Stödet till elever med skolsvårigheter varierar
Fristående skolor har inte utmanat de specialpedagogiska traditionerna. Det konstaterar Gunnlaugur Magnússon i sin avhandling. Däremot är skillnaderna mellan olika skolor stora.
- Gunnlaugur Magnússon
Född 1979
i ReykjavikDisputerade 2015-10-23
vid Mälardalens högskola
AVHANDLING
Varför blev du intresserad av ämnet?
– Jag är intresserad av det som sticker ut. I botten är jag grundskollärare, utbildad på Island, men jag har hållit på med olika sorters pedagogiskt arbete, som simtränare, klassresurs och vikarie i allt från förskola till ålderdomshem. Överallt finns de som utmanar ramarna och verksamheten, och som hålls utanför på olika sätt. Sen väcktes intresset för de politiska aspekterna när jag läste en magister i International and comparative education på Stockholms universitet.
Vad handlar avhandlingen om?
– Konsekvenserna av två stora förändringar i skolsystemet; friskolereformen och den ändrade synen på skolsvårigheter och stöd. Med fristående skolor och marknadstänk flyttades fokus från utbildning i det gemensamma till det individuella perspektivet. Samtidigt har synen på elever med skolsvårigheter skiftat. Blicken har flyttats från individen, som bärare av behov av stöd och problem, till skolans organisation och den inkluderande skolan. Avhandlingen omfattar två stora enkätundersökningar för att studera detta. En till alla fristående grundskolor och en till alla specialpedagogiskt inriktade lärare med examen efter 2001.
Vilka är de viktigaste resultaten?
– Det är mycket jag tycker är viktigt. Framförallt att de specialpedagogiska traditionerna i skolan inte har utmanats, även om det finns exempel på alternativa och mer inkluderande synsätt och metoder. På flera håll har diagnoser stor betydelse för möjligheten att få stöd, även om skollagen inte kräver det. Det är också tydligt att segregationen ökar. Generellt har friskolorna lägre andel elever i behov av särskilt stöd, samtidigt som vi ser en ökning av friskolor som riktar sig mot just de eleverna. Det antyder att elever i behov av stöd inte kan använda skolvalet som det är tänkt, vilket innebär problem med den demokratiska ambitionen.
Vad överraskade dig?
– Den stora variationen bland friskolorna. I diskussionen ställs ofta friskolor och kommunala skolor mot varandra men variationen inom de båda grupperna är nog större. Vi skulle vara mer betjänta av att debattera specifika problem. Målet måste vara bra utbildning för alla, oavsett vem som är huvudman.
Vem har nytta av resultaten?
– Avhandlingen riktar sig till politiker, forskare och teoretiker men också rektorer och andra verksamma inom skolan. Vissa av resultaten kan nog föräldrar som ska välja skola också ha nytta av.
Sidan publicerades 2015-11-06 16:12 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2020-02-03 18:34 av Moa Duvarci Engman
