Stor variation i övergång från förskola till skola

Barns kliv från förskolans sista år in i skolans värld ser väldigt olika ut. Det konstaterar Johanna Lundqvist som följt barn i behov av stöd, och deras kamrater.

 Johanna Lundqvist
Johanna Lundqvist

Född 1975
i Katrineholm

Dispuerade 2016-03-11
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Educational pathways and transitions in the early school years: Special educational needs, support provisions and inclusive education

Varför blev du intresserad av ämnet?

– När jag jobbade som lärare i grundskolan undervisade jag i inkluderande lärmiljöer och upplevde att jag fick de verktyg jag behövde i specialpedagogiken. Därefter har intresset växt. Det är så viktigt att alla får en bra start i skolan.

Vad handlar avhandlingen om?

– Ett femtiotal barns utbildningsvägar från sista året i förskolan till klass ett. Jag beskriver och analyserar hur vägarna ser ut, både för barn i behov av stöd och deras kamrater. Dessutom försöker jag beskriva vilken typ av insatser de barn som behöver stöd får och hur barnen upplevt sina tidiga skolår. Jag har ett brett anslag och tar även upp hur användningen av inkluderande undervisning sett ut över tid.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Barnens utbildningsvägar varierade stort, alla gick till exempel inte i förskoleklass. Användningen av inkluderande undervisning minskade över tid och det fanns barn som gått fullt inkluderade i förskolan men som började direkt i en segregerad klass i skolan.

– Av barnen jag följde var omkring hälften i behov av stöd, antingen övergående eller över tid. De erbjöds till exempel integrerat stöd, en till en träning, behandling hos logoped och utökad tid i förskolan. Eftersom jag tycker det är viktigt att höra barnens egna röster så har jag också frågat dem om vad de behöver för att trivas. De pratar framför allt om att känna tillhörighet till kamrater, motoriska utmaningar, att kunna dra sig tillbaka och vila. Och att de får känna sig trygga och samtidigt fria och självständiga.

Vad överraskade dig?

– Att det var så många barn som ansågs vara i behov av anpassningar och särskilt stöd. Det skulle kunna bero på urvalet, eftersom jag från början valt ut åtta förskolor där det fanns barn i behov av stöd som jag kunde följa. När de började skolan spred barnen ut sig på ett 20-tal skolklasser. Det understryker hur viktigt det är att alla skolor är bra på att anpassa lärmiljöer och att erbjuda särskilt stöd. Sen blev jag förvånad över att kvalitén på förskolorna inte alltid var särskilt god, utifrån de faktorer som är viktiga för barn som behöver stöd.

Vem har nytta av dina resultat?

– Beslutsfattare, rektorer, lärare, föräldrar, specialpedagoger och speciallärare. Jag hoppas att avhandlingen ska bidra till kunskap om hur övergång, anpassningar och särskilt stöd, och inkludering i de tidiga skolåren kan utvecklas.

Annika Larsson Sjöberg

 

 

 

Sidan publicerades 2016-04-18 08:47 av Susanne Sawander
Sidan uppdaterades 2017-05-22 13:23 av Susanne Sawander


Relaterat

Lärare behövs i barnens musikaliska lekar

Barn behöver stöd av vuxna för att teknologiska musikaliska aktiviteter ska bli meningsfulla. Det är ett av resultaten i Pernilla Lagerlöfs studie kring yngre barns användning av musikteknologier.

Förskolebarn ser både lösningar och problem i naturen

Förskolebarn visar på stor kreativitet och engagemang kring frågor om hållbarhet och miljö – om de ges möjlighet att vara ute och får tillgång till material och stöd av pedagoger. Det visar Cecilia Caiman i sin avhandling om barns meningsskapande kring biologisk mångfald och en hållbar framtid.

Lärarkåren delad i synen på naturvetenskap

I vilken utsträckning ska lärare inkludera etik och moral inom de naturvetenskapliga ämnena? En ny avhandling visar att en större grupp lärare var övervägande positiva till detta. En mindre grupp ansåg däremot att naturvetenskapen ska presenteras som faktabaserad och värderingsfri.

Olika villkor för fysisk aktivitet hos unga med autism

Barn och unga med autism behöver få sina individspecifika villkor tillgodosedda för att vilja och kunna delta i fysiska aktiviteter såväl i skolan som på fritiden. Det visar Susann Arnells forskning.

Ett rättviseperspektiv på skolvalsfrågan

Reglerna för etablering av friskolor samt det nuvarande kösystemet gynnar framför allt de elever som redan har goda möjligheter i livet. Det menar forskaren Erik Gustavsson, som i sin avhandling lyfter fram frågor om skolval ur ett rättviseperspektiv.

Det praktiska i fokus i grundsärskolans slöjdundervisning

Slöjden i grundsärskolan skiljer sig från andra estetiska ämnen, då slöjd oftast undervisas i särskilda lokaler av ämnesspecialiserade lärare. Det framkommer i Anna Sjöqvists forskning om slöjdundervisningens förutsättningar i grundsärskolan.

