Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Jonas Lindbäck belyser i sin avhandling en grundskola i en socioekonomiskt utsatt stadsdel, där elevernas känsla av gemenskap och tillhörighet till skolan är utmärkande.

Jonas Lindbäck
Jonas Lindbäck

Född 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-06-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom sociologi och kulturvetenskap och mitt intresse för skolan är utifrån ett vidare sociologiskt perspektiv. I samma veva som jag började forskarutbildningen sjönk plötsligt de svenska resultaten i Pisamätningen. Något jag saknade i den efterföljande debatten var hur resultaten påverkats av bristen på likvärdighet inom skolan. I vissa områden i de större städerna är det omkring hälften av eleverna som inte blir behöriga till gymnasiet. Det här fick mig att bli nyfiken på hur skolor i socioekonomiskt utsatta områden fungerar, men framför allt vad eleverna själva tycker om sin skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på ett etnografiskt fältarbete på en grundskola i en socioekonomiskt utsatt stadsdel i Göteborg. Under ett år har jag följt elever i årskurs 8 och 9 på lektioner, raster, lunchen i skolmatsalen och även efter skolan. Därutöver har jag intervjuat ett tjugotal elever samt ett antal lärare och övrig skolpersonal. Fokus i avhandlingen är elevernas relation till sin skola och utbildning, men också de relationer de har till såväl skolkamrater som vuxna i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna så uppenbart förhåller sig till omvärldens negativa bild där skolan och dess miljö ofta utmålas som våldsam och destruktiv och eleverna som mindre begåvade. Eleverna kände inte igen sig i de här beskrivningarna och var därför måna om att berätta att deras skola var ungefär som alla andra och att det absolut går att få höga betyg även där. Eleverna ville lära sig och de ville få bra betyg, även om många inte lyckades helt med det. Det fanns en hög medvetenhet om betygens betydelse och många elever sa uttryckligen att de inte ville ha samma slitsamma och underbetalda jobb som sina föräldrar.

– Utmärkande är också elevernas känsla av tillhörighet till sin skola och den gemenskap som existerar där. Majoriteten beskriver relationerna som goda, både till lärare och övriga elever. Tydligt är att skolan inte enbart är en plats för utbildning utan också en viktig social arena. En plats där man umgås och där man kan möta andra vuxna. På så vis fyller skolan även en omsorgsfunktion och kan beskrivas som en slags fristad, en plats som eleverna saknade när det var lov.

– Lärarna beskriver arbetet som utmanande men samtidigt givande. Framför allt lyfter de sammanhållningen och den förtrolighet som präglar relationerna mellan elever och lärare på skolan. Men resultaten visar också att stort ansvar läggs på de enskilda lärarna. En förklaring som gavs var bristande stabilitet i såväl ledning som organisation. Vid tiden för avhandlingsarbetet hade skolan sin fjärde rektor på lika många år. Lärarna menade att de i mångt saknade förutsättningar för att fullt ut kunna göra sitt jobb.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att möta en mer utbredd så kallad antiplugg-kultur, som ofta anges som förklaring till låga betyg, inte minst bland pojkar i socialt utsatta områden. Förvånande var därför hur många elever som tvärtom ville vara i skolan och strävade efter att få bra betyg. Även om en del inte lyckades så blev jag överraskad av elevernas positiva inställning till skola och utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla med intresse för skolan och dess skiftande förutsättningar. Det vill säga allt från politiker till pedagoger som vill försöka förstå vad det kan innebära att vara elev och lärare i idag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-02 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.

Elevers vardagsspråk påverkar identiteten

Ungas språkanvändning samspelar med identitetsskapande. Det visar Jasmine Bylunds avhandling om hur unga använder språk på fritiden.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Komplext och ambivalent för flerspråkiga lärare

Att som lärare vara flerspråkig kan vara en resurs i klassrummet. Men flerspråkiga lärare funderar också en hel del på hur mycket de får, kan och vill använda sin egen flerspråkighet, visar Sara Snoder i sin avhandling.

Lärmiljön viktig för barns motoriska färdigheter 

Den fysiska, sociala och pedagogiska lärmiljön behöver samspela för att barn ska få de bästa förutsättningarna att utöva och lära sig grundläggande motoriska färdigheter. Det visar Mikaela Svanbäck-Laaksonen i sin avhandling.

Bred syn på teknikämnet bland lärare i teknik

Lärare i ämnet teknik ser teknikkunskaper som en viktig del av elevernas utbildning till att bli deltagande medborgare i ett samhälle där tekniken spelar en betydande roll. Det visar Charlotta Nordlöf som forskat om hur tekniklärare omvandlar ämnet teknik till undervisning.

Kompetensutveckling kring autism för ökad likvärdighet

Kompetensutveckling för skolpersonal om autism bidrar till ökad likvärdighet och inkludering. Bäst resultat nås när hela personalgruppen deltar i insatsen, visar Linda Petersson-Bloom i sin avhandling.

Samsyn i mötet mellan skolsköterskor och elever med migrantbakgrund

I mötet med elever med migrationsbakgrund balanserar skolsjuksköterskor mellan elevernas individuella behov och ofta otydliga riktlinjer. Det visar Emmie Wahlström som forskat om elevers lagstadgade hälsobesök hos skolsköterskan.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
5 mest lästa på FoU
Varför vi tror att läsning kan lösa samhällets problem

Debatten om litteraturkanon i skolan har gjort frågan om läsning central. Nu ska forskarna reda ut varför vi tror att läsning kan lösa så många av samhällets problem. ”Det handlar mycket om kulturens starka ställning och att vi vill framstå som bildade,” säger Daniel Pettersson, professor i pedagogik vid Högskolan i Gävle.

Positiv effekt av egne klasser for elever med autisme

Elever med autismespekterforstyrrelser (ASF) har større sjanse å fullføre skolen dersom de har gått i spesialklasser enn om de hadde gått i en ordinær klasse, viser dansk forskning.

Mer än kompetensutveckling krävs för att möta att elever med autism

Kompetensutveckling kring autism och nya sätt att anpassa undervisningen gör att personalen i förskola och grundskolan känner sig tryggare i sin undervisning. Eleverna har dock svårare att identifiera skillnader. Ny forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med autism ska få bättre förutsättningar.

New research review questions the evidence for special education inclusion

A new research review finds inconsistent benefits for students with disabilities who learn alongside general education peers.

Så får elever med autism det bättre i skolan

Barn med autism far ofta illa i skolan. Lärare vill lära mer om autism för att möta elevernas behov. Men forskning visar att det krävs mer än så, framför allt tid och resurser, för att elever med npf-diagnoser ska få det bättre i skolan.

SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Digitalisering
  Skolportens magasin nr 6/2022.

TEMA: Digitalisering

Tema: Digitalisering. Svensk skolas ambition att vara bäst i världen på digitalisering innebär både för- och nackdelar. Intervjun: Issis Melin har länge ägnat sig åt frågor som rör hedersrelaterat våld och förtryck. Enligt henne är den nya läroplanen ett steg i rätt riktning.

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser