Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

Idealet är en jämlik och inkluderande kulturskola, ändå är en viss typ av elever överrepresenterade. Det visar Cecilia Jeppsson som i sin avhandling undersökt kulturskolornas strategier för att intressera barn oavsett kön och socioekonomisk bakgrund.

Cecilia Jeppsson
Cecilia Jeppsson

Född 1967
Bor i Getinge

Disputerade 2020-03-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Upprinnelsen var ett projekt på kulturskolan där jag jobbade där vi vände oss till en grupp av barn som var underrepresenterade i kulturskolan för att locka dem att börja spela blåsinstrument. Även om eleverna uppskattade projektet så visade sig vara en stor utmaning att få dem att bli ordinarie kulturskoleelever på längre sikt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om representation av barn i kulturskolan och hur kulturskolan arbetar för att nå ett breddat deltagande. Den första artikeln är en kvantitativ studie som visar vilka grupper av barn som deltar i kulturskolans aktiviteter och i de andra artiklarna reflekterar chefer och lärare över strategier för breddat deltagande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den kvantitativa studien visar att en typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Det finns en medvetenhet hos chefer och lärare om att det ser ut så här och de flesta har funderat på hur de ska nå andra grupper av barn, men resultatet visar en stor spännvidd när det gällde vilka strategier som beskrevs för att bredda deltagandet. Vissa strategier handlar till exempel om att inkludera fler i den befintliga verksamheten medan andra handlar om flexibilitet och ökat utbud av ämnen för att möta barnen.

– Det är lätt att breddat deltagande förknippas med de förnyande verksamheterna. Det finns också en tendens att man startar kortsiktiga projekt där kraven kanske är lägre i vissa bostadsområden medan barnen i andra områden kanske erbjuds andra, mer fördjupade kurser. Men det finns en inkluderande potential även genom inkludering i långsiktig traditionell verksamhet. Därför är det viktigt att inte ha förutfattade meningar kring vilka elever som hör till vilken grupp och vinnlägga sig om att erbjuda en variation av undervisningsformer oavsett bostadsområde.

Vad överraskade dig?

– Även om jag visste att skeenden på det politiska och ekonomiska planet i hög grad påverkar kulturskolornas omfattning och verksamhet så blev det ännu tydligare under arbetet med avhandlingen. Många kulturskolor hotas av neddragningar, mer eller mindre överhängande, och detta understryker vikten av att chefer och lärare engagerar sig i policyprocesser och lyfter fram verksamhetens betydelse och de många barnens möjligheter till estetisk utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan fungera som ett diskussionsunderlag som kan bidra till att såväl politiker som kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval när det gäller breddat deltagande och avvägningar mellan tradition och förnyelse. Kulturskolornas utmaning när det gäller att nå ut med kultur till nya grupper är också något de delar med många andra kulturinstitutioner. Ett brett kulturdeltagande kan ses som en angelägen demokratifråga, men kultur framstår inte alltid som lika relevant och intressant för alla i befolkningen. Variationer kan ofta kopplas samman med sociala strukturer i samhället vilka visat sig svåra att förändra. Så jag tror att detta är en angelägen men svår fråga för många institutioner.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-08-10 13:12 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-11 08:36 av Ebba Reinolf


Relaterat

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Vad vill musik- och kulturskolan?

Undervisningen inom musik- och kulturskolan har inga nationella styrdokument, utan ansvaret för innehållet läggs i stället till stor del på lärarna och eleverna. Det konstaterar Kristina Holmberg i sinavhandling, Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad.

Friluftsundervisning stärker tron på egen förmåga

Friluftsundervisningen kan bidra till ett nytt förhållningssätt, syn på sig själv och vad som är möjligt. Det menar Åsa Tugetam som forskat om de lärprocesser som tar form under en fjällvandring med gymnasieelever.

Praktiska musikexempel viktiga i musikundervisningen

Det krävs en lång kedja av mellanliggande begrepp för att koppla ett musikteoretiskt diagram till elevernas musikaliska erfarenheter. Det visar Niklas Rudbäck som forskat om hur lärare och elever hanterar kvintcirkeln.

Fortbildning för lärare grundbult för lyckad digitalisering

En pedagogisk modell i kombination med fortbildning för lärare ökade elevernas resultat med hela 20 procent. Det visar Annika Agélii Genlott som forskat om hur en skolorganisation kan utveckla och driva digitalisering.

Flerspråkiga barn särbehandlas i förskolans matematikundervisning

För flerspråkiga barn blir förskolans matematik mer som språkundervisning. Därmed reproducerar förskolan skillnader snarare än att plana ut dem. Det konstaterar Laurence Delacour som undersökt hur förskollärare tolkar och implementerar de matematiska målen i förskolans läroplan.

”Adhd som diagnos avhumaniserar”

Genom diagnosen adhd reduceras förståelsen för vad det är att vara och bli till som människa, ett slags avhumanisering. Det menar Mattias Nilsson Sjöberg som utifrån ett pedagogiskt-filosofiskt perspektiv kritiskt granskat diagnosen adhd och hur den påverkar vår syn på mänskligt beteende.

Undervisningen skräddarsys genom val av läromedel

Lärare gör tydliga val för att läromedlet ska matcha undervisningens innehåll och digitala verktyg har stor betydelse för ökad mångfald. Men facklitteraturen lyser med sin frånvaro, visar Tomas Widholm som forskat om läromedelsbruk i religionskunskap på gymnasiet.

Låg användning av läromedel bland svenska mattelärare

Medan finska matematiklärare planerar hela sina matematiklektioner nöjer sig svenska lärare med att planera en inledande genomgång. Tuula Koljonens forskning visar också att lärarnas användning av läromedel skiljer sig stort mellan länderna.

Ojämlik bedömning av andraspråksinlärare på flerspråkiga skolor

Bedömningen på flerspråkiga skolor är inte jämlik eftersom elever får olika tillgång till språket. Det visar Helena Reierstam som menar att lärare behöver få bättre förutsättningar för bedömning av andraspråksinlärare.

Komplex bild av utbildningssituationen för elever med lindrig funktionsnedsättning

Lärare i både grundsärskolan och grundskolan har svårt att bedöma kunskapsnivån hos elever med lindrig funktionsnedsättning. Anna-Lena Anderssons forskning visar också att föräldrar till de här eleverna upplever brist på stöd i övergången mellan grundskola och grundsärskola.

Barn i samhällsvård behöver mer stöd i skolan

Mer än hälften av alla barn som är placerade i samhällsvård har mycket låga eller saknar fullständiga betyg från grundskolan. Det visar Marie Berlin som efterlyser konkreta, systematiska insatser i ett tidigt skede.

Skilda uppfattningar om flerspråkighet bland lärare

Lärare har olika uppfattningar om flerspråkighet och hanterar därmed flerspråkiga elever på olika sätt. Adrian Lundberg har undersökt svenska och schweiziska lärares subjektiva uppfattningar om begreppet flerspråkighet.

Så uppfattar och hanterar barn med adhd sina symptom i vardagen

Barn med adhd uppfattar sina symptom på olika sätt. Som brister i hjärnan, faktorer i omgivningen eller uttryck för den egna personligheten. Hur barnen uppfattar sina symptom styr också hur de hanterar dem i sin vardag, konstaterar Noam Ringer i sin avhandling.

Aktiv lärarkår förändrade utbildningspolitiken

Reformen kring lärarlegitimationen är ett resultat av en aktiv lärarkår som målmedvetet arbetat med professionsutveckling. Det konstaterar Charlotte Baltzer som forskat om hur de fackliga lärarförbunden drivit professionsfrågor.

Lyckad kompetensutveckling med vardagsfokus

Hur skaffar sig lärare kompetens i medieproduktion? Dennis Augustsson har undersökt frågan i ett praktiknära kompetensutvecklingsprojekt.

Konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Nytt nr ute nu

Nytt nr ute nu

Tema: Nationella prov. Intervju: Forskaren Maria Jarl vill ge mer makt åt professionen.

Läs mer och prenumerera här!
Fortbildning
Svenska för högstadiet och gymnasiet
  Konferensen finns tillgänglig digitalt 6–27 april 2021

Svenska för högstadiet och gymnasiet

Välkommen till den årliga konferensen för svensklärare! Ta del av föreläsningar om bland annat språkhistoria, akademiskt skrivande, skrivundervisning och skrivbedömning, poesiundervisning samt bedömning av muntligt framförande.

Läs mer och boka din plats här!
5 mest lästa på FoU

Skolledare på gränsen till nervsammanbrott

Delat ledarskap, delegering av arbetsuppgifter och att se till att stödfunktionerna verkligen ger stöd. Det är några saker som skolledare kan göra för att minska sin stress, menar Ulf Leo, Centrum för skolledarutveckling vid Umeå universitet.

Tips och råd när högstadiet ställer om till distansundervisning

Hur kommer man igång med distansundervisning, hur motiverar man sina elever och hur får man som lärare allt att funka så bra som möjligt? Här är några matnyttiga tips!

Läsa, skriva, räkna – en garanti för tidiga stödinsatser

Rätt stöd i rätt tid kan vara avgörande. Garantin finns för att skolor tidigt ska uppmärksamma elever som riskerar att inte nå kunskapskraven i svenska, svenska som andraspråk eller matematik. Alla behöver hjälpas åt för att skolorna ska kunna ta ansvar för garantin. Här får du stöd i det arbetet.

Klassrumslösa skolor – framtiden eller ett ovetenskapligt experiment?

Minst 1 000 nya skolor ska byggas. Flera av dem blir utan klassrum. ”Äntligen”, säger förespråkarna. ”Mer forskning behövs”, varnar kritikerna. Läraren granskar det nya sättet att bygga skolor och besöker den klassrumslösa skolan som hyllades – och sen blev ett skräckexempel.

Forskning för en bättre skolmiljö med hjälp av IoT

Forskare vid CTF, Centrum för tjänsteforskning vid Karlstads universitet, ska under de kommande två åren undersöka hur internet of things, IoT, kan användas för att skapa en bättre skolmiljö och stärka elevers hälsa. Projektet genomförs i samverkan med flera aktörer och utgår från en högstadieskola i Arvika kommun.