Hoppa till sidinnehåll
Grundskola 7-9

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Publicerad:2020-05-25
Uppdaterad:2020-06-10
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Lolita Gelinder

Född 1982
Bor i Österbybruk

Disputerade 2020-05-20
vid Uppsala universitet

Avhandling

Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Smak går före hållbarhet när eleverna får välja. Lolita Gelinder, som forskat om hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap, efterlyser en mer utmanande undervisning.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap och det senare ämnet har alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Inte minst för att det bjuder på stora möjligheter att föra in frågor kring hållbar utveckling, något som jag alltid varit intresserad av.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om undervisning för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap, ett ämne där eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att göra matval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Avhandlingen bygger på tre studier, i den första har jag undersökt ämnesinnehållet i läroböcker i ämnet från 1962 fram till 2011. Tanken är att ge ett tidsperspektiv för att kunna förstå hur ämnet utvecklats fram till i dag. De två följande studierna baseras på observationer från flera klasser i samma skola i årskurs 9. Elevernas uppgift är att laga laga en ”hållbar burgare”, genom att ersätta köttproteinet med något mer hållbart alternativ. Mitt fokus var dels hur eleverna resonerade kring uppgiften, dels hur de ”matarbetade”, det vill säga vad och hur de gjorde under hela processen från planering av matlagning till efterarbetet. Redan här såg jag att smak i hög utsträckning styrde elevernas val av råvaror och sätt att arbeta. Det gjorde att jag i den sista studien valde att undersöka vad begreppet smak blev i undervisningen, hur lärare och elever pratar om smak.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elevernas val utgår i nästan alla situationer från smak – det ska smaka gott. När uppgiften också innehåller krav på hållbarhet löser eleverna det på olika sätt: För en del är smak överordnat övriga val utan direkt hänsyn till hållbarhet. Andra arbetar utifrån tesen ”hållbart kan också vara gott”. Här valde eleverna att göra en så ”köttlik” bönburgare som möjligt genom att med olika ingredienser dölja bönsmaken. Men elever gör också val utifrån vana och tidigare smakerfarenheter. Ett exempel är elever som väljer att baka ett bröd de tidigare bakat istället för att prova något nytt och det som läraren föreslagit.

– Hållbar matkonsumtion handlar ofta om att lära sig nya saker och vanor. I klassrumsobservationerna noterade jag att läraren sällan utmanade eleverna, något som kan behövas för att ändra vanor. Eleverna hade heller inte verktyg för att kunna ta diskussioner kring de här frågorna. I avhandlingen belyser jag de didaktiska problem som de här frågeställningarna kan ge upphov till i undervisningen.

– Lärarna pratar mycket om smak, de påminner eleverna om att smaka av under matlagningen och att maten ska smaka gott. Men det sker ingen fördjupning eller problematisering, utan smak ses som något fast och statiskt. Men faktum är att smak förändras och påverkas av allt från livsmedlet i sig till sociala sammanhang. Dessutom är smak något vi kan träna och lära oss. Jag menar att undervisningen kring hållbar matkonsumtion skulle kunna utvecklas genom ett smakbegrepp där smak förstås som föränderligt, istället för en mer traditionell och passiv förståelse av smak som något statiskt och oföränderligt.

– Läromedlen har givetvis förändrats och utvecklats under perioden men gemensamt för dem alla är att de bygger på ett antagande om att bara eleverna får den rätta kunskapen kommer de handla därefter. I avhandlingen pekar jag på att det här är en förenkling som behöver problematiseras och lyftas i en diskussion kring förutsättningarna för att utbilda hållbara matkonsumenter.

Vad överraskade dig?

– Att smak är viktigt är i och för sig inget nytt eller konstigt när vi väljer vad vi ska äta, men att det blev så tydligt överordnat hållbara aspekter förvånade mig. Men jag vill även lyfta att jag fått en mycket djupare förståelse för hur komplext matarbetet som eleverna ska genomföra är. Det krävs oerhört mycket av eleverna på grund av alla moment som inkluderas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare men även lärarstudenter och lärarutbildare i ämnet. Märkligt nog nämns sällan hem- och konsumentkunskapsämnet i debatten om hållbar utveckling. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till att lyfta fram ämnet som en stor potential för att stärka undervisningen om hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev