Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

Idealet är en jämlik och inkluderande kulturskola, ändå är en viss typ av elever överrepresenterade. Det visar Cecilia Jeppsson som i sin avhandling undersökt kulturskolornas strategier för att intressera barn oavsett kön och socioekonomisk bakgrund.

Cecilia Jeppsson
Cecilia Jeppsson

Född 1967
Bor i Getinge

Disputerade 2020-03-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Upprinnelsen var ett projekt på kulturskolan där jag jobbade där vi vände oss till en grupp av barn som var underrepresenterade i kulturskolan för att locka dem att börja spela blåsinstrument. Även om eleverna uppskattade projektet så visade sig vara en stor utmaning att få dem att bli ordinarie kulturskoleelever på längre sikt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om representation av barn i kulturskolan och hur kulturskolan arbetar för att nå ett breddat deltagande. Den första artikeln är en kvantitativ studie som visar vilka grupper av barn som deltar i kulturskolans aktiviteter och i de andra artiklarna reflekterar chefer och lärare över strategier för breddat deltagande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den kvantitativa studien visar att en typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Det finns en medvetenhet hos chefer och lärare om att det ser ut så här och de flesta har funderat på hur de ska nå andra grupper av barn, men resultatet visar en stor spännvidd när det gällde vilka strategier som beskrevs för att bredda deltagandet. Vissa strategier handlar till exempel om att inkludera fler i den befintliga verksamheten medan andra handlar om flexibilitet och ökat utbud av ämnen för att möta barnen.

– Det är lätt att breddat deltagande förknippas med de förnyande verksamheterna. Det finns också en tendens att man startar kortsiktiga projekt där kraven kanske är lägre i vissa bostadsområden medan barnen i andra områden kanske erbjuds andra, mer fördjupade kurser. Men det finns en inkluderande potential även genom inkludering i långsiktig traditionell verksamhet. Därför är det viktigt att inte ha förutfattade meningar kring vilka elever som hör till vilken grupp och vinnlägga sig om att erbjuda en variation av undervisningsformer oavsett bostadsområde.

Vad överraskade dig?

– Även om jag visste att skeenden på det politiska och ekonomiska planet i hög grad påverkar kulturskolornas omfattning och verksamhet så blev det ännu tydligare under arbetet med avhandlingen. Många kulturskolor hotas av neddragningar, mer eller mindre överhängande, och detta understryker vikten av att chefer och lärare engagerar sig i policyprocesser och lyfter fram verksamhetens betydelse och de många barnens möjligheter till estetisk utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan fungera som ett diskussionsunderlag som kan bidra till att såväl politiker som kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval när det gäller breddat deltagande och avvägningar mellan tradition och förnyelse. Kulturskolornas utmaning när det gäller att nå ut med kultur till nya grupper är också något de delar med många andra kulturinstitutioner. Ett brett kulturdeltagande kan ses som en angelägen demokratifråga, men kultur framstår inte alltid som lika relevant och intressant för alla i befolkningen. Variationer kan ofta kopplas samman med sociala strukturer i samhället vilka visat sig svåra att förändra. Så jag tror att detta är en angelägen men svår fråga för många institutioner.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-08-10 13:12 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-11 08:36 av Ebba Reinolf


Relaterat

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Vad vill musik- och kulturskolan?

Undervisningen inom musik- och kulturskolan har inga nationella styrdokument, utan ansvaret för innehållet läggs i stället till stor del på lärarna och eleverna. Det konstaterar Kristina Holmberg i sinavhandling, Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad.

Känsla av utanförskap hos unga som har intellektuell funktionsnedsättning

Unga vuxna som har intellektuell funktionsnedsättning upplever ett starkt utanförskap, och ser sig inte inkluderade på samma villkor som andra medborgare i samhället. Det visar Jenny Rosendahls forskning.

Ögonstyrd dator öppnar för lek och lärande

För elever med omfattande kommunikativa och motoriska svårigheter kan användningen av ögonstyrd dator förenkla såväl lek och lärande som kommunikation. Det visar Yu-Hsin Hsiehs avhandling.

”Kvalitet” – ett begrepp som ofta konstrueras som en ”brist”

Kvalitet verkar ofta konstrueras som en ”brist” eller som ett ”problem” i diskussionen om vuxenutbildning, visar Johanna Mufics avhandling.  "Det blir väldigt svårt att ifrågasätta fokuset på kvalitet eftersom det ofta får en status av något "universellt bra". Här hoppas jag att min avhandling kan bidra med verktyg", säger hon.

Lärarstudenter behöver diskutera bedömning i engelskämnet

Mer diskussion under lärarutbildningen om bedömning och betygssättning i engelskämnet kan stärka studenterna och skapa en mer jämlik bedömning. Det visar Anna-Marie Csöreghs avhandling i ämnet.

Nyanlända elever förhåller sig till positionen som migrant

Nyanlända gymnasieelever upplever ett begränsat utrymme att vara någon annan än migrant i skolan. Det visar Ulrika Lögdberg som forskat om unga migranters välbefinnande i relation till skola och vardag.

Fritidshemmet fångar inte upp elever i behov av extra stöd

Fritidshemmet behöver göra mer för att fånga upp elever som behöver extra stöd. Det konstaterar Birgitta Lundbäck som undersökt hur specialpedagogiken får plats i fritidshemmets verksamhet.

Ensidig syn på nyanlända elever

Skolor betraktar nyanlända elever som en homogen grupp, snarare än enskilda elever med olika kunskaper och behov. Det konstaterar Denis Tajic i sin avhandling om nyanlända elevers inkludering i skolan.

Mellanmänskligt ansvar i fokus i undervisningen om mänskliga rättigheter

I lärares och elevers diskussioner om mänskliga rättigheter lyfts framför allt allas lika värde och individens ansvar och skyldigheter fram. Det visar Frida L Nilssons avhandling om mänskliga rättigheter som kunskapsinnehåll i den svenska gymnasieskolan.

Skillnad på förortssvenska och slang

Förortssvenska, eller 'förortska', talas av unga både i skolan och på fritiden. Men det innebär inte att ungdomarna talar slang hela tiden – förortskan är deras formella sätt att prata svenska, konstaterar Karin Senter som forskat i ämnet.

Undervisning och lek i fokus när fritidshemmets läroplan togs fram

Undervisning är ett begrepp som successivt har kommit in i fritidshemmets verksamhet. Men många yrkesverksamma har haft svårt att anamma begreppet eftersom det är så starkt förknippat med skolans verksamhet, säger Maria Norqvist som forskat om fritidshem.

Elevers visioner stärker lärares digitala kompetens

Eleverna ser fler möjligheter men också farhågor med digitala verktyg jämfört med lärare. Det visar Tiina Leino Lindell som i sin avhandling undersökt skolans digitalisering och dess utmaningar.

Flytt och vräkning ökar risk för skolmisslyckanden

Gymnasieelever som upplevt vräkningar löper betydligt högre risk att inte nå examen inom fyra år, visar Anna Kahlmeters avhandling.

Magisk realism kan främja kunskap om mänskliga rättigheter

Barnlitteratur kan vara ett kraftfullt verktyg för utbildning i både miljöfrågor och mänskliga rättigheter. Det visar Aliona Yarovas avhandling om magisk realism i barnlitteratur.

En ny läroplanstradition i förskolan tar form

Förskollärarna har accepterat undervisningsbegreppets intåg i förskolan, vilket tycks ha gynnat tillkomsten av en ny lekdidaktisk läroplanstradition. Det konstaterar forskaren Benita Berg i sin avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
TEMA: Elevhälsa
  Skolportens magasin nr 5/2022.

TEMA: Elevhälsa

INTERVJU: Daniel Willingham, kognitionsforskare och amerikansk professor i psykologi, vill skapa en bättre skola för eleverna via vetenskapliga rön om inlärning och minne till lärare. TEMA: Elevhälsa. Svenska elever mår allt sämre. Samtidigt har likvärdigheten inom elevhälsan minskat. Hur kan skolan arbeta mer förebyggande och främjande med de ungas psykiska hälsa?

Läs mer och prenumerera här!
Skolportens digitala kurser
5 mest lästa på FoU
Känslor gentemot skolan kan påverka högstadieelevens prestationer på lång sikt

Finns det ett samband mellan högstadieelevers skolrelaterade utmattning, engagemang och prestationer i matematik? Ja, det gör det, också på lång sikt. Det visar en undersökning vid Åbo Akademi.

Diagnoser inte det viktiga – låt lösningarna växa fram

Lägg ingen större vikt vid eventuella diagnoser. Och fokusera på lösningar för ­individen, inte på barnets problematik. Det är de viktigaste råden från Anne Lillvist, pedagogik­professor specialiserad på förskolan.

Nya sätt att prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet, visar en studie från Stockholms universitet.

Stärker Skolinspektionen kvalitén i svensk skola?

Skolinspektionen ska bidra till att stärka kvaliteten i skolan genom sin inspektionsverksamhet. Hittills har dock få utvärderingar gjorts på hur väl Skolinspektionen möter denna målbild och de flesta av dessa är av en deskriptiv natur. I denna artikel analyseras effekterna av skolinspektioner mellan åren 2017–21. (pdf)

Så kan vi prata om sex i skolan

Från och med i höst ska skolans sexualundervisning vara mer anpassad till den verklighet som eleverna faktiskt möter. Samtidigt har frågorna egentligen inte förändrats så mycket sedan femtiotalet visar en studie från Stockholms universitet.