Stödet till elever med skolsvårigheter varierar

Fristående skolor har inte utmanat de specialpedagogiska traditionerna. Det konstaterar Gunnlaugur Magnússon i sin avhandling. Däremot är skillnaderna mellan olika skolor stora.

Gunnlaugur Magnússon
Gunnlaugur Magnússon

Född 1979
i Reykjavik

Disputerade 2015-10-23
vid Mälardalens högskola

 


AVHANDLING
Traditions and Challenges: Special Support in Swedish Independent Compulsory Schools

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av det som sticker ut. I botten är jag grundskollärare, utbildad på Island, men jag har hållit på med olika sorters pedagogiskt arbete, som simtränare, klassresurs och vikarie i allt från förskola till ålderdomshem. Överallt finns de som utmanar ramarna och verksamheten, och som hålls utanför på olika sätt. Sen väcktes intresset för de politiska aspekterna när jag läste en magister i International and comparative education på Stockholms universitet.

Vad handlar avhandlingen om?

– Konsekvenserna av två stora förändringar i skolsystemet; friskolereformen och den ändrade synen på skolsvårigheter och stöd. Med fristående skolor och marknadstänk flyttades fokus från utbildning i det gemensamma till det individuella perspektivet. Samtidigt har synen på elever med skolsvårigheter skiftat. Blicken har flyttats från individen, som bärare av behov av stöd och problem, till skolans organisation och den inkluderande skolan. Avhandlingen omfattar två stora enkätundersökningar för att studera detta. En till alla fristående grundskolor och en till alla specialpedagogiskt inriktade lärare med examen efter 2001.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det är mycket jag tycker är viktigt. Framförallt att de specialpedagogiska traditionerna i skolan inte har utmanats, även om det finns exempel på alternativa och mer inkluderande synsätt och metoder. På flera håll har diagnoser stor betydelse för möjligheten att få stöd, även om skollagen inte kräver det. Det är också tydligt att segregationen ökar. Generellt har friskolorna lägre andel elever i behov av särskilt stöd, samtidigt som vi ser en ökning av friskolor som riktar sig mot just de eleverna. Det antyder att elever i behov av stöd inte kan använda skolvalet som det är tänkt, vilket innebär problem med den demokratiska ambitionen.

Vad överraskade dig?

– Den stora variationen bland friskolorna. I diskussionen ställs ofta friskolor och kommunala skolor mot varandra men variationen inom de båda grupperna är nog större. Vi skulle vara mer betjänta av att debattera specifika problem. Målet måste vara bra utbildning för alla, oavsett vem som är huvudman.

Vem har nytta av resultaten?

– Avhandlingen riktar sig till politiker, forskare och teoretiker men också rektorer och andra verksamma inom skolan. Vissa av resultaten kan nog föräldrar som ska välja skola också ha nytta av.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2015-11-06 16:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-03 18:34 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Ojämn tillgång på specialpedagogisk kompetens på gymnasieskolor

En stor del av det specialpedagogiska stödet ges utanför klassrummet. Det visar Joacim Rambergs avhandling. "Man borde kunna ge stöd i klassrummet i större utsträckning, och på så sätt främja gemenskap och delaktighet", säger Joacim Ramberg.

Vilka elever behöver särskilt stöd?

Att skilja ut vilka elever som är i behov av särskilt stöd från normala elever är en svår uppgift för skolpersonal. Dessutom verkar medicinska diagnoser ha fått en paradoxal roll, eftersom skolorna efterfrågar en diagnos men sällan utformar stödet efter den. Det skriver Joakim Isaksson i sin avhandling Spänningen mellan normalitet och avvikelse: Om skolans insatser för elever i behov av särskilt stöd .

Legitimationskrav på fritids kräver lösningsinriktade rektorer

För att uppfylla det utökade legitimationskravet inom fritidshemmet tvingas många rektorer att uppfinna pragmatiska rutinlösningar. Det visar Richard Andersson i sin avhandling.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper 

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser