Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har en stark tilltro på betyg som framgångsfaktor i livet. I mötet med lärarnas bildningsinriktade kunskapssyn uppstår ofta krockar, visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Eric Larsson
Eric Larsson

Född 1985
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-11-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare men har aldrig jobbat som det utan gick direkt vidare till akademin. Intresset för ämnet har jag haft sedan uppväxten, dels kommer jag från en lärarfamilj, dels gick jag själv i gymnasiet under åren då skolmarknaden växte fram med ökat antal friskolor och förändrade elevströmmar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden. Mer specifikt: Hur hanterar de elitpräglade gymnasieskolorna konkurrensvillkoren på gymnasiemarknaden, hur kan elevernas val av gymnasieskola förstås och hur formas och hur socialiseras eleverna i mötet med skolan? Avhandlingen baseras på observationer från tre innerstadsgymnasier, därutöver har jag intervjuat både elever och lärare. Frågor jag ställt till eleverna är bland annat om valet av skola, bakgrund och intressen. Lärarna har jag frågat om vad de uppfattar som viktigt, vilka problem de möter och hur de ser på den konkurrensutsatta skolmiljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna utanför klassrummen utvecklar en form av ”soft skills”. Den här kunskapen handlar om att ta plats men också föra sig, att argumentera, vara uppdaterad och ingå i ”rätt” sammanhang och grupper. Det är hög kvalitet på de här samtalen vilket gör att eleverna får med sig väldigt mycket, ett slags dubbel utbildning. Noteras ska att det här inte sker på samma sätt i alla skolor.

– Gemensamt för skolorna i studien är att många elever är högpresterande och har en instrumentell syn på kunskap, med starkt fokus på betyg. När de här eleverna möter gymnasieskolans bildningsinriktade kunskapssyn uppstår inte sällan en krock som kan vara svår för eleverna att hantera. Intressant är också att det i gruppen bland de mest högpresterande eleverna skapas en hierarki. För elever som från grundskolan är vana med att alltid vara bäst i klassen innebär det här nya erfarenheter.

– En återkommande reflektion hos framför allt de mer erfarna lärarna var att skolans marknadisering lett till att kunskapssynen bland eleverna blivit alltmer instrumentell. Eleverna var mer avslappnade och hade inte samma betygssträvan tidigare, konstaterade flera lärare.

Vad överraskade dig?

– Elevernas starka tilltro till det jag kallar meritokrati – att meriter och betyg är det som skapar framgång, oavsett bakgrund. Majoriteten av eleverna kom från starkare socioekonomiska förhållanden även om de bodde i olika stadsdelar. Likafullt pratade de om mångfald och att de hade träffat många nya människor på skolan. Jag förvånades över att eleverna inte i så hög grad reflekterade över sin egen bakgrund och hur lik den var de övriga elevernas. Det fanns elever med bakgrunder som skiljde sig från majoritetens och som också såg den här likformigheten: ”Jag kom till ett hav av blonda hår”, som en elev uttryckte det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och tjänstemän på alla nivåer som arbetar med frågor kring utbildningssystem. Jag hoppas av avhandlingen kan vara en input till diskussioner om vad utbildning är och bör vara och om effekterna av skolans marknadisering.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-13 08:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-21 11:01 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Gymnasielärare i samhällskunskap, 4-5 feb i Stockholm

Ny konferens! Ta del av föreläsningar som speglar ämnets breda innehåll. Vi fördjupar oss i teman som mänskliga rättigheter, digital och analog återkoppling, hållbart samhälle, källkritik, eu-kunskap och nationalism. Välkommen!

Gymnasielärare i psykologi, 6 februari

En konferensdag som ger dig både teoretiska och praktiska perspektiv på psykologiämnet! Under dagen berör vi ämnen som vad psykologiämnet är och varför ser det ut som det gör, hur psykologiämnet vara till nytta i framtiden, prokrastinering, formativ undervisning och bedömning i psykologiämnet samt hur vi kan bli kvitt rädslor genom att lära av andra. Superspännande dag, välkommen!

Lärare viktiga för att barn till migranter lyckas i arbetslivet

Lärare spelar ofta en avgörande roll för att barn till migranter ska lyckas förverkliga sina ambitioner inom utbildning och arbete. Pinas Aslan beslyser de positiva faktorer som gör att barn till migranter tar sig in på arbetsmarknaden. 

Skriftspråket viktigt i historieämnet

De elever som lyckas bäst på prov i ämnet historia är de som utan skrivinstruktioner förmår skriva längre sammanhängande texter i genrer som sällan syns i läroböckerna. Det visar Susanne Staf i sin avhandling.

Lite fokus på problemlösning i matematikböcker på gymnasiet

Det finns en skillnad i hur matematikböcker på gymnasiet är upplagda, och vad som skrivs fram i läroplanen samt vad forskning om matematiklärande pekar på. Det konstaterar Daniel Brehmer i sin avhandling.  

”Vi-och-dem” präglar konflikter i historieklassrummet

Andreas Mårdh har undersökt historieämnets politiska dimension både i skolan och i högerpopulistiska kommentarsfält. Resultaten visar att när konflikter uppstår i historieklassrummet sker de på ett särskilt sätt som skapar ett "vi-och-dem" mellan eleverna.

Känslor utan plats i samhällskunskapen

Emotioner har ingen given plats i samhällskunskapsämnet, likväl uppstår det ofta starka känslor i klassrummet. Det visar Katarina Blennow som menar att undervisningen skulle vinna på att rama in känslor som viktiga för ämnet.

Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Annika Käcks avhandling visar också att det är stor spridning i digital kompetens bland utländska lärare.  

Prov styr elevers skrivande i SO-ämnen

Högstadielevers skrivande i SO består mest av att reproducera kunskapsinnehåll för att klara prov, bli bedömda och få betyg. Skrivandet handlar mindre om att skriva för att förstå och lära sig tillsammans, visar Christina Lind som forskat om skrivpraktiker i SO-ämnena.

Komplexa textsamtal i fysikundervisningen

Att arbeta med textsamtal i NO-undervisningen är komplext. Det konstaterar Jenny Uddling som i sin forskning belyser både möjligheter och begränsningar till språk- och kunskapsutveckling som erbjuds under textsamtalen i fysikklassrummet.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Långsiktiga effekter av systematiska språklekar i förskolan

Systematisk språkträning i förskolan har långtgående effekter, särskilt på barn med läs- och skrivsvårigheter. Det visar Ann-Christina Kjeldsen som forskat om effekter av språklekar i förskola och skola.

Undervisning i matematik vinner på variation

Elever som är duktiga i matte tycker inte med självklarhet att ämnet är kul. Helena Roos visar i sin avhandling att den personliga relationen mellan lärare har stor betydelse för elevers deltagande och lärande i matematik.

Följsamma pedagoger ökar barns inflytande i förskolan

I sin avhandling problematiserar Kristin Ungerberg den vuxendominerade synen på förskolebarns inflytande. Resultaten visar att när pedagogerna vågar stanna kvar i situationer som lockar barnen i vardagen möjliggörs barnens inflytande i förskolan.

Komplext samspel i teaterundervisningen

Textförståelse kan skapas genom kroppen, artefakter och röstkvalitet. Det konstaterar Martin Göthberg som följt lärare och elever i arbetet med en teateruppsättning.  

”Catch a cold”: Ordkombinationer viktig del i språkundervisningen

Om elever i engelska görs medvetna om fasta ordkombinationer, kollokationer, ökar deras språkkunskaper. Det visar Per Snoders avhandling.  

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Use 6 leadership pillars to empower teachers

There are six leadership pillars that help principals support teachers and encourage the development of positive school cultures, according to Evan Robb, a middle-school principal in Virginia. In this article, Robb shares how to use six pillars — including vision, trust and relationships — to help build success among students and staff.

PreparED: Family engagement, ‘tailored PD’ occupy new principal’s first year

As Prince George’s County Public Schools’ David Brown looks for opportunities to improve achievement, he’s holding teachers accountable while relying on them as ”content leaders.”

Key strategies for reducing friction over student discipline

Principals and teachers must work hard at alignment when it comes to the difficult—and evolving—question of student discipline.

(Lärar)avlastande yrkesgrupper – Var går gränserna?

En studie om nya fördelningar av och förhandlingar om arbete i skolan. (pdf)

Språkförmågan byggs i förskolan

Systematiska språklekar i förskolan kan förbättra barns läskunnighet, särskilt barn med lässvårigheter. Ann-Christina Kjeldsens studie har fått stor internationell uppmärksamhet.