Hoppa till sidans innehåll
Ledarskap

Stora skillnader i mellanchefers roller och möjligheter

Publicerad:17 november
Susanne Rydell
Skribent:Susanne Rydell

Det finns stora skillnader i mellanchefers roller och möjligheter i olika kommunala utbildningsförvaltningar, visar Linn Antonssons avhandling. Mellancheferna kan vara begränsade av att de saknar ett statligt mandat, vilket rektorer har genom skollagen.

Linn Antonsson. Foto: Hans Karlsson
Linn Antonsson

Bor i Umeå
Född år 1987

Disputerade 2026-10-16
vid Umeå universitet

Avhandling

The roles of Swedish local middle managers. Autonomy and power in a decentralised education system

Varför blev du intresserad av ämnet?

–. När jag tittade på tidigare studier inom ämnesområdet såg jag att man i de allra flesta fall inte hade gjort skillnad mellan olika chefsroller, mellanchefer och andra chefer inom utbildningsförvaltningarna.

Vad handlar avhandlingen om?

– Det handlar om hur svenska kommuner organiserar styrningen av utbildning, och specifikt om kommuner som har minst en chefsnivå mellan förvaltningschef och rektor. Avhandlingen belyser mellanchefers upplevda autonomi och makt, samt problematiserar deras roll i utbildningssystemet. Innehållet i chefstjänsterna kan vara olika för mellanchefer i olika kommuner. Detsamma gäller titlarna som kan vara till exempel verksamhetschef eller skolområdeschef.

Avhandlingen bidrar till ökad kunskap om den dubbla styrningen genom den kommunala organisationen och statliga mandat genom skollagen.

Linn Antonsson

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Det finns en stor variation i hur kommunerna organiserar sig, även i kommuner som liknar varandra. De strukturella förutsättningarna kan alltså inte förklara skillnaderna fullt ut. I stället är det olika normer och synsätt som styr hur man jobbar med olika chefsnivåer.

– Mellanchefer kan uppleva både att de har och att de saknar autonomi i relation till andra aktörer. Mellanchefer har många olika roller, och det är olika från fall till fall om de har makt att agera eller om de har mer begränsad makt. Men samtidigt som de är överordnade rektor, organisatoriskt sett, saknar de ett statligt mandat − något rektorer har genom skollagen. Även förvaltningschefer har, genom sin skolchefsroll, ett statligt mandat genom skollagen. Det kan leda till frågor, till exempel om ansvarsutkrävning. Det riskerar också att bli ett korstryck både uppifrån och underifrån.

Vad överraskade dig?

– Jag fick en tydligare syn på hur begränsningarna ser ut för vad en mellanchef kan göra. Rektorer har ett statligt mandat eftersom deras roll är reglerad av skollagen. Det innebär att en rektor som är organisatoriskt underordnad en mellanchef kan begränsa denne. I vissa kommuner har dock mellancheferna delegerats en roll som skolchef och har därmed ett statligt mandat.

Vem har nytta av dina resultat?

– Kommuner som planerar omorganisationer kan ha nytta av resultaten. Avhandlingen presenterar inte facit för hur man bör organisera sig, men problematiserar frågorna och bidrar till ökad kunskap om den dubbla styrningen genom den kommunala organisationen och statliga mandat genom skollagen.

– Skolmyndigheterna skulle kunna ha nytta av avhandlingen när de möter olika kommuner. Det finns helt olika sätt att organisera styrningen.