Hoppa till sidinnehåll
Elevinflytande

Stora skillnader i elevinflytande på gymnasiet

Publicerad:2013-02-18
Uppdaterad:2015-05-10
Moa Duvarci Engman
Skribent:Moa Duvarci Engman

Vad gymnasieelever vill och lyckas påverka skiljer sig starkt mellan olika program. Det visar Carina Hjelmérs forskning.
– Det är stora skillnader som går att relatera till kön och klass, och framförallt till vad programmen syftar till efter gymnasiet, säger hon.

Carina Hjelmér
Carina Hjelmér

Född 1956
i Skärhamn på Tjörn

Disputerade 2013-01-18
vid Umeå universitet

Avhandling

Leva och lära demokrati? En etnografisk studie i två gymnasieprogram

 

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i olika verksamheter genom åren och har även undervisat på lärarutbildningen i Umeå. Det här är frågor som alltid har legat mig varmt om hjärtat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans demokratifostrande undervisning och om elevernas inflytande i gymnasieskolan på två gymnasieprogram som har olika köns- och klassmärkning. Det ena är Barn- och fritidsprogrammet som är ett kvinnodominerat och yrkesförberedande program. Det andra är Naturvetenskapsprogrammet som har en jämn könsfördelning och är ett tydligt studieförberedande program.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De stora skillnader som fanns mellan programmen. Vid en första anblick såg det ut som elever på Barn- och fritidsprogrammet hade mer inflytande över sin utbildning än eleverna på Naturvetenskapsprogrammet. Men när jag tittade närmare var det generellt så att Barn- och fritidseleverna hade lättare att få igenom när de ville dra ner på tempo eller svårighetsgrad och krav, men svårare att uttrycka och få igenom när de ville få ut mer av sin utbildning.

Det rakt omvända gällde för eleverna på Naturvetenskapsprogrammet, berättar Carina Hjelmér:

– De hade ingen möjlighet att dra ner på tempo eller krav. Det möttes av svar som ”det här tempot behöver ni – ni ska ju vidare till universitetet”. Men när de däremot ville få tydligare undervisning kunde de få igenom det. Det som ser ut som ett större inflytande för Barn- och fritidseleverna handlar snarare om att de ytterligare befäster sin redan låga position i skolan och senare i samhället.

– När det gäller demokratiskt inflytande och elevernas framtida deltagande som medborgare kunde jag se att det var väldigt lite av undervisningen som handlade om hur man kan agera som ungdom i nuet, exempelvis hur man kan vara en kritisk elev. Det handlade mycket om vårt parlamentariska system, hur man röstar och om politiska partier, och väldigt lite om att tränas i att ta kollektiva beslut och föra diskussioner i grupp.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att det skulle vara skillnader, men att de var så stora förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten dels ska bidra till en diskussion om demokratifostran i skolan, men även att de ska vara användbara för elever, skolledare och lärare.

Åsa Larsson

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Undervisa i Artificiell intelligens

Välkommen till Skolportens konferens för dig som planerar att undervisa i det nya gymnasieämnet artificiell intelligens. Ta del av aktuell forskning som utgår från ämnets syftesbeskrivning, och få praktiska verktyg som hjälper dig att planera och genomföra kurserna. Innehållet är även intressant för dig som vill veta mer om AI i samband med undervisning generellt, samt för dig som undervisar inom vuxenutbildningen.
Läs mer & boka
Gy–Vux
3 okt

Högläsning i förskolan

I den här kursen med kursledare Ann S. Pihlgren får du handfast information om hur högläsningsstunderna kan bli så språkutvecklande som möjligt, och ett viktigt nav som förskolans undervisning kan kretsa runt. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev