Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Smak går före hållbarhet när eleverna får välja. Lolita Gelinder, som forskat om hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap, efterlyser en mer utmanande undervisning.

Lolita Gelinder
Lolita Gelinder

Född 1982
Bor i Österbybruk

Disputerade 2020-05-20
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap och det senare ämnet har alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Inte minst för att det bjuder på stora möjligheter att föra in frågor kring hållbar utveckling, något som jag alltid varit intresserad av.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om undervisning för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap, ett ämne där eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att göra matval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Avhandlingen bygger på tre studier, i den första har jag undersökt ämnesinnehållet i läroböcker i ämnet från 1962 fram till 2011. Tanken är att ge ett tidsperspektiv för att kunna förstå hur ämnet utvecklats fram till i dag. De två följande studierna baseras på observationer från flera klasser i samma skola i årskurs 9. Elevernas uppgift är att laga laga en ”hållbar burgare”, genom att ersätta köttproteinet med något mer hållbart alternativ. Mitt fokus var dels hur eleverna resonerade kring uppgiften, dels hur de ”matarbetade”, det vill säga vad och hur de gjorde under hela processen från planering av matlagning till efterarbetet. Redan här såg jag att smak i hög utsträckning styrde elevernas val av råvaror och sätt att arbeta. Det gjorde att jag i den sista studien valde att undersöka vad begreppet smak blev i undervisningen, hur lärare och elever pratar om smak.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elevernas val utgår i nästan alla situationer från smak – det ska smaka gott. När uppgiften också innehåller krav på hållbarhet löser eleverna det på olika sätt: För en del är smak överordnat övriga val utan direkt hänsyn till hållbarhet. Andra arbetar utifrån tesen ”hållbart kan också vara gott”. Här valde eleverna att göra en så ”köttlik” bönburgare som möjligt genom att med olika ingredienser dölja bönsmaken. Men elever gör också val utifrån vana och tidigare smakerfarenheter. Ett exempel är elever som väljer att baka ett bröd de tidigare bakat istället för att prova något nytt och det som läraren föreslagit.

– Hållbar matkonsumtion handlar ofta om att lära sig nya saker och vanor. I klassrumsobservationerna noterade jag att läraren sällan utmanade eleverna, något som kan behövas för att ändra vanor. Eleverna hade heller inte verktyg för att kunna ta diskussioner kring de här frågorna. I avhandlingen belyser jag de didaktiska problem som de här frågeställningarna kan ge upphov till i undervisningen.

– Lärarna pratar mycket om smak, de påminner eleverna om att smaka av under matlagningen och att maten ska smaka gott. Men det sker ingen fördjupning eller problematisering, utan smak ses som något fast och statiskt. Men faktum är att smak förändras och påverkas av allt från livsmedlet i sig till sociala sammanhang. Dessutom är smak något vi kan träna och lära oss. Jag menar att undervisningen kring hållbar matkonsumtion skulle kunna utvecklas genom ett smakbegrepp där smak förstås som föränderligt, istället för en mer traditionell och passiv förståelse av smak som något statiskt och oföränderligt.

– Läromedlen har givetvis förändrats och utvecklats under perioden men gemensamt för dem alla är att de bygger på ett antagande om att bara eleverna får den rätta kunskapen kommer de handla därefter. I avhandlingen pekar jag på att det här är en förenkling som behöver problematiseras och lyftas i en diskussion kring förutsättningarna för att utbilda hållbara matkonsumenter.

Vad överraskade dig?

– Att smak är viktigt är i och för sig inget nytt eller konstigt när vi väljer vad vi ska äta, men att det blev så tydligt överordnat hållbara aspekter förvånade mig. Men jag vill även lyfta att jag fått en mycket djupare förståelse för hur komplext matarbetet som eleverna ska genomföra är. Det krävs oerhört mycket av eleverna på grund av alla moment som inkluderas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare men även lärarstudenter och lärarutbildare i ämnet. Märkligt nog nämns sällan hem- och konsumentkunskapsämnet i debatten om hållbar utveckling. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till att lyfta fram ämnet som en stor potential för att stärka undervisningen om hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-25 11:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-10 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Ämnesintegrering i praktiken – så funkar det

Ämnesintegration på gymnasiet kan ta sig i olika form - som en återkommande fråga, innehåll eller genom samverkan mellan skola och arbetsplatser. Det visar Maria Christidis som forskat om ämnesintegrerad undervisning och yrkeskunnande på gymnasiets vård- och omsorgsprogram.

Normer och värderingar viktiga perspektiv i kritisk granskning

Förmågan till kritisk granskning kan inte begränsas till grundläggande källkritiska frågor. Det menar Jonna Wiblom som i sin studie belyser betydelsen av att elever får utforska och granska en bredd av källor i den naturvetenskapliga undervisningen.

Lägre internetanvändning bland unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har sämre tillgång till digitala enheter som mobiltelefon och få söker information på nätet jämfört med ungdomar generellt. Det här är en viktig aspekt för delaktighet, konstaterar Kristin Alfredsson Ågren.

Förändrade villkor för barns lek i digitala gemenskaper

I sin forskning om barns digitala lek belyser Marina Wernholm hur den fysiska och den digitala leken har flätats samman. Något vi behöver förstå som en verklighet, menar hon.

Den läsande flickan – hyllad och kritiserad

Den bokslukande flickan både hyllas och kritiseras. Det konstaterar Sara Andersson som i sin forskning undersökt bilden av den läsande flickan genom 1900-talet.

Talängsliga elever lägger skulden på sig själva

Talängslan bör ses som ett klassrumsfenomen och en didaktisk utmaning snarare än som ett problem för vissa individer. Det menar Maria Nilsson som har undersökt hur elever i årskurs 2-5 upplever muntlig interaktion i engelskundervisningen.

”Bredare definition av medier behövs i bildämnet”

Trots att bildlärare har ett brett perspektiv på medier är mediepedagogiken i bildundervisning oftast fokuserad på traditionella massmedier. Det konstaterar Ingrid Forsler som efterlyser en bredare definition av medier i ämnet bild.

Olika möjligheter för förskolebarn att utforska naturvetenskap

Inga miljöer kan ses som jämställda eller neutrala – inte ens naturen. Det menar Anna Günther-Hanssen som undersökt hur förskolebarns naturvetenskapliga utforskande pågår samtidigt med könande processer.

Matematiklärares planering – en ständigt pågående process

Matematiklärares planering är en process som är svår att avgränsa, visar Helena Grundéns avhandling. I studien framkommer också att lärare ibland känner sig pressade att planera för en undervisning med ett allt större fokus på prestation, bedömningar och mätningar.

Videoanimationer hjälper förskolebarn att få syn på kemin

Videoanimationer är ett bra sätt att introducera kemi för förskolebarn. Med hjälp av animationer kan barnen föreställa sig abstrakta saker som atomer och molekyler, visar Clara Vidal Carullas.

Samband mellan god hälsa och hög status i skolan

Det finns en tydlig koppling mellan ungdomars mående och deras sociala status i skolan. Överlag mår killarna bättre men de har också generellt en högre status, visar Junia Joffer som forskat om ungas hälsa.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Utmaningar i rockbands vardagliga verksamhet 

I ett rockband utvecklas olika lärprocesser, en av de viktigaste är att kunna utveckla flexibilitet mellan olika identiteter och synsätt i olika situationer i bandlivet. Det konstaterar Tobias Malm som forskat om rockbands vardagliga verksamhet.

Att bli sedd och bekräftad viktigast för engagemang i klassrummet

Det vanligaste skälet till varför elever engagerar sig i lärande är relaterat till den sociala interaktionen, som ger eleven en känsla av att bli sedd och bekräftad. Det visar Nina Bergdahl som forskat om IT och gymnasieelevers engagemang.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 22 oktober!

Nytt nr ute 22 oktober!

Tema: En skola på vetenskaplig grund? Intervju: Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson vill inte släppa lärarperspektivet.

Läs mer här
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
5 mest lästa på FoU

Att som rektor leda skollogopeder

Att ha en egen skollogoped på skolan är relativt ovanligt. Men på Sofielundsskolan finns det tre. ”Det är en ofantlig tillgång. Den kunskapen som de har är något som skolan absolut behöver och jag tror inte man riktigt kan förstå det förrän man har vågat att anställa någon i en ren logopedroll”, säger Malin Pantzar, rektor.

How schools can build physical activity into classroom instruction

Teachers can build brief stretching or exercise breaks into virtual classes to improve concentration, academic performance and social and emotional health, while decreasing behavioral issues, says Kate Holmes of Springboard to Active Schools.

Språkforskare: Engelska i skolan riskerar att göra undervisningen torftig

Skolor försöker locka nya elever genom att byta till en ”internationell profil” och börja undervisa helt vanliga skolämnen på engelska. Frågan är vad som händer med elevernas prestationer. ”Risken är att det påverkar deras framtida akademiska karriär negativt”, säger språkforskaren Helena Reierstam

Skolportens favorit: Matteboken används inte alltid som tänkt

Elever i årskurs 1 använder inte alltid matematikläroböcker som det var tänkt i undervisningen, konstaterar Malin Norberg som forskat om elevers arbete med matematikläroböcker. Nu har hennes avhandling valts till Skolportens favorit av Skolportens lärarpanel.

Entusiasm höjer barns betyg – om den är äkta

När föräldrar och lärare brinner för vetenskap och matte tycks elevernas betyg inom dessa ämnen bli bättre, visar en ny studie. Egentligen handlar allt om motivation.