Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

Idealet är en jämlik och inkluderande kulturskola, ändå är en viss typ av elever överrepresenterade. Det visar Cecilia Jeppsson som i sin avhandling undersökt kulturskolornas strategier för att intressera barn oavsett kön och socioekonomisk bakgrund.

Cecilia Jeppsson
Cecilia Jeppsson

Född 1967
Bor i Getinge

Disputerade 2020-03-27
vid Göteborgs universitet


AVHANDLING
Stor variation i kulturskolans strategier för breddat deltagande

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Upprinnelsen var ett projekt på kulturskolan där jag jobbade där vi vände oss till en grupp av barn som var underrepresenterade i kulturskolan för att locka dem att börja spela blåsinstrument. Även om eleverna uppskattade projektet så visade sig vara en stor utmaning att få dem att bli ordinarie kulturskoleelever på längre sikt.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den handlar om representation av barn i kulturskolan och hur kulturskolan arbetar för att nå ett breddat deltagande. Den första artikeln är en kvantitativ studie som visar vilka grupper av barn som deltar i kulturskolans aktiviteter och i de andra artiklarna reflekterar chefer och lärare över strategier för breddat deltagande.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Den kvantitativa studien visar att en typisk deltagare i kulturskolans verksamhet är en svenskfödd flicka med välutbildade föräldrar. Det finns en medvetenhet hos chefer och lärare om att det ser ut så här och de flesta har funderat på hur de ska nå andra grupper av barn, men resultatet visar en stor spännvidd när det gällde vilka strategier som beskrevs för att bredda deltagandet. Vissa strategier handlar till exempel om att inkludera fler i den befintliga verksamheten medan andra handlar om flexibilitet och ökat utbud av ämnen för att möta barnen.

– Det är lätt att breddat deltagande förknippas med de förnyande verksamheterna. Det finns också en tendens att man startar kortsiktiga projekt där kraven kanske är lägre i vissa bostadsområden medan barnen i andra områden kanske erbjuds andra, mer fördjupade kurser. Men det finns en inkluderande potential även genom inkludering i långsiktig traditionell verksamhet. Därför är det viktigt att inte ha förutfattade meningar kring vilka elever som hör till vilken grupp och vinnlägga sig om att erbjuda en variation av undervisningsformer oavsett bostadsområde.

Vad överraskade dig?

– Även om jag visste att skeenden på det politiska och ekonomiska planet i hög grad påverkar kulturskolornas omfattning och verksamhet så blev det ännu tydligare under arbetet med avhandlingen. Många kulturskolor hotas av neddragningar, mer eller mindre överhängande, och detta understryker vikten av att chefer och lärare engagerar sig i policyprocesser och lyfter fram verksamhetens betydelse och de många barnens möjligheter till estetisk utbildning.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att avhandlingen kan fungera som ett diskussionsunderlag som kan bidra till att såväl politiker som kulturskolornas aktörer kan göra mera reflekterade vägval när det gäller breddat deltagande och avvägningar mellan tradition och förnyelse. Kulturskolornas utmaning när det gäller att nå ut med kultur till nya grupper är också något de delar med många andra kulturinstitutioner. Ett brett kulturdeltagande kan ses som en angelägen demokratifråga, men kultur framstår inte alltid som lika relevant och intressant för alla i befolkningen. Variationer kan ofta kopplas samman med sociala strukturer i samhället vilka visat sig svåra att förändra. Så jag tror att detta är en angelägen men svår fråga för många institutioner.

Annika Sjöberg

Sidan publicerades 2020-08-10 13:12 av Ebba Reinolf
Sidan uppdaterades 2020-09-11 08:36 av Ebba Reinolf


Relaterat

Vad vill musik- och kulturskolan?

Undervisningen inom musik- och kulturskolan har inga nationella styrdokument, utan ansvaret för innehållet läggs i stället till stor del på lärarna och eleverna. Det konstaterar Kristina Holmberg i sinavhandling, Musik- och kulturskolan i senmoderniteten: reservat eller marknad.

Olika musikskapande i kultur- och grundskolan

Anniqa Lagergren har undersökt vad som händer när barn komponerar musik tillsammans i grupp. Aktiviteter kring komposition är iscensatta och analyserade i en kulturskola och en grundskola. Fokus i studien är det lärande som skapas i dessa aktiviteter samt de skilda villkor som de båda skolformerna utgör.

Franska Webbkonferens

Välkommen till webbkonferensen för fransklärare! Du får ta del av åtta föreläsningar på både franska och svenska om aktuell forskning och praktiska exempel, som vi hoppas ska ge fördjupning och inspiration till din undervisning.

Ny metod kan förbättra studenters resultat i uppsatsskrivande

Med hjälp av en så kallad learning analytics-teknik går det att förutse vilka studenter som sannolikt får problem med att bli klar med sin uppsats. Det visar Ken Larsson som forskat om vilka faktorer som ligger bakom ofullständiga högskoleuppsatser.

Tvåspråkiga barn kan bli lika skickliga i båda språken 

Buket Öztekins forskning visar att tvåspråkiga barn som har ett mindre ordförråd i svenska än turkiska kan få ett jämförbart ordförråd i båda språken på bara något år. Men det krävs arbete och att barnen kontinuerligt utsätts för svenska.

Utmanande process att bli bildlärare

Många blivande lärare i ämnet bild har svårt att förhålla sig till det som utmanar dem i studierna. Det visar Eva Cronquist som utforskat vad som händer med bildlärarstudenter när de möter samtidskonst under olika skeden av utbildningen.

Självbilden påverkar motivationen i språkklassrummet

Undervisning som stimulerar elevernas bild av sig själva som blivande användare av franska språket ökar också motivationen. Det visar Céline Rocher-Hahlin som har undersökt motivationsprocessen för att lära sig franska, både från elevers och lärares perspektiv.

Svårt utgå från storskaliga mätningar vid reformer i skolalgebra

För att utvärdera Lgr11 bör man använda något annat än algebraresultat från TIMSS, eftersom de uppgifterna inte är helt jämförbara med uppgifter i svenska matematikböcker. Det visar Kristina Palm Kaplan i sin avhandling.

Lite stöd till lärare i distansutbildning

Lärare får väldigt lite stöd och fortbildning i distansundervisning. Dessutom har de små möjligheter att påverka sin undervisningsmiljö, konstaterar Lena Dafgård som forskat om distanskurser inom högre utbildning.

Osynliga tecken skapar problem i algebra

Det matematiska symbolspråket som exempelvis 8x ställer till problem för många elever. Det visar Birgit Gustafsson som forskat om undervisning och lärande i algebra.

Många läser språk men stor skillnad mellan kön och klass

De moderna språkens kris förefaller vara på väg att vända, aldrig har så många elever läst språk i grundskolan. Men det finns stora skillnader, både regionalt, mellan kön och sociala klasser, visar Josefine Krigh i sin avhandling.

Japanska matematiklärare har en gemensam undervisningskultur

Med en etablerad didaktisk infrastruktur har japanska lärare fokus på undervisningsteknik och en tydlig plan på hur utbildningsmålen i matematik ska förverkligas. Det här finns inte på samma sätt i Sverige, konstaterar Yukiko Asami-Johansson i sin avhandling.

Engelska är språkidealet inom högre utbildning

Flerspråkighet värderas inte inom högre utbildning, i stället finns en idé om att det räcker med engelska. Susanne Strömberg Jämsvis forskning visar också att nationella minoritetsspråk och stora invandrarspråk inte finns med i någon språkpolicy för högre utbildning.

Kränkningsfri skola fokus i det demokratiska uppdraget

Begreppet demokrati är i hög grad kopplat till idéer om mänskliga rättigheter och en outtalad ”svenskhet”. Det konstaterar Ami Cooper som också pekar på att det läggs ett stort ansvar på skolan att producera demokratiska medborgare.

Studenter mycket nöjda med utlandsstudier

Både in- och utresande studenter vid Umeå universitet är mycket nöjda med sina utlandsstudier. Förvånande nog minskar viljan bland utresande studenter att i framtiden arbeta utomlands, visar Per A Nilsson som forskat om utlandsstudier.

Lässtrategier viktiga för att utveckla flerspråkiga elevers läsförståelse

Att arbeta med lässtrategier kan vara till stor hjälp för flerspråkiga elevers läsförståelse och kan kompensera för begränsade kunskaper i andraspråket. Det visar Anna Lindholms avhandling.

Konferenser
Fortbildning
Skolbibliotek
  Konferensen äger rum 1-2 december 2020 i Stockholm.

Skolbibliotek

Vi bjuder in till två dagars fortbildning för skolbibliotekarier, skolledare och alla som samarbetar med biblioteket. Ta del av forskares, bibliotekariers, rektors, lärares, journalisters och författares perspektiv för att skapa ett kraftfullt och modernt skolbibliotek. Välkommen!

Läs mer och boka plats
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolportens magasin
  Skolporten nr 4/2020 – ute 11 september

Skolportens magasin

Tema: Specialpedagogik. Större barngrupper och mindre resurser – hur ska specialpedagogiken i förskolan hinnas med? Intervju: Författaren och sfi-läraren Sara Lövestam letar efter kreativiteten – både hos sina elever och i sitt eget skrivande.

Läs mer här
5 mest lästa på FoU

Krönika: Skolan är full av elaka problem

Skolan är full av elaka problem där vi har svårt att luta oss emot färdiga lösningar, skriver Martin Rogberg, organisations- och ledarskapsforskare.

Skolportens favorit: Så blir matematik i förskoleklass lyckad

Att tidigt bryta elevers missuppfattningar kring matematik gör skillnad. Det menar Helena Vennberg som forskat om undervisningen i matematik i förskoleklass. Nu har avhandlingen valts till Skolportens favorit.

Håller skolan på att förlora kriget mot kränkningar?

Trots skolans ständigt intensifierade arbete mot kränkningar och mobbning ökar dessa stadigt, särskilt på senare år. Författarna ställer sig frågan om inte skolans mobbningsförebyggande arbete borde skifta fokus.

Skolans saknade skimmer

Skolans samhällsbärande funktion är central, läraryrkets attraktivitet är låg. Lisa Eklöv, skolledare, skriver om skolans omöjliga uppdrag och om dess brist på nimbus – det lockande skimret.

Flygtningebørn i Sverige klarer sig bedre i skolen end flygtningebørn i Danmark

Børn med flygtningebaggrund, der ankommer til nordiske lande i den sene skolealder, klarer sig dårligere i skolen i Danmark, end de gør i Sverige. Det viser en ny videnskabelig undersøgelse fra det nordiske CAGE projekt med deltagelse af forskere fra Københavns Universitet.