Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Jonas Lindbäck belyser i sin avhandling en grundskola i en socioekonomiskt utsatt stadsdel, där elevernas känsla av gemenskap och tillhörighet till skolan är utmärkande.

Jonas Lindbäck
Jonas Lindbäck

Född 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-06-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom sociologi och kulturvetenskap och mitt intresse för skolan är utifrån ett vidare sociologiskt perspektiv. I samma veva som jag började forskarutbildningen sjönk plötsligt de svenska resultaten i Pisamätningen. Något jag saknade i den efterföljande debatten var hur resultaten påverkats av bristen på likvärdighet inom skolan. I vissa områden i de större städerna är det omkring hälften av eleverna som inte blir behöriga till gymnasiet. Det här fick mig att bli nyfiken på hur skolor i socioekonomiskt utsatta områden fungerar, men framför allt vad eleverna själva tycker om sin skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på ett etnografiskt fältarbete på en grundskola i en socioekonomiskt utsatt stadsdel i Göteborg. Under ett år har jag följt elever i årskurs 8 och 9 på lektioner, raster, lunchen i skolmatsalen och även efter skolan. Därutöver har jag intervjuat ett tjugotal elever samt ett antal lärare och övrig skolpersonal. Fokus i avhandlingen är elevernas relation till sin skola och utbildning, men också de relationer de har till såväl skolkamrater som vuxna i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna så uppenbart förhåller sig till omvärldens negativa bild där skolan och dess miljö ofta utmålas som våldsam och destruktiv och eleverna som mindre begåvade. Eleverna kände inte igen sig i de här beskrivningarna och var därför måna om att berätta att deras skola var ungefär som alla andra och att det absolut går att få höga betyg även där. Eleverna ville lära sig och de ville få bra betyg, även om många inte lyckades helt med det. Det fanns en hög medvetenhet om betygens betydelse och många elever sa uttryckligen att de inte ville ha samma slitsamma och underbetalda jobb som sina föräldrar.

– Utmärkande är också elevernas känsla av tillhörighet till sin skola och den gemenskap som existerar där. Majoriteten beskriver relationerna som goda, både till lärare och övriga elever. Tydligt är att skolan inte enbart är en plats för utbildning utan också en viktig social arena. En plats där man umgås och där man kan möta andra vuxna. På så vis fyller skolan även en omsorgsfunktion och kan beskrivas som en slags fristad, en plats som eleverna saknade när det var lov.

– Lärarna beskriver arbetet som utmanande men samtidigt givande. Framför allt lyfter de sammanhållningen och den förtrolighet som präglar relationerna mellan elever och lärare på skolan. Men resultaten visar också att stort ansvar läggs på de enskilda lärarna. En förklaring som gavs var bristande stabilitet i såväl ledning som organisation. Vid tiden för avhandlingsarbetet hade skolan sin fjärde rektor på lika många år. Lärarna menade att de i mångt saknade förutsättningar för att fullt ut kunna göra sitt jobb.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att möta en mer utbredd så kallad antiplugg-kultur, som ofta anges som förklaring till låga betyg, inte minst bland pojkar i socialt utsatta områden. Förvånande var därför hur många elever som tvärtom ville vara i skolan och strävade efter att få bra betyg. Även om en del inte lyckades så blev jag överraskad av elevernas positiva inställning till skola och utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla med intresse för skolan och dess skiftande förutsättningar. Det vill säga allt från politiker till pedagoger som vill försöka förstå vad det kan innebära att vara elev och lärare i idag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-02 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Lite utrymme för längre skapandeprocesser i förskoleateljén 

Förskoleateljén är styrd av rutiner och en målinriktad läroplan, vilket sätter stopp för möjligheten att få vara i en längre skapandeprocess. Det menar Yvonne Lindh som forskat i ämnet.

Rätten till utbildning – mer än kunskapsmål

Rätten till utbildning förstås bäst som en mänsklig rättighet som vi har i egenskap av att vara människa – snarare än att vara medborgare i en stat. Det menar Christian Norefalk, som forskat om utbildning som en mänsklig rättighet.

Fokus på textproduktion i skolans skrivundervisning

Elevers skrivande oftast stannar i klassrummet – de skriver för sig själva eller för att lämna in till läraren. Det medför att skrivande som kommunikation, deltagande och påverkan får liten plats i skrivundervisningen, visar Erika Sturk i sin avhandling.

Lässvårigheter hos tvåspråkiga elever

Det är viktigt att identifiera lässvårigheter hos tvåspråkiga elever, annars riskerar de att inte få rätt hjälp, visar Baran Johansson i sin avhandling.

Lärare och lärarstudenter har svårt att fånga elevers matematikkunskaper

Lärare behöver utveckla sitt professionella ämnesspråk för att få syn på vad barn och elever lär i matematik. Det visar Christina Svensson som forskat om professionsutveckling inom matematikundervisning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Utmaningar i arbetet med skolövergångar

Barns skolövergångar är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén i sin avhandling, som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Vad är beprövad erfarenhet?

Beprövad erfarenhet kan ha minst tre olika betydelser som alla är viktiga för hur vi ska undervisa, leda och organisera skolan. Det säger Anette Jahnke, universitetslektor i pedagogik, samt projekt- och processledare vid forskningsinstitutet Ifous, som har skrivit en bok om beprövad erfarenhet i skolan.

Goda resultat av digital kompetensutveckling i skolan

Pedagogisk användning av digital teknik kan utveckla undervisningen och förbättra lärandet. Flera kommuner ser goda resultat efter att arbetat med modellen Skriva sig till lärande (STL).

Avhandling om skolövergångar utsedd till Lärarpanelens favorit

Barns övergångar från förskola till förskoleklass, eller från förskoleklass till årskurs ett är en komplex process som påverkar lärares arbete. Det konstaterar Therese Welén som forskat om lärares arbete med övergångar. Nu har hennes avhandling valts till favorit av Lärarpanelen.

Here are principals’ 9 most effective strategies for boosting teacher morale

Reducing administrative tasks from teachers’ workloads, offering praise privately and publicly, bringing in lunches or treats and implementing teachers’ suggestions for improvements are the top four tactics school administrators say they are using to help weary teachers, a survey by Unruly Studios shows. Administrators say their top worries are shortages, morale, learning loss and test scores, the survey finds.