Stereotyper nyanseras i bildämnet

Bildämnet rymmer en demokratisk aspekt i möjligheten att uttrycka egna erfarenheter och kunskaper. Det menar Annika Hellman som forskat om hur det är att vara elev i bild- och medieundervisningen på gymnasiet.

Annika Hellman
Annika Hellman

Född 1967
Bor i Södertälje

Disputerade 2017-04-28
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Visuella möjlighetsrum. Gymnasieelevers subjektsskapande i bild och medieundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Dels för att jag arbetat länge som bildlärare på både gymnasiet och högstadiet, dels för att jag alltid varit intresserad av elevens perspektiv, specifikt utifrån bildämnet men också utifrån ett större sammanhang. Framför allt är jag intresserad av hur elevens subjektskapande går till i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om hur det är att vara elev i bild- och medieundervisningen på gymnasiet. Mitt fokus är hur elevers identitetsskapande kommer till uttryck i ämnet samt hur de arbetar med komplexa lärprocesser.

– Avhandlingen bygger på videodagböcker som sex gymnasieelever på det estetiska programmet spelat in under ett läsår. Här fick eleverna fritt prata om sig själva utifrån sina upplevelser och erfarenheter. Vidare har jag gjort klassrumsobservationer och intervjuer med elever på en gymnasiekurs där elever kom från olika program där var bildämnet var ett individuellt val.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Att bildämnet innehåller en stor potential att knyta ihop elevers kunskaper och erfarenheter i och utanför skolan. I videodagböckerna pratade eleverna om allt möjligt – pojkvänner, släktingar, fritiden i stallet – ämnen som jag till en början inte tyckte hade så mycket att göra med deras situation som elever. Men under tiden märkte jag att mycket av det de pratade om återspeglades i deras arbete i bildämnet. På så vis rymmer bildämnet en demokratisk aspekt genom möjligheten att kunna uttrycka egna erfarenheter och kunskaper.

– Samtidigt visar resultaten att bildämnet också reproducerar redan givna elevidentiteter och –positioner.  Som ”estet-elev” förväntas man vara lite lat och ”chill”, eftersom det är ett program med relativt låga intagningspoäng. Eleverna själva bekräftar den här bilden samtidigt som de kan berätta om hur de arbetar med otroligt avancerade medieprojekt. Å ena sidan reproducerar eleverna stereotypa föreställningar, å andra sidan utmanar de dem. Det här syns tydligast i själva arbetsprocessen där mer eller mindre givna identiteter kan lösas upp och nyanseras.

– Min studie strider delvis mot tidigare forskning som visar att bildundervisningen innehåller stora potentialer för marginaliserade ungdomar. Mina resultat visar att bildämnet även kan mötas med stort ointresse och motstånd av dessa elever. I klassrumsobservationerna fanns ett gäng killar som trots att de själva valt bildämnet hade svårt att förhålla sig till ämnet och fokuserade mer på vad som händer utanför skolan. I intervjuer kom det fram att de på fritiden gjort en mycket professionell film om sitt intresse, skateboard. Här fanns en uppenbar skepsis mot skolans kunskap men samtidigt en drivkraft genom skateboardens subkultur.

Vad överraskade dig?

– Elevernas visuella kompetens, förmåga till komplexa lärprocesser samt deras sätt att i professionella termer prata om sitt arbete. Många elever bär på en osynlig kunskap som skolan inte alltid är så bra att ta tillvara på.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och forskare som är intresserade av de bildpedagogiska ämnena utifrån ett elevperspektiv.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2017-06-08 20:59 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-06-13 10:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Nya konstformer utmanar bildlärare

Bristande rutiner och resurser för kompetensutveckling leder till att bildlärare själva bekostar kurser. Men få väljer att fördjupa sig i samtidskonst, visar Anna Jonsson Widen.

Kön spelar stor roll i bildundervisningen

Stina Wikberg har undersökt hur elever i bildundervisningen gör kön i bild och hur bild gör kön hos eleverna.

Svenskämnet kan spela större roll för kritiskt förhållningssätt

Elevernas inre process, att kritiskt tänka vidare om texten, hinner man inte riktigt med i gymnasieskolans svenskundervisning. Det menar Ulrika Németh som har forskat om svenskämnet och elevers kritiska förhållningssätt.

Elevers skriftliga berättarförmåga förbättrades av skrivundervisningsmetod

När hörande elever fick ta del av en skrivundervisningsmetod – lärande genom observation – förbättrades förmågan att skriva berättelser, men endast på kort sikt. För elever med hörselnedsättning gav metoden däremot inte någon effekt, konstaterar Emily Grenner i sin avhandling.

Privatekonomi – en ’gökunge’ inom samhällskunskapen

Undervisning om privatekonomi inom ämnet samhällskunskap på gymnasiet kretsar oftast kring frågor om hushållsekonomi. Genom att vidga perspektivet kan privatekonomi integreras i samhällskunskapen på ett relevant sätt, visar Mattias Björklund.

Relationellt samspel i skolan prioriteras inte

Tillitsfulla relationer och fungerande arbetsgrupper prioriteras inte i skolan. Det konstaterar Ulf Jederlund som undersökt hur kollektivt lärande och samarbete kan öka lärarnas relationskompetens.

Stort steg mellan förskoleklass och årskurs 1 i matematik

Det finns ett stort glapp mellan förskoleklassens matematikverksamhet och den i årskurs 1. Det konstaterar Sofie Arnell som undersökt i vilka sammanhang eleverna möter matematik.

Rimligt med mindre styrning i vissa frågor

Vad händer med undervisningen när det mätbara ges allt större vikt? Det undersöker Gustav Borsgård i sin avhandling om politiska implikationer av litteraturundervisning som demokrati- och värdegrundsarbete.

Storföretag påverkade införandet av programmering i skolan

Privata storföretag och andra externa aktörer bidrog aktivt och påverkade processen med att införa programmering i skolan. Det visar Anthemis Raptopoulou som forskat om den politiska process som ledde till att programmering infördes i den svenska läroplanen.

Text integrerat i kroppsligt lärande i idrott och hälsa

När text används i ämnet idrott och hälsa integreras det i det kroppsliga lärandet. Det visar Anna-Maija Norberg som undersökt vilka funktioner text har i ämnets undervisningspraktik.

Lag om kränkande behandling tolkas olika

Skollagen om kränkningar tolkas på ett sätt av rektorer och ett annat av Skolinspektionen. Maria Refors Legge belyser i sin avhandling en rad otydligheter om skolans juridiska ansvar mot kränkande behandling.

Vag läroplan skapar osäkerhet kring programmering

Det har gått några år sedan programmering infördes i läroplanen, men fortfarande saknar lärare riktlinjer kring vad eleverna ska lära sig. Det visar Peter Vinnerviks avhandling om lärarnas uppdrag med programmering i undervisningen.

Mindre utrymme för kreativitet i svenskundervisningen

Lärare vill utveckla elevernas läsande, väcka deras läslust och arbeta mer kreativt. Men trycket utifrån leder till en undervisning som fokuserar på kunskapsmätning och bedömning, visar Maria Larsson i sin avhandling.

Gymnasier profilerar sig med omtanke och gemenskap

Mindre av hårdnackad konkurrens. Mer av mjuka värden kring omtanke och tillhörighet. Cia Gustrén har undersökt gymnasieskolors självpresentationer på webben.

Elevers språkliga normkritik skapar nya normer

I syfte att inkludera, undvika sexism och utpekande av kön pågick ett normkritisk språkarbete bland eleverna på en gymnasieskola. Men de nya språknormerna skapade samtidigt en oro för att råka säga fel, konstaterar Henning Årman som undersökt gymnasieelevers syn på vardagsspråk i relation till bland annat sexualitet och kön.

Skolan som plats har stor betydelse vid mobbning

Mobbning måste förstås som ett socialt sammanflätat fenomen där skolans sociala kontext har betydelse för vad som anses och värderas som normalt eller annorlunda. Det menar Joakim Strindberg som forskat om mellanstadieelevers erfarenheter av och reflektioner kring mobbning.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute 14 december!

Nytt nr ute 14 december!

TEMA: Utveckla undervisningen! Så lär sig eleverna bäst, enligt forskningen. INTERVJU: Ebba Hildén vill lyfta förskollärares ledarskap.

Prova på-pris! 2 nr/99 kr!
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Bra förskola avgörande för välfärdssamhället

Förskolan klarar inte att leva upp till skollagens krav på likvärdighet, larmar Sven Persson, seniorprofessor i pedagogik vid Malmö universitet.

Lockdown schooling: research from across the world shows reasons to be hopeful

Lockdown has shown how complementary digital learning can be to in-person schooling.

På väg mot en innovationsstrategi som möter verklighetens krav

Det övergripande målet i Academedias strategiska ramverk, Färdplan 2023, är att vara ett utbildningsföretag som är marknadsledande inom områdena lärande, attraktivitet, effektivitet och innovation.

Huvudvärk och nedstämdhet – stress i skolan ökar psykisk ohälsa hos unga

Sociala påfrestningar i skolan och hemma kan påverka den psykiska ohälsan hos unga, visar en ny avhandling av Victoria Lönnfjord, doktor i socialt arbete vid Karlstads universitet. ”Det gäller ju sociala påfrestningar i skolan, men också relaterat till familjen och individen själv och hur det här associeras till psykosomatiska besvär”, säger hon.

Global emergency remote education in secondary schools during the COVID-19 pandemic

This work has given us the opportunity to review an area of evidence in depth and explore an issue fully from a number of angles. Our intention is that the review is a resource for those with interest and need in learning more about how online and distance learning occurred during the COVID-19 pandemic, providing insight and guidance for future periods when teaching and learning have to take place online. (pdf)