Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt i möjligheten att uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hellman som forskat om hur det är att vara elev i bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Annika Hellman
Annika Hellman

Född 1967
Bor i Södertälje

Disputerade 2017-04-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels för att jag arbetat länge som bildlärare på både gymnasiet och högstadiet, dels för att jag alltid varit intresserad av elevens perspektiv, specifikt utifrån bildämnet men också utifrån ett större sammanhang. Framför allt är jag intresserad av hur elevens subjektskapande går till i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det är att vara elev i bild- och medieundervisningen på gymnasiet. Mitt fokus är hur elevers identitetsskapande kommer till uttryck i ämnet samt hur de arbetar med komplexa lärprocesser.

– Avhandlingen bygger på videodagböcker som sex gymnasieelever på det estetiska programmet spelat in under ett läsår. Här fick eleverna fritt prata om sig själva utifrån sina upplevelser och erfarenheter. Vidare har jag gjort klassrumsobservationer och intervjuer med elever på en gymnasiekurs där elever kom från olika program där var bildämnet var ett individuellt val.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bildämnet innehåller en stor potential att knyta ihop elevers kunskaper och erfarenheter i och utanför skolan. I videodagböckerna pratade eleverna om allt möjligt – pojkvänner, släktingar, fritiden i stallet – ämnen som jag till en början inte tyckte hade så mycket att göra med deras situation som elever. Men under tiden märkte jag att mycket av det de pratade om återspeglades i deras arbete i bildämnet. På så vis rymmer bildämnet en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper.

– Samtidigt visar resultaten att bildämnet också reproducerar redan givna elevidentiteter och –positioner.  Som ”estet-elev” förväntas man vara lite lat och ”chill”, eftersom det är ett program med relativt låga intagningspoäng. Eleverna själva bekräftar den här bilden samtidigt som de kan berätta om hur de arbetar med otroligt avancerade medieprojekt. Å ena sidan reproducerar eleverna stereotypa föreställningar, å andra sidan utmanar de dem. Det här syns tydligast i själva arbetsprocessen där mer eller mindre givna identiteter kan lösas upp och nyanseras.

– Min studie strider delvis mot tidigare forskning som visar att bildundervisningen innehåller stora potentialer för marginaliserade ungdomar. Mina resultat visar att bildämnet även kan mötas med stort ointresse och motstånd av dessa elever. I klassrumsobservationerna fanns ett gäng killar som trots att de själva valt bildämnet hade svårt att förhålla sig till ämnet och fokuserade mer på vad som händer utanför skolan. I intervjuer kom det fram att de på fritiden gjort en mycket professionell film om sitt intresse, skateboard. Här fanns en uppenbar skepsis mot skolans kunskap men samtidigt en drivkraft genom skateboardens subkultur.

Vad överraskade dig?

– Elevernas visuella kompetens, förmåga till komplexa lärprocesser samt deras sätt att i professionella termer prata om sitt arbete. Många elever bär på en osynlig kunskap som skolan inte alltid är så bra att ta tillvara på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och forskare som är intresserade av de bildpedagogiska ämnena utifrån ett elevperspektiv.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-06-08 20:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-06-13 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nya konstformer utmanar bildlärare

Bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling leder till att bildlärare själva bekostar kurser. Men få väljer att fördjupa sig i samtidskonst, visar Anna Jonsson Widen.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser

Det finns en kroppslig dimension bakom elevers läsupplevelser. Djamila Fatheddines forskning visar att när barn läser påbörjas en bildningsprocess som kräver vissa kroppsliga förutsättningar – som att platsen där de läser är trygg och mysig.  

Höga krav på föräldrakommunikation i förskolan

Utifrån läroplanen ställs höga krav på förskolan att kommunicera med föräldrarna. Men Linn Eckeskogs forskning visar att personalen får vare sig utbildning eller tid avsatt för det. Dessutom har många förskolor otillräckliga tekniska resurser.

Övertro på kroppen som illustration i förskolan

Att använda kroppen som illustration innebär inte givet att barnen lär sig det som är tänkt att förmedlas. Det konstaterar Anneli Bergnell som forskat om hur naturvetenskapligt innehåll blir till i förskolan med hjälp av kroppsliga illustrationer.

Möjligt att identifiera psykisk ohälsa hos förskolebarn

Det är fullt möjligt att identifiera psykisk ohälsa i form av beteendeproblematik hos små förskolebarn. Berit Gustafsson pekar på beteendeproblem i kombination med hyperaktivitet som en stor riskfaktor.

Skolan viktig plattform för ungas känsla av sammanhang

Skolan är tillsammans med relationer till kompisar och vuxna det viktigaste livsområdet för ungdomar på högstadiet. Åsa Schumann hoppas att hennes forskning kan bidra till att belysa vikten av att systematiskt och åldersanpassat samtala om existentiella frågor i skolan.