Redskap främjar elevers algebraiska tänkande

Lärandemodeller, det vill säga medierande redskap som förtydligar det abstrakta, är centrala för elevers förståelse av algebraiska uttryck. Det visar Sanna Wettergren i sin avhandling.

Lärare behöver mer kunskap om elever med NPF

Kompetensen hos lärare om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar, NPF, behöver stärkas. Det konstaterar Emma Leifler som med fokus på elever med NPF har forskat om inkludering i skolan och vad som kan göras för att öka den.

Socialt kapital synliggör skillnader i psykisk hälsa

Tillitsfulla relationer med både vuxna och vänner är grundläggande för ungas välmående. Mikael Ahlborgs forskning visar även att unga som har problem hemma också ofta har det i skolan.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Viktigt att hitta balans för elever vid idrottsprofilerade skolor

Stöd från såväl föräldrar, skola som lärare är grundläggande för att lyckas kombinera studier med idrott. Lika viktigt är elevens egen förmåga att skapa strukturer och hitta balans, visar Joni Kuokkanens forskning om elever på idrottsprofilerade skolor i Finland.

Förenklad framställning av hållbar utveckling i läromedel

I läromedel framställs hållbar utveckling utifrån en tydlig mansnorm som osynliggör konflikter. Det konstaterar Elin Biström som undersökt hur hållbar utveckling beskrivs i tryckta läromedel.

Mellanmänsklig hållning viktigt för tilliten mellan rektor och lärare

Tillitsfulla relationer mellan rektor och lärare byggs oftast upp kring vardagliga situationer där läraren behöver stöd i sitt arbete. Det visar Thomas Blom som forskat om rektorers ledarskap och vilka handlingar som bidrar till upplevelsen av tillit i relationen mellan rektor och lärare.

Organisatoriskt förhållningssätt god grund för rektorsutbildning

Novisa rektorer som har uppfattningen att deras roll är att leda organisationen har bäst möjlighet att använda den obligatoriska rektorsutbildningen för att utveckla sig själva och sin skola. Det visar Stina Jerdborg i sin avhandling.

Kompetensutveckling – viktiga faktorer för lärare i grundsärskolan

Kompetensutveckling för lärare i grundsärskolan gynnas av faktorer som kollaborativt arbete och distansering till den egna undervisningsverksamheten genom videobaserad granskning. Det visar Kamilla Klefbecks avhandling.

Evig kamp för relevans bakom framgångsrika skolbibliotek

Bakom framgångsrika skolbibliotek finns en skolbibliotekarie som lägger mycket tid och energi på att skapa sig en position på skolan och bryta sin professionella isolering. Skolledare behöver mer kunskap om vikten av ett väl fungerande skolbibliotek, säger Ulrika Centerwall.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Barn på flykt
  Skolportens magasin nr 4/2022.

TEMA: Barn på flykt

INTERVJU: Anna Karlefjärd, forskare, intervjuas "Stärk lärarna med friare kurs- och läroplaner så får vi rättvisare betyg!" TEMA: Barn på flykt. Hur tar skolan bäst emot barn som är på flykt från krig eller naturkatastrofer? Forskarna menar att det gäller att ta tillvara på tidigare erfarenheter.

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Digitala sexuella trakasserier påverkar unga i skolan

Digitala sexuella trakasserier är relativt vanliga bland unga, och ofta saknar ungdomarna både stöd och strategier för att hantera det. Det visar Kristina Hunehäll Berndtssons avhandling som nu har valts till favorit av Lärarpanelen.

Muntligt berättande viktigt i undervisningen

Anekdoter, historier och berättelser kan väcka elevernas intresse, ge nya perspektiv på ett visst ämne, samt stärka relationen mellan lärare och elever. Det visar en avhandling från Göteborgs universitet.

Läraren som sadlade om för att skapa en bättre skola

Hur får vi mer ordning och reda i skolan? Hur skapar vi en trivsam undervisningsmiljö i klassrummen utan stök, där eleverna lär sig vad de ska och ingen slås ut. De här frågorna har Martin Karlberg studerat i över 20 år. Nu drar han igång ett forskningsprojekt där 100 skolor runt om i landet ska pröva två olika varianter av en metod som kallas IBIS-programmet.

Inspirerande böcker om organisation och ledning

En bok om tillit i arbetsgruppen, två böcker om att leda i förskolan och en antologi med aktuell forskning. Vi tipsar om fyra aktuella böcker som kan vara användbara för dig i jobbet.

Inspirerande! Sveriges enda bygglek med odling

Växtvärket i Malmö handlar om att ge barn bättre städer att växa upp i, och erbjuder både bygglek och odling. Tankar som fångas upp av forskaren Ellen Almers.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer