Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har en stark tilltro på betyg som framgångsfaktor i livet. I mötet med lärarnas bildningsinriktade kunskapssyn uppstår ofta krockar, visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Eric Larsson
Eric Larsson

Född 1985
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-11-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare men har aldrig jobbat som det utan gick direkt vidare till akademin. Intresset för ämnet har jag haft sedan uppväxten, dels kommer jag från en lärarfamilj, dels gick jag själv i gymnasiet under åren då skolmarknaden växte fram med ökat antal friskolor och förändrade elevströmmar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden. Mer specifikt: Hur hanterar de elitpräglade gymnasieskolorna konkurrensvillkoren på gymnasiemarknaden, hur kan elevernas val av gymnasieskola förstås och hur formas och hur socialiseras eleverna i mötet med skolan? Avhandlingen baseras på observationer från tre innerstadsgymnasier, därutöver har jag intervjuat både elever och lärare. Frågor jag ställt till eleverna är bland annat om valet av skola, bakgrund och intressen. Lärarna har jag frågat om vad de uppfattar som viktigt, vilka problem de möter och hur de ser på den konkurrensutsatta skolmiljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna utanför klassrummen utvecklar en form av ”soft skills”. Den här kunskapen handlar om att ta plats men också föra sig, att argumentera, vara uppdaterad och ingå i ”rätt” sammanhang och grupper. Det är hög kvalitet på de här samtalen vilket gör att eleverna får med sig väldigt mycket, ett slags dubbel utbildning. Noteras ska att det här inte sker på samma sätt i alla skolor.

– Gemensamt för skolorna i studien är att många elever är högpresterande och har en instrumentell syn på kunskap, med starkt fokus på betyg. När de här eleverna möter gymnasieskolans bildningsinriktade kunskapssyn uppstår inte sällan en krock som kan vara svår för eleverna att hantera. Intressant är också att det i gruppen bland de mest högpresterande eleverna skapas en hierarki. För elever som från grundskolan är vana med att alltid vara bäst i klassen innebär det här nya erfarenheter.

– En återkommande reflektion hos framför allt de mer erfarna lärarna var att skolans marknadisering lett till att kunskapssynen bland eleverna blivit alltmer instrumentell. Eleverna var mer avslappnade och hade inte samma betygssträvan tidigare, konstaterade flera lärare.

Vad överraskade dig?

– Elevernas starka tilltro till det jag kallar meritokrati – att meriter och betyg är det som skapar framgång, oavsett bakgrund. Majoriteten av eleverna kom från starkare socioekonomiska förhållanden även om de bodde i olika stadsdelar. Likafullt pratade de om mångfald och att de hade träffat många nya människor på skolan. Jag förvånades över att eleverna inte i så hög grad reflekterade över sin egen bakgrund och hur lik den var de övriga elevernas. Det fanns elever med bakgrunder som skiljde sig från majoritetens och som också såg den här likformigheten: ”Jag kom till ett hav av blonda hår”, som en elev uttryckte det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och tjänstemän på alla nivåer som arbetar med frågor kring utbildningssystem. Jag hoppas av avhandlingen kan vara en input till diskussioner om vad utbildning är och bör vara och om effekterna av skolans marknadisering.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-13 08:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-21 11:01 av Moa Duvarci Engman


Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.

Introverta lider i det tysta

Ensamhet är inte bara en påtvingad plåga. För vissa elever är ensamhet ett behov som skolan saknar insikt om och därmed också förmåga att möta. Ofta klarar dessa elever av skolan utan synbara problem, samtidigt som de håller problemen för sig själva – till ett högt personligt pris.

Hans forskning ska hjälpa elever med dyskalkyli

Kenny Skagerlund forskar om det ännu relativt outforskade området dyskalkyli. Med det tilldelade forskningsanbudet på 1,7 miljoner, som han tagit emot, hoppas han kunna ta forskningen ytterligare ett par steg framåt och hitta verktyg för att underlätta för drabbade elever.

Utanförskap: 5 råd när barn blir utanför

Vissa barn gick omkring nästan en hel timme ensamma. Andra fick leka ett tag men bara på vissa villkor. En ny studie visar på ett systematiskt ­utanförskap som ­pedagoger inte märker.

Enkla tips får fler att avslöja falska nyheter

Felaktig information som cirkulerar online är en utmaning för moderna samhällen. Men enkla åtgärder tycks kunna hjälpa människor att urskilja de falska nyheterna.