Dela:

Stor ohälsa hos unga kvinnor som blivit utsatta för våld

Våldsutsatta unga kvinnor har mycket sämre psykisk och fysisk hälsa än de som inte utsatts för våld. Sämst hälsa har den gruppen kvinnor som utsatts för flera olika typer av våld, konstaterar Anna Palm i sin avhandling.

Anna Palm
Anna Palm

Född 1969
Bor i Sundsvall

Disputerade 2017-01-12
vid Uppsala universitet

 


AVHANDLING
Studies on routine inquiry about violence victimization and alcohol consumption in youth clinics

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag jobbar som gynekolog på ungdomsmottagningen i Sundsvall. Några forskare gjorde en studie som visade att det var vanligt att ungdomarna som besökt mottagningen varit våldsutsatta. Vi som arbetar på mottagningen blev chockade över att våldsutsatthet var så vanligt och funderade över vad vi skulle göra med den informationen. Vi kom fram till att vi ville erbjuda ett hälsosamtal, utöver det som ungdomen söker för, och ställa frågor om våldsutsatthet och alkohol och erbjuda motiverande samtal till de som har ett missbruk. Vi beslutade oss för att göra det inom ramen för ett forskningsprojekt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Vi frågade alla ungdomar som kom till mottagningen under studieperioden om de ville vara med i studien. 73 procent, 1 051 tjejer mellan 15 och 22 år, svarade att de ville delta. Hälften blev en kontrollgrupp som fick hjälp med det som de kom till mottagningen för och den andra hälften fick även ett hälsosamtal. Vi ställde frågor om olika typer av våld; psykiskt, fysiskt, sexuellt våld med beröring och grövre sexuellt våld med penetration samt våld inom familjen. Vi frågade även om alkoholbruk. Efter besöket följde vi upp med enkäter efter tre och tolv månader. Vi har även gjort intervjuer med femton ungdomar som vi frågat om våldsutsatthet om hur de kände sig efter att ha berättat.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Bland de tjejer som deltog hade 56 procent utsatts för någon typ av våld. Mer än hälften av de som utsatts för våld hade varit med om mer än en typ av våld. I den gruppen såg vi att det fanns stor ohälsa. De rapporterade mycket mer posttraumatisk stress, självskadebeteende, självmordstankar och försök men också mer somatiska besvär som ont i magen och huvudvärk än de som endast varit utsatta för en typ av våld. Tjejer som inte varit våldsutsatta skattade generellt sin hälsa som mycket bra.

– Studien visar att om man frågar unga tjejer om våldsutsatthet så svarar de i hög utsträckning. Vi kunde också se att det faktiskt är görbart, det tar inte så mycket tid. I nio procent av fallen har barnmorskorna som frågat om våld uppgett att det tagit längre tid. Men för 91 procent förändrades besöket inte så mycket. De innebär att det fungerar att genomföra inom ramen för vanlig mottagningsverksamhet. Tjejerna var positiva till att ha blivit tillfrågade, många beskrev att det hade hjälpt att få sätt ord på saker och att de aldrig skulle ha tagit upp det själva.

– I intervjuerna framkom att den stora gruppen förövare nästan alltid är andra unga och att om man har berättat för någon så är det för andra unga. Det är dolt för vuxenvärlden, vi har dålig insyn.

– När det gäller alkohol såg vi att 30 procent i båda grupperna hade ett riskbruk av alkohol. Av dem hade mellan 30 till 40 procent inte längre ett riskbruk ett år senare. När vi intervjuade ungdomarna om alkohol kunde vi se att de har svårt att relatera till frågor om hur många glas man dricker och vad som är ett standardglas. De kanske skickar runt en flaska som alla dricker ur. Den typen av frågor är inte användbara i ungdomsgruppen, det blir svårt att utvärdera deras svar. De tyckte inte det var så allvarligt om man drack två gånger i veckan så länge man sköter sig.

Vad överraskade dig?

– Jag blev överraskad av att det var så stor ohälsa i gruppen som varit utsatt för flera olika typer av våld. Vi var förvånade över att de skattade sin hälsa så pass mycket sämre än övriga.

Vem har nytta av dina resultat?

– De som jobbar med ungdomar. Inom vården är vi duktiga på att ställa frågor om rökning och matvanor, men vår studie visar att det är viktigt att fråga om våldsutsatthet eftersom det är så starkt kopplat till ohälsa.

Åsa Lasson

Sidan publicerades 2017-03-06 10:51 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2017-03-09 09:27 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Sexuella kränkningar ofta orsak till depressiva symptom hos tonårsflickor

Sexuella kränkningar är den starkaste faktorn bakom depressiva symptom bland tonårsflickor. Det konstaterar Heléne Zetterström Dahlqvist som även har undersökt effekten av Disa-metoden.

Kravlös dans stärker tonårsflickors hälsa

Tonårstjejer mår bättre med regelbunden men kravlös dansträning. Anna Dubergs studie visar att dans är en effektiv insats till låg kostnad för att stärka unga tjejers hälsa.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? Ola Nordqvists avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Kollaborativ professionsutveckling för innehållsinkluderande undervisning

Balli Lelinges avhandling om hur innehållsinkluderande undervisning kan designas belyser vikten av att utveckla praktikgemenskaper, utmana gamla sanningar och systematiskt analysera den egna undervisningen.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Goda resultat med specialdidaktisk modell för elever med risk för lässvårigheter

Den specialdidaktiska modellen Response to Intervention (RtI) fungerar bra för att både upptäcka och förebygga lässvårigheter. Modellen ger goda resultat även på lång sikt, visar Camilla Nilvius forskning.

Så påverkar den statliga skärpta tillsynen styrningen av skolan

Den statliga skärpta tillsynen och användningen av sanktioner innebär ett nytt sätt att styra skolan. Det menar Håkan Eilard, som forskat om de skärpningar av den statliga tillsynen av skolan som har gjorts sedan år 2015.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
”Var inte så rädd för att det ska bli fel”

Förskolan Hammarkullegatan 3 i Göteborg har stor erfarenhet av att ta emot nyanlända barn och barn som inte har svenska som förstaspråk. Var nyfiken! Det är ett av rektor Ulrica Boijes råd.

Att lära genom att skriva

I den här rapporten sammanfattar och kommenterar vi en systematisk forskningsöversikt där skrivandets och texternas innehåll och funktion sätts i fokus. De framträdande forskningsresultaten, att skrivande förbättrar elevers ämneskunskaper jämfört med undervisning som har mindre fokus på skrivande, är därför särskilt relevanta för lärare. (pdf)

Betyg i årskurs 4 kan få elever att ge upp

I höst kan alla skolor som vill, ge betyg redan i årskurs fyra. Men forskare varnar för reformen: betyg får svaga elever att ge upp, tar viktig tid från undervisningen och kan öka skolsegregationen. Det finns heller inga belägg för att betyg sporrar tioåringar att prestera bättre i skolan.

Forskare: Stöd pojkar mer i skolan

Att pojkar halkar efter flickor i betyg har inget att göra med maskulina antiplugg-ideal. Istället är pojkar ofta präglade av en rädsla för att misslyckas som kan leda till att de inte ens försöker klara skoluppgifterna. Det menar forskaren Fredrik Zimmerman.

Ny forskning: Æstetisk undervisning i udskolingen reducerer elevers stress

Et norsk studie har undersøgt virkningen af brede billedkunstneriske og musiske udtryksformer ud til de mere teoretiske fag som matematik og samfundsfag i udskolingen. Udover motivation og glæde var den gennemgående tilbagemelding fra eleverne klart mindre negativ stress.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Kommande disputationer