Elevers ordförråd i fokus i modersmålsundervisningen

I sin forskning om modersmålsundervisning visar Kirsten Stoewer att en stor del av det som sker i klassrummet i modersmålsundervisningen i engelska handlar om att utöka eller utveckla elevernas ordförråd. Det gäller både planerade och spontana aktiviteter.  

Bäst luft i miljömärkta förskolor i lågenergihus

Förskolor i miljömärkta lågenergihus har påtagligt lägre halter av kemikalier i luften jämfört med icke miljömärkta förskolor i vanliga hus. Det visar Josefin Perssons forskning om inomhusluften i förskolor som är byggda enligt ett lågenergikoncept.

Förskolepersonal viktig informationskälla vid utredningar av AST

Förskolepersonal kan utgöra en viktig informationskälla när det gäller att identifiera symtom på autismspektrumstörning. Det säger Elisabeth Nilsson Jobs som forskat om styrkor och funktionshinder hos små barn med AST och om förskolans bidrag till det diagnostiska arbetet.

Svag teoretisk anknytning i lärarnas sammanhang

Lärares undervisning ingår i ett större ekosystem med kollegor, läroböcker och läroplan. Men här ryms varken diskussioner eller beskrivningar av varför man gör på ett visst sätt, konstaterar Anna Pansell som studerat en enskild lärares sammanhang.

Vilan i förskolan ur ett historiskt perspektiv

Barn är själva en del i att organisera vilan på förskolan, visar en ny avhandling. "Det här är ingen avhandling som talar om för pedagoger hur de ska göra. Men den ger kunskap om en mängd frågor som professionen själv kan omsätta på olika sätt i verksamheten", säger forskaren Sofia Grunditz.

Begränsad effekt av hållbarhetsprofilerade skolor

Elever i miljöcertifierade skolor har inte en högre medvetenhet om hållbarhetsfrågor jämfört med elever i vanliga skolor. Det visar Daniel Olsson som har ett elevperspektiv i sin forskning om undervisning i hållbar utveckling.

Ny möjlighet till lärande med mobilt digitalt berättande

Susanna Nordmark har tillsammans med lärare och elever tagit fram en särskilt designad arbetsmetod för mobilt digitalt berättande. Resultaten visar att den tekniska lösningen kan användas oberoende av ämne, användarens ålder och tidigare kunskaper om teknikförstärkt lärande.

Lärare antar olika roller i skriftliga omdömen

För att kunna navigera mellan olika riktlinjer och förväntningar på texternas utformning och innehåll antar lärarna olika roller när de skriver omdömen. Det visar Annelie Johansson som forskat om grundskollärares professionella bedömningsspråk.

Orealistisk kursplan i undervisning för nyanlända

Nyanlända elevers olika bakgrund och förkunskaper innebär att kursplanen blir omöjlig för lärarna att följa. Det konstaterar Christina Odenstad, som forskat om samhällskunskapsundervisning för nyanlända elever.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Dyslexi
  Skolporten nr 1/2019 – ute nu!

Tema: Dyslexi

Tidig och mer systematisk hjälp till elever med läs- och skrivsvårigheter är insatser forskarna kan enas om. Intervjun: Möt Camilo von Greiff, ny generaldirektör för Skolforskningsinstitutet. Reportage: Nu utbildas de första lärarassistenterna inom yrkeshögskolan. Lärarpanelens val: Lärare är okritiska till entreprenöriellt lärande.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
Fler platsannonser
5 mest lästa på FoU

Läsning 2.0

Erbjuds elever med läs- och skrivsvårigheter verkligen den hjälp de behöver för att lockas in i läsningen? I dyslexifrågan råder fortfarande inte enighet, men tidigare och mer systematisk hjälp är insatser forskarna kan enas om.

Forskning för framtiden

Mer forskning om lärares och elevers arbete i klassrummet! Skolforskningsinstitutets nya generaldirektör Camilo von Greiff vurmar för en större blandning av olika forskningstraditioner.

Lotta Holme och Alma Memisevic: Inkludering som utmaning och möjlighet

Vi menar att begreppet inkludering har missuppfattats och det är viktigt att vi nu diskuterar både hinder och möjligheter för inkludering i skola och undervisning på ett nyanserat sätt, skriver Lotta Holme och Alma Memisevic, Linköpings universitet.

Jenny Edvardsson: “Boksamtal får elever att sätta ord på sina tankar”

Jenny Edvardsson, prisbelönt lärare i svenska och historia, tipsar om boksamtal utifrån Aidan Chambers modell.

Att genom lek stödja och stimulera barns sociala förmågor

De studier som ingår i översikten bygger på forskares observationer och analyser av leksituationer i förskolor. Översikten kan ge förskollärare värdefulla insikter och uppslag kring den egna undervisningen.