De flesta inom skolans värld, lärare, rektorer, skolpolitiker och i förlängningen eleverna om nu lärarna tar till sig dessa resultat som jag tror kan appliceras på de flesta ämnen, inte bara de naturvetenskapliga. Lärarutbildningen och även forskningen kan ha nytta av min studie, liksom de som utformar och utvecklar skolmaterial som exempelvis laborationsutrustning och -instruktioner.

Hur tror du att dina resultat kan påverka arbetet i skolan?

– Med kunskap om språkspelskrockar kan vi inom naturvetenskapen lära oss att förklara på ett annat sätt i stället för att klassa eleverna som svagpresterande när de inte förstår. Ett nytt sätt att lära och se på lärprocessen kanske också kan öka intresset för naturvetenskapliga ämnen, vilket ju skulle vara önskvärt.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev