Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet. Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonal och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan.

Jack Lukkerz
Jack Lukkerz

Född 1972
Bor i Malmö

Disputerade 2023-03-10
vid Malmö universitet

 


AVHANDLING
Sex på rätt sätt. Unga, sexualitet och svensk samtida sexualsyn

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är själv homosexuell och uppväxt i en liten by med snäva normer som inte tillät alla att leva fullt ut. Redan där och då bestämde jag mig för att arbeta med frågor kring sexualitet och normer och idag är jag utbildad socionom och sexolog.

Vad handlar avhandlingen om?

– Den består av två delar varav den ena är en studie med personal vid sju gymnasiesärskolor som i fokusgrupper diskuterat hur de ser på unga funktionsnedsattas sexualitet, på sexualundervisningen, vilken kunskap de bygger undervisningen på och var de hämtar den här kunskapen. Den andra delen är en analys av remissvaren om sexualundervisning som ligger till grund för den nya läroplanen. Jag har helt enkelt studerat vad olika remissinstanser tycker och tänker om vad som ska ingå i sexualundervisningen.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Många lärare på gymnasiesärskolorna vittnar om att de har svårt att hitta former för att undervisa i sex och samtycke. I tiden för min studie ingick inte ämnet specifikt i lärarutbildningen, många lärare känner sig ensamma kring och saknar stöd de här frågorna. En del lärare faller tillbaka på den egna skolgången och gör ungefär likadant – på gott och ont. Mina resultat visar också att undervisningen i ämnet inte sällan står och faller med eldsjälar. Det finns också personal på skolorna som uttryckligen anser att sexualundervisning inte behövs, ”våra elever har ingen sexualitet”.

– En genomgående tendens är personalens olika syn på tjejer och killar. Flickors sexualitet ifrågasätts och granskas i betydligt högre grad jämfört med pojkarnas. Flickors sexualitet förknippas ofta med risker och utsatthet medan pojkarnas ses som förväntad och driftstyrd. Även unga hbtq hamnar i gruppen som anses som sköra och utsatta. Det finns också en syn om att funktionsnedsatta unga bör söka sin partner bland andra funktionsnedsatta.

– I remissvaren framträder tre tydliga områden som remissinstanserna anser att sexualundervisningen ska innehålla: Jämställdhet, porr och samtycke. Kring ämnet porr syns två skilda linjer där den ena falangen menar att porr driver våld och därför ska begränsas. Den andra linjen belyser en mer komplex bild av porr, exempelvis som ett medel att dämpa psykisk ohälsa och social utsatthet. Det är med andra ord inte alltid porren i sig som är problemet. Även kring jämställdhet syns skiljelinjer bland remissinstanserna. Flera fristående organisationer pekar på vikten av tydliga könsuppdelningar mellan män och kvinnor och att skolan inte ska undervisa i frågor kring exempelvis hbtq. De här ståndpunkterna avfärdas helt av myndigheter som pekar på vikten av inkludering av ickebinära och transpersoner. Kring ämnet samtycke är remissinstanserna eniga – alla pekar på att ämnet är viktigt i sexualundervisningen.

Vad överraskade dig?

– Mest över remissinstansernas skilda syn på jämställdhet. Bland dem fanns organisationer som var tveksamma till att det är skolans uppdrag att utbilda kring exempelvis hbtq eller att relationer kan vara flersamma. Det kan förvåna, å andra sidan är det här tankegods som idag förs fram av stark global rörelse.

Vem har nytta av dina resultat?

– Främst lärare och övrig personal inom skolan, men egentligen alla som möter unga. Jag hoppas att resultaten kan bidra till en ökad kunskap om skolan och samhället syn och förståelse för ungas sexualitet. Det i sin tur avgör ju hur vi ser på undervisning av sexualitet, men även på lösningar på problem som rör ämnet.

Susanne Sawander

Sidan publicerades 2023-03-22 13:21 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2023-03-23 20:48 av Moa Duvarci Engman


Relaterat

Elevhälsa

Välkommen till Skolportens årliga konferens för hela elevhälsoteamet! Ta del av aktuell forskning och få praktiska exempel som berör hela teamet. Delta i Göteborg 30 november–1 december eller på distans via webbkonferensen 8 december–12 januari. Boka din plats till lägsta pris idag!

Specialpedagogik i gymnasiet

Välkommen på Skolportens årliga konferens om specialpedagogik för gymnasiet! Innehållet passar även dig som arbetar inom vuxenutbildningen. Ta del av aktuell specialpedagogisk forskning och nätverka med kollegor från hela Sverige. Delta på plats i Stockholm eller via webbkonferensen.

Självkänsla och känsla av sammanhang viktigt för ungas psykiska hälsa 

Känsla av sammanhang, Kasam, och självkänsla är två viktiga resurser för ungdomars psykiska hälsa. Det är något som skolan, däribland elevhälsan, behöver jobba ännu mer med, menar Kristina Carlén som forskat om faktorer som påverkar ungdomars psykiska hälsa.

Unga vill ha mer stöd och kunskap för att främja god sömn

Skolstress, oro och svårigheter att hantera tystnad skapar sömnsvårigheter hos många unga. Malin Jakobssons forskning om högstadieelevers sömn visar också att de vill vara mer delaktiga i undervisningen om sömn.

Lärare har svårt att sätta ord på sitt ledarskap i utvecklingssamtal

Lärare har svårt att sätta ord på vad de faktiskt gör som skapar mening under utvecklingssamtalet. Det visar Britt-Marie Bader i sin forskning om lärares ledarskap.

Grunda kunskaper om statistik hos elever

Elever ska lära sig tolka data i tabeller och diagram samt känna till hur lägesmåtten används i statistiska undersökningar, enligt det centrala innehållet för matematik i årskurs 4–6. Men för att nå dit behövs mer kunskap än procedurer, menar forskaren Karin Landtblom.

Matematikundervisning med en social robot engagerar och utmanar

När en så kallad social robot används i matematikundervisningen uppstår en komplex lärsituation, med en rad didaktiska och etiska dilemman som lärare behöver hantera. Det visar Sara Ekströms avhandling.

Multimodala resurser hjälper nyanlända elever när språket inte räcker till

Utöver svenska och elevens modersmål använder studiehandledare video, bilder och flerspråkiga texter när språket inte räcker till för att skapa mening i NO, visar Feyza Axelssons avhandling.

Ojämlik vård för utrikesfödda barn

Utrikesfödda barn konsumerar mindre vård än svenska, trots att forskningen visar att de har en högre risk för psykisk ohälsa, visar en avhandling av Ester Gubi.

Bristande kunskaper i akademisk engelska hos gymnasieelever

Elever på gymnasiets högskoleförberedande program är inte tillräckligt förberedda för högskolestudier. Det konstaterar Marcus Warnby i sin avhandling.

Skolor och förskolor kan stärka sydsamiskan

Vilket utrymme får samiska språket i tvåspråkiga förskolor och skolor? Policyer om tvåspråkighet får sällan genomslag i praktiken, visar David Kroiks avhandling.

Elever har svårt att använda matematik i slöjden

Elever i grundskolan har stora problem att lösa matematiska moment som uppstår i slöjdämnet, visar Åsa Hjelm i sin avhandling. Hon menar att matematik behöver integreras mer i slöjden.

Undervisning lyfts i förskolans bilder – lek och omsorg mer osynliga

Det är endast en liten del av förskolans verksamhet som synliggörs i förskolans fotografier. I första hand är det undervisningsdelen som avbildas, visar Catarina Wahlgrens avhandling.

Utforskande frågor gynnar sexualundervisningen

Eleverna blev engagerade när de fick fördjupa sig i sexualundervisningen. Men lärarna måste få tid att konstruera en mer utforskande undervisning, menar Sara Planting-Bergloo som forskat i ämnet.

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med Ifous

Läs mer
Skolportens konferenser
SKOLPORTENS MAGASIN
Skolporten nr 3/2023 ute nu!

Skolporten nr 3/2023 ute nu!

TEMA: Så kan skola, polis och socialtjänst arbeta tillsammans för att förhindra skoldåd. INTERVJU: Forskaren Michael Tengberg om hur återkoppling, observation och gruppreflektion kan öka kvaliteten på undervisningen.

Läs mer och prenumerera här!
5 mest lästa på FoU
Ny rapport: Positiv satsning i Trollhättan att flytta elever för minskad skolsegregation

Idag presenterades en forskningsrapport kring hur elever, lärare och rektorer upplevt sammanslagningarna av skolor i Trollhättan. Forskare vid Högskolan Väst har sedan stängningen av två skolor i ett segregerat område hösten 2021 följt förändringen. Det sammantagna resultatet visar en övervägande positiv bild.

Skolstängningar dålig metod mot segregation visar simulering

På senare år har kommuner ibland stängt skolor dominerade av elever med invandrarbakgrund för att motverka segregation. Men nya datasimuleringar som gjorts av forskare vid Linköpings universitet visar att metoden sällan kommer att leda till önskat resultat.

Pedagogiskt arbete – ny bok om lärarnas eget forskarutbildningsämne

Pedagogiskt arbete är ett relativt ungt ämne och forskningsområde som vuxit fram de senaste två decennierna. Det är lärarnas ”eget” forskarutbildningsämne för att kunna utveckla kunskaperna inom läraryrket. Ett tjugotal forskare släpper nu en lärobok: Pedagogiskt arbete i de yngre årens pedagogiska praktiker. Huvudsyftet med boken är att ytterligare forma och utveckla ämnet, med fokus på förskola, förskoleklass och fritidshem.

Så granskas varje steg läraren tar i klassrummet

Hur stor del av lektionen används egentligen till den inledande genomgången? Och hur mycket tid får varje elev som behöver extra stöd? Genom att placera sensorer på lärarna har forskare för första gången kunnat kartlägga deras rörelsemönster i klassrummet.

Dilemmat med att återförstatliga skolan

Skolan är en av samhällets största och mest komplexa institutioner – något som gör den både trögrörlig och svårstyrd. Det säger utbildningshistorikern Johannes Westberg som menar att vi bör skruva ner förväntningarna på storslagna reformförslag.

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling

Att läsa en avhandling handlar till stor del om att vaska fram det som är intressant – inte om att plöja sig igenom hela texten från början till slut. Här hittar du några tips på hur du gör det.

Läs mer
Skolportens digitala kurser