Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt i möjligheten att uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hellman som forskat om hur det är att vara elev i bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Annika Hellman
Annika Hellman

Född 1967
Bor i Södertälje

Disputerade 2017-04-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels för att jag arbetat länge som bildlärare på både gymnasiet och högstadiet, dels för att jag alltid varit intresserad av elevens perspektiv, specifikt utifrån bildämnet men också utifrån ett större sammanhang. Framför allt är jag intresserad av hur elevens subjektskapande går till i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det är att vara elev i bild- och medieundervisningen på gymnasiet. Mitt fokus är hur elevers identitetsskapande kommer till uttryck i ämnet samt hur de arbetar med komplexa lärprocesser.

– Avhandlingen bygger på videodagböcker som sex gymnasieelever på det estetiska programmet spelat in under ett läsår. Här fick eleverna fritt prata om sig själva utifrån sina upplevelser och erfarenheter. Vidare har jag gjort klassrumsobservationer och intervjuer med elever på en gymnasiekurs där elever kom från olika program där var bildämnet var ett individuellt val.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bildämnet innehåller en stor potential att knyta ihop elevers kunskaper och erfarenheter i och utanför skolan. I videodagböckerna pratade eleverna om allt möjligt – pojkvänner, släktingar, fritiden i stallet – ämnen som jag till en början inte tyckte hade så mycket att göra med deras situation som elever. Men under tiden märkte jag att mycket av det de pratade om återspeglades i deras arbete i bildämnet. På så vis rymmer bildämnet en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper.

– Samtidigt visar resultaten att bildämnet också reproducerar redan givna elevidentiteter och –positioner.  Som ”estet-elev” förväntas man vara lite lat och ”chill”, eftersom det är ett program med relativt låga intagningspoäng. Eleverna själva bekräftar den här bilden samtidigt som de kan berätta om hur de arbetar med otroligt avancerade medieprojekt. Å ena sidan reproducerar eleverna stereotypa föreställningar, å andra sidan utmanar de dem. Det här syns tydligast i själva arbetsprocessen där mer eller mindre givna identiteter kan lösas upp och nyanseras.

– Min studie strider delvis mot tidigare forskning som visar att bildundervisningen innehåller stora potentialer för marginaliserade ungdomar. Mina resultat visar att bildämnet även kan mötas med stort ointresse och motstånd av dessa elever. I klassrumsobservationerna fanns ett gäng killar som trots att de själva valt bildämnet hade svårt att förhålla sig till ämnet och fokuserade mer på vad som händer utanför skolan. I intervjuer kom det fram att de på fritiden gjort en mycket professionell film om sitt intresse, skateboard. Här fanns en uppenbar skepsis mot skolans kunskap men samtidigt en drivkraft genom skateboardens subkultur.

Vad överraskade dig?

– Elevernas visuella kompetens, förmåga till komplexa lärprocesser samt deras sätt att i professionella termer prata om sitt arbete. Många elever bär på en osynlig kunskap som skolan inte alltid är så bra att ta tillvara på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och forskare som är intresserade av de bildpedagogiska ämnena utifrån ett elevperspektiv.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-06-08 20:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-06-13 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nya konstformer utmanar bildlärare

Bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling leder till att bildlärare själva bekostar kurser. Men få väljer att fördjupa sig i samtidskonst, visar Anna Jonsson Widen.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Hög likvärdighet när matematiklärare bedömer nationella prov

Svenska mattelärare är duktiga att bedöma nationella prov. Den slutsatsen drar Anna Lind Pantzare i sin avhandling om kvalitetsaspekter i de nationella matematikproven på gymnasiet

Lärare från skolutvecklingsprojekt har hög kompetens om särskild begåvning

Elisabeth Mellroth belyser lärarnas perspektiv på att inkludera särskilt begåvade elever i undervisningen. När lärare får chansen att ta del av kunskap och diskutera teorier kring särskild begåvning visar de att de har kompetens att både upptäcka, stödja och bedriva undervisning som inkluderar samtliga elever, konstaterar hon.

Smidig övergång men utan didaktisk diskussion

Det finns ett gott och väletablerat samarbete mellan förskoleklasslärare och grundskollärare när elever går från förskoleklass till årskurs 1. Forskare Pernilla Kallberg konstaterar dock att lärarna sällan diskuterar det didaktiska arbetet i övergångsprocessen.

Många faktorer styr elevers känsla av delaktighet

Funktionsnedsättningar ska inte underskattas men en diagnos i sig ger inte tillräcklig information om elevers känsla av delaktighet. I sin forskning om ungdomars upplevda delaktighet visar Frida Lygnegård att den beror på flera faktorer, som kompisar, stöd från syskon och atmosfären i familjen.

Lärare och barn har olika mål med digitala aktiviteter

Vad händer när digitala verktyg förs in i förskolan? Forskare Malin Nilsen finner att barn och lärare har olika perspektiv på digitala aktiviteter och att pedagogerna har svårt att skapa en gemensam förståelse för vad det tänkta syftet är.

”Lägg krutet på grundläggande matematikundervisning”

Orsakerna till dyskalkyli är mycket mer komplexa än vad vi tidigare trott. Det konstaterar Linda Olsson som forskat om elevers matematiska utveckling.

Så utvecklar gymnasieelever en yrkesidentitet

För att skapa en yrkesidentitet behöver gymnasieelever på yrkesprogram utveckla en lyhördhet över hur man går till väga för att möta servicetagares behov. Det visar Martina Wyszynska Johansson som forskat om hur elever formas som yrkespersoner.

Skolprestationer stark stressfaktor bland unga

Även om skolprestationer är en stark stressfaktor tycks den sociala stressen ha en starkare koppling till psykisk ohälsa över tid. Det visar Malin Anniko som forskat om sambandet mellan stress och psykiska ohälsa bland ungdomar.

Förskolebarnet ur ett posthumanistiskt perspektiv

Förskollärarna plockade snabbt upp och implementerade det nya perspektiv som presenterades i Skolverkets stödmaterial i pedagogisk praktik. Det överraskade forskaren Therese Lindgren som i sin avhandling kritiskt granskat de posthumanistiska idéer som har funnit sin väg in i förskolan.

Det manliga geniet är norm på fysikutbildningen

Anders Johanssons forskning om normer och identiteter på fysikutbildningen visar att stereotypen av fysikern som ett manligt geni är djupt rotad. Högst status har teoretisk fysik medan experimentell fysik ses som något man väljer om man inte klarar de mer krävande teoretiska delarna.

Förståelse för historia kräver både vetenskaplig och existentiell kunskap

Trots nya vetenskapliga rön har läromedlen i ämnet historia inte utvecklats särskilt mycket. Det visar Helén Persson som forskat om synen på historieämnet under 1900-talet fram till idag.

Förskolebarn använder kroppen när de matematiserar

Förskolebarn använder kroppsliga handlingar för att visa sina kunskaper i matematik, eftersom de inte har utvecklat ett verbalt matematiskt språk ännu. Det visar Gabriella Gejard i sin avhandling.

Snabba insatser viktiga för att motverka skolfrånvaro

Problematiken bakom omfattande skolfrånvaro är komplex och det finns ingen lösning som passar alla. Åtgärder måste därför alltid föregås av en noggrann kartläggning, understryker forskaren Hans Ek.

Sfi-studenter anpassar språket efter testsituationen

Maria Rydell har i sin avhandling utforskat synen på språklig kompetens hos vuxna sfi-studerande. Vuxnas andraspråksinlärning är ett laddat område rent ideologiskt. Att bli bra på det nya landets språk har ett starkt symboliskt värde, konstaterar hon.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Tema: Estetiska ämnen
  Skolporten nr 6/2018 – ute nu!

Tema: Estetiska ämnen

Vilken plats har de estetiska ämnena i skolan? Bidrar de till bättre resultat i andra ämnen? Eller är de helt enkelt viktiga i sin egen rätt? Intervju: Tillbaka till skolan. Psykologen Malin Gren Landell brinner för att minska elevers skolfrånvaro.

Köp digitala lösnummer!
Fortbildning
”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

”Lärares sätt att kommunicera påverkar elevernas texter”

Karolina Wirdenäs, docent i nordiska språk, berättar om vikten att arbeta mångsidigt i undervisningen med skrivutveckling.

Läs intervjun
Kommande disputationer
Lediga tjänster
5 mest lästa på FoU

Effekten av en lärare

Den amerikanska ekonomiprofessorn Eric Hanushek är respekterad världen över för sin forskning. Och han skräder inte orden om lärarkvalitetens betydelse för elevernas resultat.

Resultatdialog 2018

Resultatdialog presenterar svensk utbildningsvetenskaplig forskning som finansieras av Vetenskapsrådet. Sedan år 2005 har resultat från aktuella forskningsprojekt sammanfattats inom ramen för Resultatdialog, dels på en årlig konferens, dels i en antologi som kan laddas ner från Vetenskapsrådet.se. Läs antologin här (pdf).

Forskare undersöker hur tvåspråkighet påverkar hur vi uppfattar känslor

I en ny avhandling från Mittuniversitetet studeras hur tvåspråkighet kan påverka hur vi uppfattar känslor. Trots att ungefär 90 % av den vuxna befolkningen i Sverige är tvåspråkig är detta ett av de nyaste forskningsområdena.

Barn som gått i förskola har högre lön som vuxna

Längre utbildning och högre lön. Det är de långsiktiga effekterna av att gå i förskola. Däremot påverkas inte de kognitiva färdigheterna, visar en översikt av internationell forskning.

Låt det få ta tid

Glöm det ”magiska trollspöet.” Det tar tid att bygga upp en högkvalitativ elevhälsa. Varje skola måste arbeta utifrån sin verklighet. Det anser forskaren Pia Skott.

Fortbildning
Vuxenutbildning i fokus

Vuxenutbildning i fokus

Att bemöta och undervisa vuxna elever kräver en riktad pedagogik och didaktik samt en förståelse för elevernas studiebakgrund som kan vara kantad av tidigare skolmisslyckanden. Det innebär att du som lärare, utöver uppdraget att förmedla ämneskunskaper, även behöver motivera elever som ofta saknar studievana. Välkommen till en konferens med intressanta och aktuella föreläsningar för dig som undervisar inom vuxenutbildningen!

Läs mer och boka plats