Stop motion-animationer synliggör det osynliga i naturvetenskap

Att låta gymnasieelever och lärarstudenter skapa stop motion-animationer av naturvetenskapliga fenomen kan hjälpa dem att förstå komplicerade och osynliga processer, visar Daniel Orraryds avhandling.

Daniel Orraryd
Daniel Orraryd

Född 1976
Bor i Norrköping

Disputerade 2021-02-26
vid Linköpings universitet


AVHANDLING
Making science come alive: Student-generated stop-motion animations in science education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har jobbat som naturkunskapslärare och har upplevt att elever har svårt att förstå vissa naturvetenskapliga fenomen som hamnar bortom våra sinnens räckvidd. Jag försökte hitta bra bilder som kan sammanfatta och visa hur kopplingar sker inom olika nivåer. Inom biologin finns det exempelvis hierarkiska systemen där saker händer på en nivå och påverkar saker på en annan nivå. Det finns väldigt mycket forskning om hur man ska utforma bilder och hur bilder kan stödja lärandet, men också hur det är utmanande för eleverna att förstå sådana bilder där det som avbildas inte kan upplevas med våra sinnen.

– Jag tänkte att om eleverna istället får skapa egna bilder så kanske det kan hjälpa dem att skapa mening av olika processer som är osynliga. Jag landade i att evolution vore ett intressant ämne att titta på, och eftersom det handlar om processer kom jag fram till att det borde passa med just animationer.

Vad handlar avhandlingen om?

– Jag har utforskat hur främst gymnasieelever, men också lärarstudenter, kan skapa mening av komplicerade och osynliga processer inom naturvetenskap, genom att själva skapa animationer. För att skapa animationer har vi använt en metod som heter stop-motion.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det här arbetet med att skapa en egen representation av det osynliga, genom att göra stop motion-animationer, gör innehållet mer explicit för studenterna än vanliga diskussioner. En annan slutsats som jag vill trycka lite på är att det här arbetssättet kan visa på en annan typ av förståelse än om man bara får skriva och redovisa sin förståelse i skrift. På så sätt kan läraren få en mer komplett bild av elevernas begreppsförståelse och öka möjligheten att hjälpa elever vidare i sitt lärande. Metoden ger studenterna chansen att på ett kreativt och lite mer personligt sätt redogöra för sin förståelse jämfört med att fylla i ett arbetsblad eller en vanlig labbredovisning. Det var uppskattat och kanske lite oväntat att få den här typen av uppgift i ett naturvetenskapligt klassrum.

Vad överraskade dig?

– Hur pass svårt studenterna faktiskt har att koppla händelser på en nivå till en annan nivå, och på vilken nivå en process sker. Det har jag underskattat tidigare och jag tänker att det är bra att vara medveten om den svårigheten när man undervisar i naturvetenskap.

Vem har nytta av dina resultat?

– Lärare som vill ha ett nytt verktyg för att variera sin naturvetenskapliga undervisning. Man behöver inte använda just den här tekniken, men det är ett verktyg som jag har utforskat och min förhoppning är att undervisande lärare ska kunna inspireras av det.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2021-04-22 10:00 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

”Naturvetenskap måste sättas in i ett sammanhang”

Susanne Walan har utforskat en undervisningsmodell i NO som utgår från att sätta in ämnet i ett sammanhang som är intressant för eleverna. Lärare som testade metoden tyckte att den fungerade "alldeles lysande".

Forskning på schemat berikar NO-undervisningen

Ett verkligt forskningsprojekt i NO gjorde eleverna engagerade – och även elever som tidigare inte visat större intresse för ämnet blev motiverade, visar Jenny Hellgrens avhandling.

Grund- och gymnasiesärskolan Webbkonferens

Konferensen för dig som arbetar i grund- och gymnasiesärskolan, inriktning ämnen och ämnesområden. På konferensen får du ta del av aktuell forskning och exempel från praktiken som vi hoppas kan inspirera och utveckla dig i din yrkesroll.

Matematik för gymnasiet Webbkonferens

Välkommen till Skolportens webbkonferens för sig som undervisar i matematik på gymnasiet och vux. Här presenterar vi den senaste forskningen och ger praktiska verktyg för undervisningen, välkommen!

Elevers kunskapssyn har betydelse för deras lärande

Att få utvärdera och använda sina kunskaper både individuellt och tillsammans med andra elever, främjar en mer flexibel kunskapssyn. Det visar Maria Lindfors som forskat om kunskapssynens roll.

Skolportens konferenser
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu!

Nytt nr ute nu!

INTERVJU: Inkluderingen har gått för långt, ropar röster i skoldebatten. Tvärtom, menar MARA WESTLING ALLODI, professor i specialpedagogik. Inkludering är viktig för demokratin – och vi har inte ens börjat.

Läs mer!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Att vända en skola

Stora satsningar har gjorts på riktade insatser till utsatta skolor, och fler kan vara på väg. Nu börjar forskarna kunna dra slutsatser om vad som fungerar. Läs ett utdrag ur temat Att vända en skola i nya numret av Skolportens magasin!

Undervisning behöver anpassas för nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund

Nyanlända ungdomar utan tidigare skolbakgrund behöver få en undervisning som är anpassad efter deras individuella behov på gymnasieskolans språkintroduktion. Förutom att lära sig svenska och vårt skriftspråk måste de till exempel förstå hur de ska förhålla sig till normer som kan vara nya för dem. Läraren spelar en viktig roll i det arbetet visar en avhandling i svenska som andraspråk.

Skolportens favorit: Så pratar eleverna om religion

Elever har tankar kring religion, tro och icke-tro, som sällan eller aldrig lyfts i undervisningen eller i läromedlen. Det visar Fredrik Jahnkes avhandling, som nu valts till Skolportens favorit av lärarpanelen.

Hur blir lek levande?

Nadezda Lebedeva har undersökt hur man studerar barns lek. Hon berättar om några intressanta faktorer om nyanlända barns lek i svenska förskolan.(webb-tv)

Föräldraprogram ökade den psykiska hälsan hos nyanlända

Vad händer när den viktigast uppgiften – att vara förälder – vänds upp och ner på en plats där allt är nytt och främmande? Fatumo Osman, docent i omvårdnad vid Högskolan Dalarna, har forskat om lösningar som fått betydelse för föräldrar, barn och samhället.