Stark samhörighet präglar skolan i ett utsatt område

Jonas Lindbäck belyser i sin avhandling en grundskola i en socioekonomiskt utsatt stadsdel, där elevernas känsla av gemenskap och tillhörighet till skolan är utmärkande.

Jonas Lindbäck
Jonas Lindbäck

Född 1982
Bor i Göteborg

Disputerade 2021-06-17
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Värsta bästa skolan – Om unga i förorten och segregation i skolan

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har en bakgrund inom sociologi och kulturvetenskap och mitt intresse för skolan är utifrån ett vidare sociologiskt perspektiv. I samma veva som jag började forskarutbildningen sjönk plötsligt de svenska resultaten i Pisamätningen. Något jag saknade i den efterföljande debatten var hur resultaten påverkats av bristen på likvärdighet inom skolan. I vissa områden i de större städerna är det omkring hälften av eleverna som inte blir behöriga till gymnasiet. Det här fick mig att bli nyfiken på hur skolor i socioekonomiskt utsatta områden fungerar, men framför allt vad eleverna själva tycker om sin skola.

Vad handlar avhandlingen om?

– Avhandlingen bygger på ett etnografiskt fältarbete på en grundskola i en socioekonomiskt utsatt stadsdel i Göteborg. Under ett år har jag följt elever i årskurs 8 och 9 på lektioner, raster, lunchen i skolmatsalen och även efter skolan. Därutöver har jag intervjuat ett tjugotal elever samt ett antal lärare och övrig skolpersonal. Fokus i avhandlingen är elevernas relation till sin skola och utbildning, men också de relationer de har till såväl skolkamrater som vuxna i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna så uppenbart förhåller sig till omvärldens negativa bild där skolan och dess miljö ofta utmålas som våldsam och destruktiv och eleverna som mindre begåvade. Eleverna kände inte igen sig i de här beskrivningarna och var därför måna om att berätta att deras skola var ungefär som alla andra och att det absolut går att få höga betyg även där. Eleverna ville lära sig och de ville få bra betyg, även om många inte lyckades helt med det. Det fanns en hög medvetenhet om betygens betydelse och många elever sa uttryckligen att de inte ville ha samma slitsamma och underbetalda jobb som sina föräldrar.

– Utmärkande är också elevernas känsla av tillhörighet till sin skola och den gemenskap som existerar där. Majoriteten beskriver relationerna som goda, både till lärare och övriga elever. Tydligt är att skolan inte enbart är en plats för utbildning utan också en viktig social arena. En plats där man umgås och där man kan möta andra vuxna. På så vis fyller skolan även en omsorgsfunktion och kan beskrivas som en slags fristad, en plats som eleverna saknade när det var lov.

– Lärarna beskriver arbetet som utmanande men samtidigt givande. Framför allt lyfter de sammanhållningen och den förtrolighet som präglar relationerna mellan elever och lärare på skolan. Men resultaten visar också att stort ansvar läggs på de enskilda lärarna. En förklaring som gavs var bristande stabilitet i såväl ledning som organisation. Vid tiden för avhandlingsarbetet hade skolan sin fjärde rektor på lika många år. Lärarna menade att de i mångt saknade förutsättningar för att fullt ut kunna göra sitt jobb.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att möta en mer utbredd så kallad antiplugg-kultur, som ofta anges som förklaring till låga betyg, inte minst bland pojkar i socialt utsatta områden. Förvånande var därför hur många elever som tvärtom ville vara i skolan och strävade efter att få bra betyg. Även om en del inte lyckades så blev jag överraskad av elevernas positiva inställning till skola och utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla med intresse för skolan och dess skiftande förutsättningar. Det vill säga allt från politiker till pedagoger som vill försöka förstå vad det kan innebära att vara elev och lärare i idag.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2021-09-02 15:11 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Skolsegregation påverkar relationer och arbetsliv

Att ha skolkamrater från sitt eget ursprungsland påverkar både framtida karriär och val av partner. Det visar Debbie Lau som forskat om skolsegregationens konsekvenser.

Betyg påverkar val av gymnasieskola

I val av gymnasieskola lägger elever med högre betyg större vikt vid skolans rykte än de med lägre betyg. Det är ett resultat i Mikael Thelins forskning om vilka preferenser som kan ha betydelse när elever söker till gymnasiet. 

Didaktisk färdighet bakom lärares muntliga berättelser

Lärares spontana muntliga berättelser levandegör undervisningen och stärker den pedagogiska relationen med eleverna. Det visar Ola Henricssons avhandling om grundskollärares muntliga berättande i undervisningen.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Interna spelregler färgar kollegiala samtal inom fritids

Kollegiala samtal inom fritidshemmet påverkas i hög grad av hur väl arbetsgruppen är inarbetad, medarbetarnas utbildningsnivå och erfarenhet. Det visar Sanna Hedrén i sin avhandling.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

School environment and leadership: Evidence review

Students’ academic learning in schools is primarily determined by what classroom teachers do. However, there is good evidence that the professional environment in the school can also affect students’ learning, in a range of ways. The responsibility for creating and maintaining the most conducive professional environment lies with school leaders.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer