Hoppa till sidinnehåll
Samhällskunskap

Stora skillnader i samhällskunskapsämnet på yrkes- och högskoleförberedande program

Publicerad:2023-11-16
Uppdaterad:2023-11-21
Åsa Lasson
Skribent:Åsa Lasson

Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program, dessutom är det stora skillnader på innehållet i undervisningen. Det visar Evelina Möllenborgs avhandling.

Evelina Möllenborg.
Evelina Möllenborg

Bor i Harplinge
Född år 1986

Disputerade 2023-09-15
vid Linnéuniversitetet

Avhandling

Diskurser och dilemman i gymnasieskolans samhällskunskapsundervisning

Varför blev du intresserad av ämnet?

– Jag är intresserad av samhällsfrågor och skolans demokratiuppdrag och var nyfiken på hur läroplanen från 2011 har påverkat vilken kunskap som betonas i samhällskunskap. Jag var också nyfiken på vad elever tycker om samhällskunskapsundervisningen. Tidigare forskning har ofta intresserat sig för lärares uppfattningar.

Vad handlar avhandlingen om?

– Om samhällskunskapsämnet på gymnasiet och synen på ämnet inom både yrkesprogram och högskoleförberedande program. Avhandlingen handlar också om olika undervisningsformer samt om medborgarideal i läroplanen och i undervisningen. Jag har intervjuat elever, lärare och rektorer på nio olika skolor.

Vilka är de viktigaste resultaten?

– Ett viktigt resultat är att lärares förmåga att skapa goda relationer med elever är avgörande för hur eleverna uppfattar ämnet. En bra relation med läraren gör att man som elev uppskattar ämnet mer, men relationen är också viktig när det gäller diskussioner om kontroversiella frågor och politiska ställningstaganden. Eleverna förväntar sig att få uttrycka åsikter ganska fritt och tror att de inte ska få några kritiska motfrågor. Om då lärare, i enlighet med sitt uppdrag, ställer motfrågor eller försöker förmedla demokratiska värderingar så uppfattar eleverna det som att lärarna gör fel. En slutsats är att lärare behöver prata mer om ramar och villkor för samhällskunskapen.

– Mina resultat visar också att samhällskunskapsämnet skiljer sig åt, både i läroplanen och i praktiken, mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program. Undervisningen på yrkesprogram tenderar att betona fakta och fokuserar mindre på kritiskt tänkande och analys. Fokus ligger mer på att vara personligt ansvarsfull. På högskoleförberedande program tenderar undervisningen däremot att vara väldigt teoretiskt avancerad och det är mycket fokus på analys och goda kunskaper om samhället. Så det är stora skillnader. På yrkesprogrammen är det inte heller obligatoriskt att undervisa om politiska ideologier. Det innebär att det kan bli ganska svårt att förstå och delta i det politiska livet, och att genomskåda populistiska ideologier. Det kan få konsekvenser för elevernas möjligheter att förhålla sig kritiskt i olika politiska strömningar.

– Slutligen visar mina resultat att läroplanen betonar en ganska passiv samhällsmedborgare som ideal. Det är inte så mycket som handlar om engagemang och deltagande, utan undervisningen riktas ganska mycket mot att kunna saker om samhället snarare än att delta i det.

Elever på yrkesprogram läser hälften så mycket samhällskunskap som elever på högskoleförberedande program.

Vad överraskade dig?

– Att eleverna kunde berätta så nyanserat om sina erfarenheter och upplevelser av undervisningen och lärare. De har också många förslag på hur undervisningen kan bli bättre. Jag blev också förvånad över att elever förväntar sig att lärare ska vara helt neutrala i samhällskunskapsundervisningen.

Vem har nytta av dina resultat?

– Jag hoppas att de ska inspirera lärare att prioritera undervisningen riktad mot demokrati. Jag hoppas också att man kan inspireras att ta elevernas perspektiv på allvar. Resultaten kan också vara till nytta för politiker och skolmyndigheter, så att de kan se till att lärare har reella möjligheter att erbjuda undervisning som leder till att elever blir demokratiska medborgare.

Forskningsbevakningen presenteras i samarbete med

forskningsinstitutet Ifous

Läs mer
Stockholm

Specialpedagogik i grundskolan

Välkommen till Skolportens fortbildning för dig som möter elever i behov av stöd i grundskolan. Välj om du vill delta i Stockholm eller digitalt! Ta del av den senaste forskningen om bland annat AI och framtidens digitala skola, neurodiversitet och hur vi implementerar ett specialpedagogiskt förhållningssätt i hela verksamheten.
Läs mer & boka
Åk F–9
7–8 maj

Kommunikation med vårdnadshavare i förskolan

Den här kursen med kursledare Jakob Carlander fokuserar på kommunikation med vårdnadshavare för att skapa relation och bygga förtroende. Du får flera konkreta verktyg att ta till, inte minst när vårdnadshavare är påstridiga eller bär på olika trauman. Flexibel start, kursintyg ingår och tillgång till kursen i sex månader. Pris 749 kr!
Mer info
Fsk
Dela via: 

Relaterade artiklar

Relaterat innehåll

Senaste magasinen

Läs mer

Nyhetsbrev