Stora skillnader i elevinflytande på gymnasiet

Åsa Larsson

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag har varit lärare i olika verksamheter genom åren och har även undervisat på lärarutbildningen i Umeå. Det här är frågor som alltid har legat mig varmt om hjärtat.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om skolans demokratifostrande undervisning och om elevernas inflytande i gymnasieskolan på två gymnasieprogram som har olika köns- och klassmärkning. Det ena är Barn- och fritidsprogrammet som är ett kvinnodominerat och yrkesförberedande program. Det andra är Naturvetenskapsprogrammet som har en jämn könsfördelning och är ett tydligt studieförberedande program.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– De stora skillnader som fanns mellan programmen. Vid en första anblick såg det ut som elever på Barn- och fritidsprogrammet hade mer inflytande över sin utbildning än eleverna på Naturvetenskapsprogrammet. Men när jag tittade närmare var det generellt så att Barn- och fritidseleverna hade lättare att få igenom när de ville dra ner på tempo eller svårighetsgrad och krav, men svårare att uttrycka och få igenom när de ville få ut mer av sin utbildning.

Det rakt omvända gällde för eleverna på Naturvetenskapsprogrammet, berättar Carina Hjelmér:

– De hade ingen möjlighet att dra ner på tempo eller krav. Det möttes av svar som ”det här tempot behöver ni – ni ska ju vidare till universitetet”. Men när de däremot ville få tydligare undervisning kunde de få igenom det. Det som ser ut som ett större inflytande för Barn- och fritidseleverna handlar snarare om att de ytterligare befäster sin redan låga position i skolan och senare i samhället.

– När det gäller demokratiskt inflytande och elevernas framtida deltagande som medborgare kunde jag se att det var väldigt lite av undervisningen som handlade om hur man kan agera som ungdom i nuet, exempelvis hur man kan vara en kritisk elev. Det handlade mycket om vårt parlamentariska system, hur man röstar och om politiska partier, och väldigt lite om att tränas i att ta kollektiva beslut och föra diskussioner i grupp.

Vad överraskade dig?

– Jag hade förväntat mig att det skulle vara skillnader, men att de var så stora förvånade mig.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att resultaten dels ska bidra till en diskussion om demokratifostran i skolan, men även att de ska vara användbara för elever, skolledare och lärare.

Sidan publicerades 2013-02-18 21:27 av Moa Duvarci Engman
Sidan uppdaterades 2015-05-10 23:14 av Moa Duvarci Engman

Relaterat

Demokrati grundas i hemmet

Demokratiskt föräldraskap och empati har ett positivt samband med ungdomars demokratiska värderingar. Det visar Marta Miklikowska i sin avhandling, där över 2 000 ungdomar i 16- och 17-årsåldern besvarat frågor under sin skoltid.

Intervju

Ungdomars upplevelser av demokratifostran

Tydliga regler, förväntningar, uppföljning och konsekvent uppträdande. Det är betydelsefulla faktorer för att skapa en demokratisk skola, med en god arbetsmiljö och möjligheter för elever att ha inflytande. Det visar Jan Grannäs avhandling.

Intervju

Bristande språkkunskaper inte största hindret för nyanlända elever

Det finns strukturella begränsningar som påverkar unga nyanländas möjligheter att ta sig vidare i samhället. Bland annat får de inte tillträde till sammanhang där de kan utveckla sina språkkunskaper, visar Andreas Nuottaniemis forskning.

Intervju

Blygsamma långtidsresultat för mindfulness i klassrummet

Mindfulness i skolan gav inga övertygande långtidsresultat när det gäller minskning av symptom på psykisk ohälsa. Det visar Elin Areskoug Sandbergs avhandling.

Intervju

Stora skiljelinjer kring sexualundervisning i skolan

Jack Lukkerz belyser i sin avhandling skolpersonals och samhällets syn på sexualundervisningen i skolan och gymnasiesärskolan. Resultaten vittnar om många osäkra lärare och djupa skiljelinjer i synen på ungas sexualitet.

Intervju

Komplext designa matematikundervisning för elever med olika förkunskaper

Lärare behöver använda matematisk kommunikation i klassrummet för att eleverna ska förstå uppgiften på ett mer utvecklat sätt. Det visar Anna Lövströms avhandling om delaktighet i undervisningen i matematik för elever med olika förkunskaper.

Intervju

Makerkulturen i fokus med nya begrepp

Materialförståelse är en central del av den så kallade makerkulturen, som bygger på samspel mellan människor, material och maskiner. Det visar Sophie Landwehrs Sydows avhandling.

Intervju

Målstyrda aktiviteter tolkas olika av barn och förskollärare

Relationsskapande processer och mellanmänskliga möten är bland det viktigaste för barns utveckling och lärande i förskolan. Men interaktionen och det sociala samspelet tas ofta för givet, visar Katarina Nilfyrs forskning.

Intervju

Ojämlik fördelning av lärarkompetens i skolan

Elever i socioekonomiskt missgynnade skolor har ofta mindre erfarna och mindre utbildade lärare än elever från mer välbärgade områden. Det visar Leah Glassows forskning.

Intervju

Nyanlända elever mer delaktiga i undervisningen med digital teknik

Digital teknik kan ge nyanlända elever möjlighet att vara aktiva deltagare redan från dag ett i den svenska skolan, men det krävs en vilja från lärare att använda tekniken på det här sättet. Det säger Anna Irma von Knorring som forskat i ämnet.

Intervju

Barn behöver stöd för att utveckla sitt muntliga berättande

Förskolebarn som får stöd att utveckla sina förmågor kan bli väldigt kompetenta berättare. Det visar Agneta Pihls forskning.

Intervju

Gruppdiskussioner kan öka lärandet

Gruppdiskussioner är ett betydelsefullt sätt att öka elevernas lärandemöjligheter, men de behöver kompletteras med uppföljande helklassdiskussioner. Det visar Jenny Svanteson Westers avhandling.

Intervju

Externa bedömningar leder sällan till förändringar i undervisningen

Klassrumsbedömningar i form av nationella bedömningar, eller bedömningar som huvudmannen beslutat om, blir ett verktyg för att identifiera elever i behov av stöd. Men detta leder sällan till förändringar i undervisningen, visar Helena Sjunnesson i sin avhandling.

Intervju

Visualiseringar av väldiga tidsrymder väcker känslor

Visualiseringar i form av bilder, animationer och interaktiv teknik kan öka förståelsen för väldiga tidsrymder, så kallad djup evolutionär tid. Men det väcker också starka känslor hos elever och studenter, visar Jörgen Stenlund i sin avhandling.

Intervju

Läsutveckling hos unga med intellektuell funktionsnedsättning

Unga med intellektuell funktionsnedsättning har svårigheter med avkodning och läsförståelse – men deras läsutveckling liknar den hos typiskt utvecklade, visar Karin Nilssons avhandling.

Intervju

”Mobiltelefonförbud inte rätt väg att gå”

Mobiltelefonen har blivit en del av skolans infrastruktur för lärande, vare sig vi har ett förbud eller inte. Det menar Anita Grigic Magnusson som undersökt högstadie- och gymnasieelevers resonemang om användningen av privata mobiltelefoner i klassrummet.