Hoppa till sidinnehåll
Intervju

Stödet till mobbade elever behöver bli bättre

Publicerad:2016-06-15
Uppdaterad:2016-08-17
Susanne Sawander
Skribent:Susanne Sawander
Karin Hellfeldt

Född 1985
i Karlstad

Disputerade 2016-06-10
vid Örebro universitet

Avhandling

The Hurt Self: Bullied Children´s Experiences of Social Support, Recognition and Trust at School

Bara en liten andel av de elever som mobbas utsätts under en längre tid. Men även efter att mobbningen upphört behöver eleverna stöd. Det konstaterar Karin Hellfeldt i sin avhandling.

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Vi har diskuterat och pratat om mobbning länge, ändå fortgår det. Ofta är det fokus på hur dåligt det går för dem som utsatts, men jag vill lyfta fram personerna och deras berättelser och vad man kan göra.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag försöker förstå konsekvenserna för de elever som mobbats. Hur utvecklas mobbning över tid och hur kan socialt stöd från elever och lärare hjälpa? Jag har samarbetat med Örebro kommun och gjort en enkätmätning med elever i årskurs 4-9 i de kommunala grundskolorna år 2012 och 2013. Eftersom jag har individdata har jag kunnat följa utvecklingen över året. Jag har också gjort en kvalitativ mätning där eleverna fått skriva mer utförligt, och jag har gjort djupintervjuer med fem unga med erfarenhet av mobbning i skolan.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Mellan 2012–2013 utsattes sju procent av eleverna hela tiden för mobbning, men det är bara 1,6 procent som är konstant utsatta för mobbning, resten är olika individer som mobbas under perioder.

– De som utsätts för mobbning får ofta psykosomatiska symptom, som magont. Det är lätt att tänka att de som mobbas under en längre tid skulle må sämst, men så är det inte. Alla som mobbats mår ungefär lika dåligt. När mobbningen upphör mår de flesta bättre, men de mår fortfarande sämre än de kamrater som aldrig utsatts för mobbning. Det visar hur allvarligt det är och de här eleverna behöver stöd. Som skollagen är utformad har skolan skyldighet att förebygga mobbning, men inte att följa upp hur eleverna påverkats.

Vad överraskade dig?

– Att lärarrelationen är så viktig. Det kommer fram både i intervjuer och i enkätundersökningen. Lärarens agerande får konsekvenser både för om mobbningen fortsätter och hur eleverna mår. Den som upplevt mobbning och inte upplevt sig rättvist behandlad av läraren har svårare att återupprätta en bra relation när mobbningen upphört.

– Eleverna är kloka och vet att det är svårt för läraren att förändra kulturen i en grupp men får de stöd från läraren och skolan så blir det ändå en stor hjälp. Lärare måste visa omtanke, fråga hur eleven mår och visa uppskattning, inte ifrågasätta och skuldbelägga offret.

Vem har nytta av dina resultat?

– Alla som jobbar med elever med erfarenhet av mobbning, men framför allt skolor.

Annika Larsson Sjöberg

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Biologi

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som undervisar i biologi eller naturkunskap på högstadiet och gymnasiet! Programmet ger både biologididaktik och ämnesfördjupning, bland annat inom källkritik, AI och genteknik. Föreläsare är till exempel Emma Frans, Sebastian Kirppu och Eva Bida.
Läs mer & boka
Åk 7–Vux
19–20 sep

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev