Stark tilltro till betyg bland elever på elitgymnasier

Elever på elitpräglade gymnasieskolor har en stark tilltro på betyg som framgångsfaktor i livet. I mötet med lärarnas bildningsinriktade kunskapssyn uppstår ofta krockar, visar Eric Larsson som undersökt innerstadsgymnasier och deras positionering på utbildningsmarknaden.

Eric Larsson
Eric Larsson

Född 1985
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-11-08
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Innerstadsgymnasierna: En studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare men har aldrig jobbat som det utan gick direkt vidare till akademin. Intresset för ämnet har jag haft sedan uppväxten, dels kommer jag från en lärarfamilj, dels gick jag själv i gymnasiet under åren då skolmarknaden växte fram med ökat antal friskolor och förändrade elevströmmar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det är en etnografisk studie av tre elitpräglade gymnasieskolor i Stockholm och deras positionering på utbildningsmarknaden. Mer specifikt: Hur hanterar de elitpräglade gymnasieskolorna konkurrensvillkoren på gymnasiemarknaden, hur kan elevernas val av gymnasieskola förstås och hur formas och hur socialiseras eleverna i mötet med skolan? Avhandlingen baseras på observationer från tre innerstadsgymnasier, därutöver har jag intervjuat både elever och lärare. Frågor jag ställt till eleverna är bland annat om valet av skola, bakgrund och intressen. Lärarna har jag frågat om vad de uppfattar som viktigt, vilka problem de möter och hur de ser på den konkurrensutsatta skolmiljön.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att eleverna utanför klassrummen utvecklar en form av ”soft skills”. Den här kunskapen handlar om att ta plats men också föra sig, att argumentera, vara uppdaterad och ingå i ”rätt” sammanhang och grupper. Det är hög kvalitet på de här samtalen vilket gör att eleverna får med sig väldigt mycket, ett slags dubbel utbildning. Noteras ska att det här inte sker på samma sätt i alla skolor.

– Gemensamt för skolorna i studien är att många elever är högpresterande och har en instrumentell syn på kunskap, med starkt fokus på betyg. När de här eleverna möter gymnasieskolans bildningsinriktade kunskapssyn uppstår inte sällan en krock som kan vara svår för eleverna att hantera. Intressant är också att det i gruppen bland de mest högpresterande eleverna skapas en hierarki. För elever som från grundskolan är vana med att alltid vara bäst i klassen innebär det här nya erfarenheter.

– En återkommande reflektion hos framför allt de mer erfarna lärarna var att skolans marknadisering lett till att kunskapssynen bland eleverna blivit alltmer instrumentell. Eleverna var mer avslappnade och hade inte samma betygssträvan tidigare, konstaterade flera lärare.

Vad överraskade dig?

– Elevernas starka tilltro till det jag kallar meritokrati – att meriter och betyg är det som skapar framgång, oavsett bakgrund. Majoriteten av eleverna kom från starkare socioekonomiska förhållanden även om de bodde i olika stadsdelar. Likafullt pratade de om mångfald och att de hade träffat många nya människor på skolan. Jag förvånades över att eleverna inte i så hög grad reflekterade över sin egen bakgrund och hur lik den var de övriga elevernas. Det fanns elever med bakgrunder som skiljde sig från majoritetens och som också såg den här likformigheten: ”Jag kom till ett hav av blonda hår”, som en elev uttryckte det.

Vem har nytta av dina resultat?

– Politiker och tjänstemän på alla nivåer som arbetar med frågor kring utbildningssystem. Jag hoppas av avhandlingen kan vara en input till diskussioner om vad utbildning är och bör vara och om effekterna av skolans marknadisering.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2019-11-13 08:43 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2019-11-21 11:01 av Moa Duvarci Engman


Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Yrkesutbildning
  Skolportens magasin nr 3/2022.

TEMA: Yrkesutbildning

INTERVJU: Läraren och författaren Maria Wiman är väldigt engagerad i skoldebatten. Men hon trivs bäst när hon undervisar. TEMA: Yrkesutbildning i förändring. 

Läs mer och prenumerera här!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Får vi titta på Youtube? Viktigt att fritidshem främjar barns medieintressen visar studie

Många elever har ett stort intresse för dataspel, att titta på Youtube-klipp och snacka på Tiktok. Hur ska lärarna på fritidshem förhålla sig till det? En ny studie visar att lärare som integrerar barnens medieintresse i fritidsverksamheten kan ha mer utvecklande samtal med eleverna om deras vardag.

Blandade känslor – om barn och ungas psykiska hälsa

Att förstå sina egna känslor gör det lättare att hantera och prata om sitt mående. Materialet Blandade känslor ger stöd till barn och till vuxna som möter barn i alla åldrar. Det kan användas i skolan, på fritiden, i hemmet, inom socialtjänsten eller vården.

”Hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven”

45 forskare är kritiska till Specialpedagogiska skolmyndigheten, SPSM, och statsbidraget ”Anpassade lärmiljöer som del av särskilt stöd”. Men hur stödet ges bäst måste alltid utgå från eleven, skriver Åsa Vikström-Nilsson, verksamhetsområdeschef Specialpedagogiskt stöd vid SPSM, i en replik.

Schooling in the Nordic countries during the COVID-19 pandemic

Sämre undervisningskvalitet och sämre inlärning är två sannolika följder av perioder av undervisning på distans under covid 19-pandemin. Det kan leda till lägre framtida inkomster för dem som är unga idag. (pdf)

Förskolläraren som gör fysisk aktivitet jämställd

Reihaneh Jansson, förskol­lärare på Stadsskogens för­skola i Alingsås, har nyligen lett ett utvecklings­arbete om fysisk aktivitet utifrån ett jämställdhetsperspektiv.