Stor variation i digital kompetens hos utländska lärare

Läraridentiteten och den pedagogiska grundsynen påverkar vad utländska lärare upplever som nytt eller främmande i en svensk utbildningskontext. Det visar en avhandling av Annika Käck.

Annika Käck
Annika Käck

Född 1965
Bor i Stockholm

Disputerade 2019-09-26
vid Stockholms universitet


AVHANDLING
Digital Competence and Ways of Thinking and Practising in Swedish Teacher Education: Experiences by teachers with a foreign teaching degree

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Under mina 30 år som lärare har jag hela tiden intresserat mig för och reflekterat kring pedagogisk grundsyn, interkulturella frågor och utveckling av digital kompetens. Det är spännande att fundera på hur olika individer tänker kring sin lärarroll och undervisning ur ett interkulturellt perspektiv.

Vad handlar avhandlingen om?

– I studien ingår lärare från 57 olika länder som läser vid fyra olika universitet i Sverige. För några år sedan undervisade jag dem i kursen ”Att vara lärare i Sverige” och de didaktiska diskussioner vi förde tillsammans var så givande. Jag har velat ta reda på vad de här lärarna kan uppleva som främmande och nytt när de kommer till svensk lärarutbildning för att läsa in behörigheten att undervisa i svenska skolan, med fokus på digital kompetens.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det här är ingen homogen grupp. Det enda de har gemensamt är att de är lärare från andra länder än Sverige. De täcker hela spektrumet från att vara helt familjär i en svensk utbildningskontext till att den upplevs rätt främmande. En del uttryckte att de var digitalt illitterata medan andra låg långt framme och hade en hög digital kompetens.

– Eftersom jag tror att vi behöver tänka igenom hur vi undervisar, om vi är inkluderande och har ett mångfaldsperspektiv, så har jag tagit fram modeller och verktyg som stöd för detta. Sen är det viktigt att ge utländska lärare tid under utbildningen att integrera det gamla och det nya till något nytt och unikt i sin lärarroll, i den processen har handledaren en väldigt viktig roll.

Vad överraskade dig?

– Att det var så stor spridning i digital kompetens. Vi lever i ett digitalt samhälle och är så vana vid det men en del av lärarna kom från kontexter där de aldrig använder digitala hjälpmedel. Andra låg längre fram än vi. Det är väldigt komplext. Sen blev jag överraskad över vilken tid det kunde ta att integrera nya sätt att tänka kring undervisning, där bland annat digital teknologi och media ingår, detta eftersom det grundar sig i en lärares identitet och pedagogiska grundsyn.

Vem har nytta av resultaten?

– De som undervisar på lärarutbildningen och alla som vill undervisa mer inkluderande när det gäller mångfald. Skolor som ska anställa lärare med utländsk bakgrund kan också använda den för att förstå hur man kan lära av varandra och vilken enormt stor resurs de här lärarna är.

Annika Larsson Sjöberg

Sidan publicerades 2019-12-06 10:34 av Susanne Sawander


Relaterat

Fortbildning i biologi, 28 sept i Stockholm

Föreläsningar om t. ex antibiotikaresistens och evolutionsteorin, epigenetik och hur forskningen ser på samspelet mellan arv och miljö på molekylnivå, inspiration och praktiska verktyg för fungerande fältstudier samt språkutvecklande arbetssätt i biologi – stötta elever att ta till sig vetenskapliga texter. Delta på plats eller via webben, välkommen!

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.  

Nyanlända elevers upplevelse av inkludering

Lärares beskrivningar av elever på språkintroduktionsprogrammet färgas i hög grad av det regelverk som omgärdar den här elevgruppen. Det framkommer i Åsa Bjuhrs forskning om övergången från språkintroduktion till gymnasiet.

Egna läsupplevelser resurs i lärares poesiundervisning

I gymnasiets poesiundervisning lägger lärare mycket krut på att arbetar lärarna att hitta dikter som har personlig relevans för varje elev. Ett brett utbud av dikter i är därför centralt undervisningen, visar Anna Sigvardsson.

Begränsad språkanvändning för samiska elever

Elever i sameskolan har en positiv syn på samiska. Men att undervisa i samiska ställer höga krav på lärarna, då det saknas såväl läromedel som bedömningsunderlag, visar Kristina Belancic i sin avhandling.  

Feminin medelklass norm på gymnasiets frisörutbildning

Ett feminint medelklassideal präglar gymnasiets frisörutbildning. Men eleverna har oftast en arbetarbakgrund, visar Eva Klope som forskat om hur tjejer fostras in i frisöryrket.

Ryckiga satsningar på lärares kompetensutveckling

Statliga kompetenshöjande insatser för lärare präglas av ryckighet. Det konstaterar Nils Kirsten som förvånas över att det statliga engagemanget i lärares kompetensutveckling snabbt kan vända från ett förhållningssätt till ett annat utan någon tydlig partipolitisk koppling.

Elevsammansättning viktig för elever med utländsk bakgrund

Elevsammansättningen är extra viktig för elever som bor i socialt utsatta områden och som pendlar till en socialt mer privilegierad skola. Det visar Maria Granvik Saminathen som forskat om skolors kvalitet kopplat till elevers psykisk hälsa och skolprestationer.

Genus och prestation styr idrottsprofilerad skola

Prestation och normer om att killar är bättre än tjejer genomsyrar den idrottsprofilerade högstadieskolan. Men det finns skillnader mellan de olika idrotterna, visar Marie Larneby som följt en årskull elever på en idrottsprofilerad skola.

Statisk syn på smak i hem- och konsumentkunskap

Hållbar matkonsumtion får stå tillbaka för smak i undervisningen i  hem- och konsumentkunskap. Det konstaterar Lolita Gelinder som efterlyser en mer problematiserande undervisning i ämnet.

Utformning av illustrationen stor betydelse för elevers lärande

Utformningen av illustrationer, som exempelvis modeller, grafer och diagram, har stor betydelse för elevernas lärande. Ann-Sofie Jägerskog har forskat om sambandet mellan visuella representationer, vad eleverna förstår och vad som sker i klassrum.

Enklare vardag när barn och unga med adhd får träna tidsuppfattning

Många barn och unga med adhd har svårt att planera. Genom att träna upp sin tidsuppfattning och använda olika kompensatoriska hjälpmedel kan de få en enklare vardag, visar Birgitta Wennbergs forskning.

Fler elevröster i mångkulturell historieundervisning

I mångkulturella klasser ger historielärare mer plats för elevernas egna berättelser. Det visar Kenneth Sandelin som forskat om historieundervisning i klassrum där många elever har bakgrund i andra länder.

Digitala resurser stärker elevers textskapande

Digitala resurser har stor betydelse för elevers textskapande, särskilt för elever med svenska som andraspråk. Helene Dahlströms forskning belyser också att många mellanstadieelever har väldigt liten digital tillgång i hemmet.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Lärares lektionsplanering påverkar elevers lärande i matematik

De exempel som lärarna fokuserar på i undervisningen – i vilken ordning och vilka aspekter som varierar i exemplen – styr i hög grad vad eleverna lär sig. Det konstaterar Ulf Ryberg som har forskat om elevers lärande av det matematiska begreppet derivata.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 3/2020 – ute 15 maj

Skolportens magasin

Intervju: Möt forskaren Gunnlaugur Magnússon, som saknar de mest fundamentala frågorna i debatten. Tema: Rollen som skolchef – så komplex och utsatt är den.

Läs mer här
Kommande disputationer
5 mest lästa på FoU

Fostermammors utbildningsnivå har liten inverkan på barnens skolresultat

Sambandet mellan fostermammors utbildningsnivå och långtidsplacerade barns skolprestationer är svagt, och varierar mellan flickor och pojkar. Det är en skillnad mot hur det är i biologiska familjer, där sambandet är starkt. Det visar en studie i en ny avhandling i sociologisk demografi från Stockholms universitet.