Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Smak går före hållbarhet när eleverna får välja. Lolita Gelinder, som forskat om hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap, efterlyser en mer utmanande undervisning.

Lolita Gelinder
Lolita Gelinder

Född 1982
Bor i Österbybruk

Disputerade 2020-05-20
vid Uppsala universitet


AVHANDLING
Smak för hållbar mat? Undervisning för hållbar matkonsumtion i hem- och konsumentkunskap

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är utbildad lärare i svenska och hem- och konsumentkunskap och det senare ämnet har alltid legat mig extra varmt om hjärtat. Inte minst för att det bjuder på stora möjligheter att föra in frågor kring hållbar utveckling, något som jag alltid varit intresserad av.

Vad handlar avhandlingen om?

– Syftet med avhandlingen är att bidra med kunskap om undervisning för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap, ett ämne där eleverna ska få möjlighet att utveckla sin förmåga att göra matval med hänsyn till hälsa, ekonomi och miljö. Avhandlingen bygger på tre studier, i den första har jag undersökt ämnesinnehållet i läroböcker i ämnet från 1962 fram till 2011. Tanken är att ge ett tidsperspektiv för att kunna förstå hur ämnet utvecklats fram till i dag. De två följande studierna baseras på observationer från flera klasser i samma skola i årskurs 9. Elevernas uppgift är att laga laga en ”hållbar burgare”, genom att ersätta köttproteinet med något mer hållbart alternativ. Mitt fokus var dels hur eleverna resonerade kring uppgiften, dels hur de ”matarbetade”, det vill säga vad och hur de gjorde under hela processen från planering av matlagning till efterarbetet. Redan här såg jag att smak i hög utsträckning styrde elevernas val av råvaror och sätt att arbeta. Det gjorde att jag i den sista studien valde att undersöka vad begreppet smak blev i undervisningen, hur lärare och elever pratar om smak.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Elevernas val utgår i nästan alla situationer från smak – det ska smaka gott. När uppgiften också innehåller krav på hållbarhet löser eleverna det på olika sätt: För en del är smak överordnat övriga val utan direkt hänsyn till hållbarhet. Andra arbetar utifrån tesen ”hållbart kan också vara gott”. Här valde eleverna att göra en så ”köttlik” bönburgare som möjligt genom att med olika ingredienser dölja bönsmaken. Men elever gör också val utifrån vana och tidigare smakerfarenheter. Ett exempel är elever som väljer att baka ett bröd de tidigare bakat istället för att prova något nytt och det som läraren föreslagit.

– Hållbar matkonsumtion handlar ofta om att lära sig nya saker och vanor. I klassrumsobservationerna noterade jag att läraren sällan utmanade eleverna, något som kan behövas för att ändra vanor. Eleverna hade heller inte verktyg för att kunna ta diskussioner kring de här frågorna. I avhandlingen belyser jag de didaktiska problem som de här frågeställningarna kan ge upphov till i undervisningen.

– Lärarna pratar mycket om smak, de påminner eleverna om att smaka av under matlagningen och att maten ska smaka gott. Men det sker ingen fördjupning eller problematisering, utan smak ses som något fast och statiskt. Men faktum är att smak förändras och påverkas av allt från livsmedlet i sig till sociala sammanhang. Dessutom är smak något vi kan träna och lära oss. Jag menar att undervisningen kring hållbar matkonsumtion skulle kunna utvecklas genom ett smakbegrepp där smak förstås som föränderligt, istället för en mer traditionell och passiv förståelse av smak som något statiskt och oföränderligt.

– Läromedlen har givetvis förändrats och utvecklats under perioden men gemensamt för dem alla är att de bygger på ett antagande om att bara eleverna får den rätta kunskapen kommer de handla därefter. I avhandlingen pekar jag på att det här är en förenkling som behöver problematiseras och lyftas i en diskussion kring förutsättningarna för att utbilda hållbara matkonsumenter.

Vad överraskade dig?

– Att smak är viktigt är i och för sig inget nytt eller konstigt när vi väljer vad vi ska äta, men att det blev så tydligt överordnat hållbara aspekter förvånade mig. Men jag vill även lyfta att jag fått en mycket djupare förståelse för hur komplext matarbetet som eleverna ska genomföra är. Det krävs oerhört mycket av eleverna på grund av alla moment som inkluderas.

Vem har nytta av dina resultat?

– Framför allt lärare men även lärarstudenter och lärarutbildare i ämnet. Märkligt nog nämns sällan hem- och konsumentkunskapsämnet i debatten om hållbar utveckling. Jag hoppas att mina resultat kan bidra till att lyfta fram ämnet som en stor potential för att stärka undervisningen om hållbar utveckling.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2020-05-25 11:00 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-06-10 15:08 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Låg status hinder för hållbar utveckling i hem- och konsumentkunskap

Hem- och konsumentkunskap har fått ett bredare kunskapsinnehåll genom att hållbarhetsfrågor numera ingår i ämnet. Men brist på tid och resurser gör det svårt att få till i verkligheten, visar Emmalee Gissleviks forskning.

Brist på reflektion bland lärare i hem- och konsumentkunskap

Lärare i hem- och konsumentkunskap reflekterar sällan kring mathygieniska frågor, de lär ut kunskaper men förklarar inte varför. På så vis blir det inget lärande på djupet för eleverna, säger Marie Lange som forskat i ämnet.

Inbyggda intressekonflikter i geografiämnets kursplan

Processen bakom kursplanen i ämnet geografi är komplex och konfliktfylld. Det visar David Örbring som också undersökt hur geografilärare i årkurs 7-9 beskriver och uppfattar kursplanen.

Rätt tekniskt stöd kan stärka lärande och närvaro hos gymnasieelever

Gymnasieelever i behov av stöd är sällan nöjda med de anpassningar de får och känner därmed begränsad delaktighet i skolarbetet. Moa Yngves forskning visar att individanpassad information- och kommunikationsteknik (IKT) kan öka både närvaro och delaktighet i skolaktiviteter.

Kreativ dans – ett sätt att utveckla läs- och skrivundervisningen

Kreativ dans kan hjälpa elever att utveckla sitt läsande och skrivande. Det visar Sofia Jusslin som utforskat didaktiska angreppssätt som integrerar kreativ dans i elevers läs- och skrivprocesser.

Stort fokus på bedömning i historieundervisningen

Historielärare är måna om att anpassa undervisningen efter såväl läroplan som elever, och historieundervisningens fokus riktas allt mer mot bedömning. Det visar Jessica Jarhalls avhandling.

Komplext med ämnesdidaktiska samtal som utvecklar undervisningen 

Att skapa kollegiala utvecklande ämnesdidaktiska samtal kräver både gemensamt fokus och ett komplext ämnesinnehåll. Det kräver både tid, kunskap och helst erfarna samtalsledare, konstaterar Marlene Sjöberg som forskat i ämnet.

Högskoleprovet kan orsaka orättvisa skillnader mellan grupper

Dyslektiker blir hjälpta av den anpassning som de får i form av extra tid på högskoleprovet. Det konstaterar Marcus Strömbäck Hjärne vars forskning också visar att högskoleprovet överskattar förmågan för studenter med invandrarbakgrund att klara högre studier.

Vägen från frånvaro till närvaro börjar med tillhörighet och trivsel

Att vända skolfrånvaro till närvaro kräver förändrade förutsättningar – skolpersonal som skapar tillit och förtroende hos eleven, en anpassad studiegång eller alternativa lärmiljöer. Det konstaterar Tobias Forsell som forskat om orsaker till omfattande frånvaro men också hur vägen tillbaka till skolan kan se ut.

Lärare behöver mer kompetens för att integrera programmering i matte och teknik

Lärare har inte tillräckliga kunskaper för att integrera programmering i ämnesundervisningen i matematik och teknik. Det här får allvarliga konsekvenser för undervisningen, menar Lechen Zhang. 

Ordning och tid påverkar lågstadielärares återkoppling

Även om lärares intention är att ge en individualiserad och stödjande återkoppling blir ibland resultatet det motsatta. Förklaringen handlar ofta om tidsbrist eller behov av ordning i klassrummet. Det konstaterar Elisabeth Eriksson som undersökt hur återkopplingen i lågstadiets klassrum kommuniceras och gestaltar sig.

Indisk skola ger annan syn på sekulär religionsundervisning

Vad kan religionsundervisningen i svensk skola lära sig av hur den indiska skolan hanterar religion? Kristian Niemi hoppas att hans forskning kan bidra till reflektioner om vad sekulär undervisning kan betyda – respekt eller avstånd?

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till en ny syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

Intervju: Nihad Bunar kom till Sverige som flykting och blev modersmålslärare. I dag är han professor. Han menar att modersmålsundervisningen behöver bättre förutsättningar. Tema: Klimatkrisen. Hur kan skolan undervisa om den?

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Tillgänglig på webben 6–27 april

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Webbkonferens för dig som är svensklärare på högstadiet eller gymnasiet. Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande. Välkommen!

Läs mer och boka din plats här!
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Krönika: Rektor som flaskhals?

Ett problem med alla förekommande förväntningar är att rektor tydligt pekas ut som ansvarig. Det är lätt att uppfatta – särskilt för den oerfarne rektorn – att du måste ta dig an situationen själv, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare, som har ett enkelt råd.

Ändringar om sexualitet, samtycke och relationer i läroplanerna

Kunskapsområdet sex och samlevnad byter namn och undervisningen ska ske återkommande i alla skolformer utom i vuxenutbildningen. Det är några av ändringarna i läroplanerna som ska tillämpas från höstterminen 2022.

Säger bilden mer än tusen ord?

Ny forskning hjälper elever att förstå diagram om viktiga samhällsfrågor.

Uppdrag om regionalt tillväxtarbete

Avrapportering av uppdraget att redovisa och analysera genomförda insatser för Skolverkets medverkan i det regionala tillväxtarbetet med koppling till den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020.

Män hindras att ta sig in i kvinnodominerade yrken

Mäns jobbansökningar sorteras bort när de söker jobb i kvinnodominerade yrken. Svårast är det för män att få komma till intervju när de söker jobb som lokalvårdare. Det visar en studie, ledd av forskare från bland annat Linköpings universitet, som publicerats i den vetenskapliga tidskriften PLOS One.