Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Smak går före hållbarhet när eleverna får välja. Lolita Gelinder, som forskat om hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap, efterlyser en mer utmanande undervisning.

Lolita Gelinder
Lolita Gelinder

Född 1982
Bor i Österbybruk

Disputerade 2020-05-20
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap och det senare ämnet har alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Inte minst för att det bjuder på stora möjligheter att föra in frågor kring hållbar utveckling, något som jag alltid varit intresserad av.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om undervisning för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap, ett ämne där eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att göra matval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Avhandlingen bygger på tre studier, i den första har jag undersökt ämnesinnehållet i läroböcker i ämnet från 1962 fram till 2011. Tanken är att ge ett tidsperspektiv för att kunna förstå hur ämnet utvecklats fram till i dag. De två följande studierna baseras på observationer från flera klasser i samma skola i årskurs 9. Elevernas uppgift är att laga laga en ”hållbar burgare”, genom att ersätta köttproteinet med något mer hållbart alternativ. Mitt fokus var dels hur eleverna resonerade kring uppgiften, dels hur de ”matarbetade”, det vill säga vad och hur de gjorde under hela processen från planering av matlagning till efterarbetet. Redan här såg jag att smak i hög utsträckning styrde elevernas val av råvaror och sätt att arbeta. Det gjorde att jag i den sista studien valde att undersöka vad begreppet smak blev i undervisningen, hur lärare och elever pratar om smak.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elevernas val utgår i nästan alla situationer från smak – det ska smaka gott. När uppgiften också innehåller krav på hållbarhet löser eleverna det på olika sätt: För en del är smak överordnat övriga val utan direkt hänsyn till hållbarhet. Andra arbetar utifrån tesen ”hållbart kan också vara gott”. Här valde eleverna att göra en så ”köttlik” bönburgare som möjligt genom att med olika ingredienser dölja bönsmaken. Men elever gör också val utifrån vana och tidigare smakerfarenheter. Ett exempel är elever som väljer att baka ett bröd de tidigare bakat istället för att prova något nytt och det som läraren föreslagit.

– Hållbar matkonsumtion handlar ofta om att lära sig nya saker och vanor. I klassrumsobservationerna noterade jag att läraren sällan utmanade eleverna, något som kan behövas för att ändra vanor. Eleverna hade heller inte verktyg för att kunna ta diskussioner kring de här frågorna. I avhandlingen belyser jag de didaktiska problem som de här frågeställningarna kan ge upphov till i undervisningen.

– Lärarna pratar mycket om smak, de påminner eleverna om att smaka av under matlagningen och att maten ska smaka gott. Men det sker ingen fördjupning eller problematisering, utan smak ses som något fast och statiskt. Men faktum är att smak förändras och påverkas av allt från livsmedlet i sig till sociala sammanhang. Dessutom är smak något vi kan träna och lära oss. Jag menar att undervisningen kring hållbar matkonsumtion skulle kunna utvecklas genom ett smakbegrepp där smak förstås som föränderligt, istället för en mer traditionell och passiv förståelse av smak som något statiskt och oföränderligt.

– Läromedlen har givetvis förändrats och utvecklats under perioden men gemensamt för dem alla är att de bygger på ett antagande om att bara eleverna får den rätta kunskapen kommer de handla därefter. I avhandlingen pekar jag på att det här är en förenkling som behöver problematiseras och lyftas i en diskussion kring förutsättningarna för att utbilda hållbara matkonsumenter.

Vad överraskade dig?

– Att smak är viktigt är i och för sig inget nytt eller konstigt när vi väljer vad vi ska äta, men att det blev så tydligt överordnat hållbara aspekter förvånade mig. Men jag vill även lyfta att jag fått en mycket djupare förståelse för hur komplext matarbetet som eleverna ska genomföra är. Det krävs oerhört mycket av eleverna på grund av alla moment som inkluderas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare men även lärarstudenter och lärarutbildare i ämnet. Märkligt nog nämns sällan hem- och konsumentkunskapsämnet i debatten om hållbar utveckling. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till att lyfta fram ämnet som en stor potential för att stärka undervisningen om hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-25 11:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-10 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Ny som lärare

De första åren som lärare kan vara omtumlande. Förutom att planera och undervisa behöver du vara en tydlig ledare, skapa goda relationer och lösa konflikter. Välkommen till en två dagar lång konferens som ger dig verktyg för att utveckla din roll i klassrummet! Forskare och erfarna lärare delar med sig av sina erfarenheter, och du får möjlighet att diskutera läraryrket med andra nyblivna pedagoger från hela Sverige.

Svårt skapa fortbildningsinsatser som passar alla lärare

Lärares fortbildningsbehov skiljer sig stort mellan ämnen och stadier. Därför är det svårt att skapa bra förutsättningar för alla lärare i storskaliga fortbildningsinsatser, konstaterar Sara Engvall som undersökt lärares egna lärprocesser.

Uppmärksamhet skapas i mötet mellan lärare och elev

Johannes Rytzler vill lyfta fram att uppmärksamhet är något som skapas i en undervisningssituation, när lärare och elever möts i relation till ett ämnesinnehåll. Detta som en motbild till den pedagogiska praktik där begreppet kopplas till elevers brist på uppmärksamhet.

Mentor kan vända frånvaro till närvaro

För att hjälpa elever med frånvaroproblematik krävs en mentor som samordnar och synliggör behoven på individnivå, säger Anna Borg, skolsamordnare på KIND-Center of Neurodevelopmental Disorders tillika en av föreläsarna på Skolportens konferens om elevhälsa.

Lärare måste få möjlighet att själva utveckla sin undervisning

För att lyckas med ett förändringsarbete bör lärare erbjudas möjligheter att själva utveckla sin undervisning. Man kan styra med ramar men det måste finnas ett manövreringsutrymme för lärarna. Det menar forskaren Linda Barman som studerat lärare inom högre utbildning.

Förskoleklassen som övergångszon

Helena Ackesjö har studerat barns övergångar från förskola till och från förskoleklass. ”Resultaten visar att övergångar är processer präglade av diskontinuiteter i exempelvis miljöer och relationer, något barnen måste hantera, säger hon.

Lärare behöver förklara naturkunskap på mer konkret vis

Vilket stöd får eleverna för att lära sig - och förstå - naturkunskap? Monica Haraldsson Sträng har tittat på hur lärarens sätt att tala påverkar elevernas lärande och förståelse av modeller i naturkunskap. Resultatet visar att läraren inte kopplar de abstrakta modellerna till barnen praktiska verklighet.

Toposläran som verktyg för lärande och kunskap

Om man har en pluralistisk kunskapssyn där många perspektiv kan vara giltiga, som det är i många ämnen, hur hanterar man det i undervisningen så att det inte blir kaotiskt? Maria Wolrath Söderberg har i sin avhandling undersökt om toposläran kan ge oss något för att hantera problemet.

Lyssnande och tydlig lärare ger respektfull relation till eleverna

Skolan är konfliktfylld för många elever, men genom att bli sedd, lyssnad på och bemött med ärlighet av sina lärare såväl som kamrater skapas respektfulla relationer. Det visar Susanne Hanssons avhandling om respekt och relationer i skolan.

Kulturskillnader kräver flexibla lärare

Lärare som undervisar i heterogena grupper måste anpassa undervisningen till att eleverna harolika kulturell bakgrund. Det konstaterar Jan Horck i sin avhandling Meeting diversities in maritimeeducation. A blend from World Maritime University.

Tydlig metod och erfarna lärare gör lärandet kul

Inom lärarkretsar har Wittingmetoden länge ansetts som lite trist. Men elever och lärare som arbetar med metoden tycker att den är både rolig och effektiv. Avgörande för en god läs- och skrivutveckling är också lärarens kompetens och yrkesidentitet.

Stort som smått ryms i rektors ledarskap

För en utomstående kan nog rektors arbete förvåna litegrann, säger Josefin Brüde Sundin, för det vardagliga ledarskapet gestaltar sig ibland på lite oväntade sätt. Men det som först kan verka som ganska löst hopplockade arbetsuppgifter bildar tillsammans en meningsfull helhet, säger hon, och får absolut inte förringa den verkliga innebörden av rektorernas ledarskap.

Skolans historiska funktion som folkfostrare

Helene Båtshake har analyserat fackpress och läseböcker mellan 1947-56, i syfte att studera skolans funktion som folkfostrare. Vilken bild av barnet och den goda medborgaren är det som framträder? Hon säger att tongivande för den här brytningstiden är att försöka styra barnet utifrån, istället för att locka fram det som finns inom dem.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer