Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt i möjligheten att uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hellman som forskat om hur det är att vara elev i bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Annika Hellman
Annika Hellman

Född 1967
Bor i Södertälje

Disputerade 2017-04-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels för att jag arbetat länge som bildlärare på både gymnasiet och högstadiet, dels för att jag alltid varit intresserad av elevens perspektiv, specifikt utifrån bildämnet men också utifrån ett större sammanhang. Framför allt är jag intresserad av hur elevens subjektskapande går till i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det är att vara elev i bild- och medieundervisningen på gymnasiet. Mitt fokus är hur elevers identitetsskapande kommer till uttryck i ämnet samt hur de arbetar med komplexa lärprocesser.

– Avhandlingen bygger på videodagböcker som sex gymnasieelever på det estetiska programmet spelat in under ett läsår. Här fick eleverna fritt prata om sig själva utifrån sina upplevelser och erfarenheter. Vidare har jag gjort klassrumsobservationer och intervjuer med elever på en gymnasiekurs där elever kom från olika program där var bildämnet var ett individuellt val.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bildämnet innehåller en stor potential att knyta ihop elevers kunskaper och erfarenheter i och utanför skolan. I videodagböckerna pratade eleverna om allt möjligt – pojkvänner, släktingar, fritiden i stallet – ämnen som jag till en början inte tyckte hade så mycket att göra med deras situation som elever. Men under tiden märkte jag att mycket av det de pratade om återspeglades i deras arbete i bildämnet. På så vis rymmer bildämnet en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper.

– Samtidigt visar resultaten att bildämnet också reproducerar redan givna elevidentiteter och –positioner.  Som ”estet-elev” förväntas man vara lite lat och ”chill”, eftersom det är ett program med relativt låga intagningspoäng. Eleverna själva bekräftar den här bilden samtidigt som de kan berätta om hur de arbetar med otroligt avancerade medieprojekt. Å ena sidan reproducerar eleverna stereotypa föreställningar, å andra sidan utmanar de dem. Det här syns tydligast i själva arbetsprocessen där mer eller mindre givna identiteter kan lösas upp och nyanseras.

– Min studie strider delvis mot tidigare forskning som visar att bildundervisningen innehåller stora potentialer för marginaliserade ungdomar. Mina resultat visar att bildämnet även kan mötas med stort ointresse och motstånd av dessa elever. I klassrumsobservationerna fanns ett gäng killar som trots att de själva valt bildämnet hade svårt att förhålla sig till ämnet och fokuserade mer på vad som händer utanför skolan. I intervjuer kom det fram att de på fritiden gjort en mycket professionell film om sitt intresse, skateboard. Här fanns en uppenbar skepsis mot skolans kunskap men samtidigt en drivkraft genom skateboardens subkultur.

Vad överraskade dig?

– Elevernas visuella kompetens, förmåga till komplexa lärprocesser samt deras sätt att i professionella termer prata om sitt arbete. Många elever bär på en osynlig kunskap som skolan inte alltid är så bra att ta tillvara på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och forskare som är intresserade av de bildpedagogiska ämnena utifrån ett elevperspektiv.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-06-08 20:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-06-13 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nya konstformer utmanar bildlärare

Bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling leder till att bildlärare själva bekostar kurser. Men få väljer att fördjupa sig i samtidskonst, visar Anna Jonsson Widen.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Fokus på det mätbara i litteraturundervisningen

När det mätbara får allt större betydelse fokuserar svensklärarna mer på språkutveckling, läsförståelse och läsförmåga i skönlitteraturundervisningen – och mindre på elevernas läsupplevelser. Det visar en avhandling av Spoke Wintersparv.

Undervisning på engelska försämrar inte elevers svenska

Gymnasieelevers förmåga att skriva på svenska tar inte skada av att undervisningen i vissa ämnen sker på engelska. Elisabeth Ohlssons forskning motbevisar därmed de farhågor som Skolverket pekar på.

Tungt ansvar för föräldrar till barn med NPF-diagnos

Barn med adhd- och autismdiagnoser som har resursstarka föräldrar har störst chans att få det stöd de behöver, konstaterar Emma Laurin. Hennes avhandling visar att föräldrar till barn med neuropsykiatriska diagnoser tvingas bära ett tungt individuellt ansvar för barnens skolgång.

Komplext värdegrundsarbete i bildundervisningen 

Värdegrundsarbetet kommer sällan fram i samtalen i bildämnet – trots att bilder har en stor roll i elevernas vardag och i sociala medier. Det visar Hanna Ahrenby som forskat om lärares möjligheter att integrera värdegrundsfrågor i bildundervisningen.

Den ideala matematikläraren är kunnig och effektiv 

En bra matematiklärare har goda ämneskunskaper och ser till att eleverna når målen. Det visar Lisa Österlings avhandling om synen på den önskade matematikläraren i lärarutbildningens olika arenor.

Bristande förutsättningar för socialt lärande på fritids

Både fritidspersonal och rektorer har en önskan om att arbeta mer med socialt lärande på fritids. Kristina Jonssons forskning visar att bristande förutsättningar ofta innebär att intentionerna kommer i kläm.

Praktiska vardagsfrågor präglar lärarlagsmöten

Samtal i lärarlag rör sig oftast kring elevernas omsorg samt praktiska och vardagliga frågor som schema och logistikfrågor. Det konstaterar Anna Norrström som undersökt hur lärare samtalar på lärarlagsmöten.

Bakgrund och kön styr val av gymnasieprogram

Bakom en till synes jämn könsfördelning på gymnasiets naturprogram döljer sig stora skillnader. Johanna Mellén visar att elevers gymnasieval har varit lika bundna av kön och social bakgrund sedan 1970-talet.

Skollunchen – stökig och svår att organisera

Såväl elever, lärare och rektorer tycker att miljön för skollunchen ofta är högljudd och rörig. Ändå inkluderas inte skollunchen i skolans systematiska kvalitetsarbete, visar Linda Berggren i sin avhandling.

Så kan matematiklärare använda digital teknik i geometrin

Digitala verktyg kan bidra till ökad förståelse av geometri. Det visar Peter Markkanens avhandling om undervisning i geometri i grundskolan.

Bredare perspektiv på religion behövs i undervisningen 

Elever talar ogärna med varandra om religion i skolan, mycket för att de inte vill riskera att framstå som intoleranta. Det säger Fredrik Jahnke som forskat om ungas syn på och tankar om religion i sin skolvardag.

Skollunchen spelar en viktig roll för barns matvanor

Skollunchen har stor betydelse för barns matvanor, men är också en källa till rött och processat kött. Det går att få till en skolmåltid som är klimatsmart utan att göra så stora förändringar, menar forskaren Patricia Eustachio Colombo.

Kvinnliga och rasifierade studenter diskrimineras på läkarutbildningen

Sexism och rasism på läkarutbildningen leder till exkludering och ett nedvärderande av både kvinnliga och rasifierade studenter, visar Emelie Kristofferssons avhandling.

Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Genom att göra stop motion-animationer i naturvetenskapen blir naturvetenskapliga fenomen tydligare för eleverna. Det visar Daniel Orraryds avhandling.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nr 3 2021

Nr 3 2021

Intervju med den kanadensiske skolforskaren Steven Katz som gärna talar om för lärare att deras fortbildning ger klena resultat – och varför. Stort tema om komvux i förändring.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser