Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Det visar en avhandling av Annika Käck.

Annika Käck
Annika Käck

Född 1965
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-09-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Digital Competence and Ways of Thinking and Practising in Swedish Teacher Education: Experiences by teachers with a foreign teaching degree

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under mina 30 år som lärare har jag hela tiden intresserat mig för och reflekterat kring pedagogisk grundsyn, interkulturella frågor och utveckling av digital kompetens. Det är spännande att fundera på hur olika individer tänker kring sin lärarroll och undervisning ur ett interkulturellt perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– I studien ingår lärare från 57 olika länder som läser vid fyra olika universitet i Sverige. För några år sedan undervisade jag dem i kursen ”Att vara lärare i Sverige” och de didaktiska diskussioner vi förde tillsammans var så givande. Jag har velat ta reda på vad de här lärarna kan uppleva som främmande och nytt när de kommer till svensk lärarutbildning för att läsa in behörigheten att undervisa i svenska skolan, med fokus på digital kompetens.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det här är ingen homogen grupp. Det enda de har gemensamt är att de är lärare från andra länder än Sverige. De täcker hela spektrumet från att vara helt familjär i en svensk utbildningskontext till att den upplevs rätt främmande. En del uttryckte att de var digitalt illitterata medan andra låg långt framme och hade en hög digital kompetens.

– Eftersom jag tror att vi behöver tänka igenom hur vi undervisar, om vi är inkluderande och har ett mångfaldsperspektiv, så har jag tagit fram modeller och verktyg som stöd för detta. Sen är det viktigt att ge utländska lärare tid under utbildningen att integrera det gamla och det nya till något nytt och unikt i sin lärarroll, i den processen har handledaren en väldigt viktig roll.

Vad överraskade dig?

– Att det var så stor spridning i digital kompetens. Vi lever i ett digitalt samhälle och är så vana vid det men en del av lärarna kom från kontexter där de aldrig använder digitala hjälpmedel. Andra låg längre fram än vi. Det är väldigt komplext. Sen blev jag överraskad över vilken tid det kunde ta att integrera nya sätt att tänka kring undervisning, där bland annat digital teknologi och media ingår, detta eftersom det grundar sig i en lärares identitet och pedagogiska grundsyn.

Vem har nytta av resultaten?

– De som undervisar på lärarutbildningen och alla som vill undervisa mer inkluderande när det gäller mångfald. Skolor som ska anställa lärare med utländsk bakgrund kan också använda den för att förstå hur man kan lära av varandra och vilken enormt stor resurs de här lärarna är.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-12-06 10:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Nytt datum: 28 september! Ta del av föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Välkommen!

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Få utbildade lärare på idrottsprogrammen

Forskaren Magnus Ferry har i sin avhandling studerat skolor med idrottsprofil. Han konstaterar att utbildningarna ofta saknar utbildade lärare.

Betygen påverkar val av bostadsort

Sofia Tanos avhandling visar att personer med höga betyg i årskurs 9 oftast väljer att flytta till storstäder efter sina studier. Betygen spelar också roll i bildandet av par, högutbildade träffar andra högutbildade.

Färre utmaningar i svenska som andraspråk

Svenska som andraspråk betraktas fortfarande som ett stödämne jämfört med svenskämnet. Det innehåller färre kognitiva utmaningar och begränsat utrymme för läsning av skönlitteratur, konstaterar Catarina Economou i sin studie om ämnet svenska som andraspråk på gymnasiet.

Undervisningens ”svarta låda”

Vad är det som gör skillnad för om en grupp elever utvecklar ett visst kunnande eller inte? Rebecka Florin Sädbom har forskat om hur lärare omsätter läro- och kursplanen i undervisningen och vad det innebär för elevernas måluppfyllelse – det som ibland kallas undervisningsgapet, eller undervisningens "svarta låda".  

Skolan sviker unga kvinnor med svåra erfarenheter

Det är svårt att förstå unga kvinnors problem i skolan om man inte förstår deras situation och vilka upplevelser de har bakom sig. Det konstaterar Anneli Nielsen. Hon menar att det inte krävs någon specifik metod för att hjälpa dem – det handlar om att ta sig tid att lyssna.

Överraskande lätt att få med språkperspektiv på fysiklektionerna

Forskaren Maria Kouns har undersökt hur fysiklärare kan jobba mer språkinriktat. ”Jag ville se hur en språkinriktad ämnesundervisning kan utvecklas i fysikämnet på gymnasiet”, säger hon.

Hälsocoach i skolan uppskattas av elever

Pernilla Hedström har i sin forskning utvärderat en hälsocoachintervention i en grundskola. Med lekfulla aktiviteter fick hälsocoachen med sig alla elever, även de som normalt inte tycker om ämnet idrott.

Variation gör musikpedagogiken mer kreativ

Eleverna bli mer självständiga och mindre beroende av lärarens instruktioner när musikundervisningen växlar mellan förmedlande av kunskap och kreativt utforskande. ”Den kreativa förmågan och kompetensen kan ses som en förutsättning för att leva i en föränderlig värld”, säger forskaren Anna Linge.

Machosnack på fordonsprogrammet påverkar lärandet

Hur ser språkjargongen ut på fordonsprogrammet och hur påverkar det lärandet? "Samtalen präglades av en klassisk maskulin samtalsstil som var konfronterande, man avbryter och har ett ofta nedsättande tilltalssätt", säger Katarina Kärnebro.  

Lärarens arbetssätt avgörande för elevers sätt att tala om texter

Det är stor skillnad på elevers sätt att tala om texter i olika ämnen på industritekniska programmet, visar Pia Viséns forskning. Och det är lärarens arbetssätt som är styrande för elevernas textsamtal - inte ämnet i sig.

Tekniken både hjälper och stjälper döva och hörselskadade elever?

Döva och hörselskadade elever får allt oftare cochleaimplantat och börjar i vanlig skola istället för i specialskola. Ingela Holmströms studie visar bland annat att eleverna får själva ta ett mycket stort ansvar för hörseltekniken och hamnar lite vid sidan av i klassen.

Oklar lärarroll under prov i matematik

Många lärare är osäkra på hur mycket stöd de kan ge sina elever under en provsituation. Det visar Anette Bagger, som i sin avhandling har undersökt hur provsituationen påverkar eleverna och vad läraren gör för att stödja dem.

En blick bakåt kan ge nya svar på gamla frågor i yrkesutbildningen

Forskaren Åsa Broberg har i sin avhandling undersökt vad historien kan lära oss om samspelet mellan skola och arbetsliv på yrkesutbildningarna.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 5-6 maj 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
Skolportens magasin
Tema: SKOLBIBLIOTEK
  Skolporten nr 2/2020 – ute 6 april

Tema: SKOLBIBLIOTEK

Drygt hälften av Sveriges elever saknar ett bemannat skolbibliotek. Nu har regeringen tillsatt en särskild utredare för att ändra på det.

Läs mer och prenumerera här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Covid-19 och omställning till distansundervisning i svensk skola

Två forskare vid Stockholms universitet har genomfört en blixtstudie med syftet att snabbt synliggöra tidiga erfarenheter och lärdomar som lärare fått av att genomföra distansundervisning, samt utmaningar. Läs rapporten här (öppnas som pdf – uppdaterad).

Boken om rektorn som gjorde rätt

Med sina ironiska och samtidigt allvarsamma beskrivningar av skolmiljön har lågstadieläraren Roberth Nordin fått tusentals läsare i böcker och på sociala medier.

Skolan kan vara av­görande för flickor med adhd

Svenny Kopp har ägnat stora delar av sitt yrkesliv kring forskning på flickor med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Nu har hon i en sammanställning uppmärksammat kunskapsutvecklingen kring flickor med adhd under åren 2000–2010. Dessa samlade kunskaper är oerhört viktiga för att dessa flickor ska få adekvat uppmärksamhet, stöd i tid och möjligheter till en likvärdig utbildning.

Undersökande arbetssätt – vem leder det bäst?

Varför lyckas inte dina förändringsinitiativ? Kanske är det dags att byta strategi. Sådant har Viviane Robinson, pedagogikprofessor på Nya Zeeland funderat över.

Om skolorna stänger kan föräldrar bidra med struktur

Undervisningen vid högskolor, universitet och gymnasieskolor sker nu på distans för att bromsa pandemin. Näst på tur att stänga kan för- och grundskolor stå. Vilket stöd förväntas man som förälder ge sina barn när de inte får gå till skolan?